See also: kack

Swedish

edit

Etymology

edit

From German keck (spirited, cheeky, lively). Doublet of kvick.

Pronunciation

edit

Adjective

edit

käck (comparative käckare, superlative käckast)

  1. bright, lively, keen, plucky
    • 2016, Nils Edvard Hammarstedt, translation of Tacitus' Germania, Ch. 13:
      Stor är ock tävlan såväl mellan följesmännen om närmaste platsen hos hövdingen som mellan hövdingarna om de flesta och käckaste följesmännen
      Great is also the competition amid followers for the closest place next to the chieftain, and the same goes amid the chieftains regarding who shall have the most and keenest followers

Declension

edit
Inflection of käck
Indefinite positive comparative superlative1
common singular käck käckare käckast
neuter singular käckt käckare käckast
plural käcka käckare käckast
masculine plural2 käcke käckare käckast
Definite positive comparative superlative
masculine singular3 käcke käckare käckaste
all käcka käckare käckaste

1 The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
2 Dated or archaic.
3 Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Further reading

edit
  NODES
Note 1