Swedish

edit

Verb

edit

förgripa (present förgriper, preterite förgrep, supine förgripit, imperative förgrip)

  1. (reflexive, followed by or med) to abuse, to assault (usually sexually, often of rape)
    Han förgrep sig på flickan
    He abused / molested the girl

Conjugation

edit

References

edit
  NODES
Note 1