komma överens
Swedish
editVerb
editkomma överens (present kommer överens, preterite kom överens, supine kommit överens, imperative kom överens)
- to agree (to)
- De kom överens om att mötas senare ― They agreed to meet later
- to get along
- Jag kommer inte överens med henne ― I don't get along with her
Conjugation
editConjugation of komma (class 4 strong)
| Active | Passive | |||
|---|---|---|---|---|
| Infinitive | komma överens | — | ||
| Supine | kommit överens | — | ||
| Imperative | kom överens | — | ||
| Imper. plural1 | kommen överens | — | ||
| Present | Past | Present | Past | |
| Indicative | kommer överens | kom överens | — | — |
| Ind. plural1 | komma överens | kommo överens | — | — |
| Subjunctive2 | komme överens | komme överens | — | — |
| Participles | ||||
| Present participle | överenskommande | |||
| Past participle | överenskommen | |||
| 1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. | ||||