blåbär

See also: blåbær

Swedish

FWOTD – 22 September 2023

blåbär

Vaccinium myrtillus, also called bilberry or European blueberry.

Etymology

From blå (“blue”) +‎ bär (“berry”).

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈbloːˌbɛːr/, /ˈbloːbɛːr/

Noun

blåbär n

1. bilberry, Vaccinium sect. Myrtillus (the berry or the plant)

   Synonyms: klyngon, klyngen, årmslekber, häraslickebär, skomakarbär

   • 1749, Carl von Linné, “313. Vaccinium, Blåbär. [313. Vaccinium, Bilberry.]”, in Elias Aspelin, transl., Flora Oeconomica, Eller Hushålls-Nyttan Af de i Swerige, Wildt wäxande Örter, page 25:

     Nyplåckade blåbär smaka wäl. Torrkade brukas til fyllning och mos. De färga purpur och rödt.

     Freshly picked bilberries taste good. Dried is used for filling and mash. They dye purple and red.

2. blueberry, Vaccinium sect. Cyanococcus (the berry or the plant)

   Synonym: amerikanskt blåbär

   • 2017 August 8, Carolina Wahlberg, “Populärt med amerikanska blåbär [Popular with blueberries]”, in Jordbruksaktuellt:

     Denna typ av blåbär passar bra för självplock och för de som har gårdsbutik.

     This type of blueberry is suitable for self-picking and for those who have a farm shop.

3. (colloquial) an inexperienced, unsuccessful or incompetent person; beginner, newbie

Declension

Declension of blåbär

		nominative	genitive
singular	indefinite	blåbär	blåbärs
	definite	blåbäret	blåbärets
plural	indefinite	blåbär	blåbärs
	definite	blåbären	blåbärens

Derived terms

• blåbärsris

References

• blåbär in Svensk ordbok (SO)
• blåbär in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• blåbär in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)