återse
Swedish
editEtymology
editVerb
editåterse (present återser, preterite återsåg, supine återsett, imperative återse)
- to see again
- to meet again
- Jag återsåg honom aldrig
- I never saw him again
Conjugation
editConjugation of återse (class 5 strong)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | återse | återses | ||
Supine | återsett | återsetts | ||
Imperative | återse | — | ||
Imper. plural1 | återsen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | återser | återsåg | återses | återsågs |
Ind. plural1 | återse | återsågo | återses | återsågos |
Subjunctive2 | återse | återsåge | återses | återsåges |
Participles | ||||
Present participle | återseende | |||
Past participle | återsedd | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |