märka

See also: marka, Marka, márka, mårka, märkä, marką, and Mařka

Swedish

märka (present märker, preterite märkte, supine märkt, imperative märk)

to notice
Märker du inte att båten sjunker?
Don't you notice that the boat is sinking?
(passive voice) to have a noticeable effect; to be something one can tell, to show
Det märks att du aldrig varit på ett skepp
I can tell (it is something that one can tell that) you've never been on a ship

Han har tidigare vunnit priser för sin kebabsås, och det märks
He has previously won awards for his kebab sauce, and it shows
to mark (indicate in some way for later reference)
Märk den ena tärningen med lite färg så du känner igen den
Mark one of the dice with some colour so you will recognize it
to scar (give somebody a (lasting) physical or mental injury)
När han räddades från lägret var han redan märkt för livet av synerna
When he was saved from the camp he was already scarred for life from the sights
(chiefly in the past participle) to mark (point out as blameworthy to some group of people, often the general public)
Efter fängelsedomen kände han sig märkt för livet
After the prison sentence, he felt marked for life

Conjugation of märka (weak)

	Active		Passive
Infinitive	märka		märkas
Supine	märkt		märkts
Imperative	märk		—
Imper. plural¹	märken		—
	Present	Past	Present	Past
Indicative	märker	märkte	märks, märkes	märktes
Ind. plural¹	märka	märkte	märkas	märktes
Subjunctive²	märke	märkte	märkes	märktes
	Participles
Present participle	märkande
Past participle	märkt
¹ Archaic. ² Dated. See the appendix on Swedish verbs.