höra upp

Swedish

Verb

höra upp (present hör upp, preterite hörde upp, supine hört upp, imperative hör upp)

2. to listen up (pay attention and listen to someone who is talking)

   Hör upp, grabbar!

   Listen up, guys!

   om ni hade hört upp under lektionen, skulle ni ha vetat att Paris är huvudstaden i Frankrike

   if you'd paid attention during class, you'd have known that Paris is the capital of France

3. (rare, dated) Alternative form of upphöra; to end, to stop (doing something; transitive or intransitive, often with med)

   om ni hade hört upp med att sparka boll när jag sade till er, hade fönstret inte gått sönder

   if you'd stopped kicking the ball when I told you to, the window wouldn't have been broken

   det hörde för tre timmar sedan upp att regna

   it stopped raining three hours ago

   lika plötsligt som det hade börjat, hörde regnet upp

   just as suddenly as it had started, the rain stopped

   regnet hörde upp, lika plötsligt som det hade börjat

   the rain stopped, just as suddenly as it had started

Usage notes

Chiefly in the imperative in (sense 1), like in English.

Conjugation

Conjugation of höra (weak)

	Active		Passive
Infinitive	höra upp		—
Supine	hört upp		—
Imperative	hör upp		—
Imper. plural1	hören upp		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	hör upp	hörde upp	—	—
Ind. plural1	höra upp	hörde upp	—	—
Subjunctive2	höre upp	hörde upp	—	—
	Participles
Present participle	upphörande
Past participle	upphörd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

Synonyms

• (to stop): upphöra

References

• höra upp in Svensk ordbok (SO)

Anagrams

• upphöra