paginera

See also: paginerà

French

Verb

paginera

1. third-person singular simple future of paginer

Swedish

Etymology

Likely borrowed from German paginieren. First attested in 1778.

Verb

paginera

1. (typography) To paginate; to number pages.

   Synonyms: numrera, sidnumrera

   • 1948, Helge Gullberg, Stil- och manuskriptstudier till Gösta Berlings saga‎^[1], page 9:

     Enligt numreringen är antalet manuskriptblad 76. Eftersom författarinnan har glömt att paginera ett blad, som av annan hand försetts med numret 55½, äro de i själva verket 77 stycken.

     According to the numbering, the number of manuscript pages are 76. Since the authoress has forgotten to paginate a page, which was numbered 55½ by another hand, there are in fact 77 pages.