bokrygg

Swedish

Etymology

Compound of bok +‎ rygg.

Noun

bokrygg c

1. spine (of a book)

Declension

Declension of bokrygg

		nominative	genitive
singular	indefinite	bokrygg	bokryggs
	definite	bokryggen	bokryggens
plural	indefinite	bokryggar	bokryggars
	definite	bokryggarna	bokryggarnas

Further reading

• bokrygg in Svenska Akademiens ordböcker