Ola Magnell

svensk musiker

Nils Olaus Lennart Karl Magnell,[3] kjent som Ola Magnell, (født 20. januar 1946[4] på Skälby gård i Kalmar, død 6. februar 2020 i Tunby i Smedstorps socken utenfor Tomelilla i Skåne) var en svensk sanger, låtskriver og gitarist. Han albumdebuterte i 1974 med Påtalåtar, etter at han året før hadde lansert «Påtalåten».

Ola Magnell
Født20. jan. 1946Rediger på Wikidata
Skälby yard
Død6. feb. 2020[1]Rediger på Wikidata (74 år)
Tunby
BeskjeftigelseSanger, låtskriver, gitarist, plateartist Rediger på Wikidata
NasjonalitetSverige[2]
UtmerkelserCornelis Vreeswijk-stipendet (1999)
Musikalsk karriere
SjangerPopmusikk
InstrumentGitar, vokal
Aktive år1972
Nettstedhttp://www.magnell.nu/
IMDbIMDb

Liv og virke

rediger

Bakgrunn

rediger

Ola Magnell studerte ved Lunds universitet, og i 1970–1971 ved Journalisthögskolan i Göteborg. Allerede i gymnasietiden hadde han begynt å opptre som trubadur.

Musikk

rediger

Etterhvert begynte han å skrive egne sanger i sporene av 1960-tallets visrenessanse, influert av tidlig sekstitallsrock og samtidens amerikanske singer/songwriters. Han sdebuterte på plate i 1974 med LP-en Påtalåtar etter å i 1973 ha lansert «Påtalåten» på singel. Hans andre album, Nya perspektiv, ble en suksess og solgte til gull.

Magnell begynte sin karriere som tekstforfatter for blant andre Siw Malmkvist og Lill Lindfors.[5]

Han blir vanligvis regnet som en del av den svenske proggrörelsen, selv om han ikke tilhørte bevegelsens mest politiske artister. Han kom også ut på det kommersielle plateselskapet Metronome. Tekstene hans var heller ikke så uttalt politiske. Ordkunstneren Magnell var dratt mer mot det eksistensielle og melankolske, selv om den krasse politiske kritikken fortsatt var tilstede.

Noen av hans mest kjente låter er «Påtalåten» (1972), «Kliff» (1975), «Rulltrappan» (1977), «Tomma tunnor» (1981), «Trasten» (1983) og «Bruten vinge» (2003). Flere av sangene har blitt framført av andre artister, blant annet på hyldningsalbumet Påtalåtar - en hyllning till Ola Magnell (2005). Albumet Nya perspektiv lå på førsteplass på den svenske albumlista i to uker våren 1976.

År 2018 utgav han den sammenfattende boken Ord och inga visor: låtlyrik 1973–2013.[6]

Privatliv

rediger

Ola Magnell var i mange år samboer med oversetteren[7] Vera Lindh[8] (født 1946),[9][10] søster til musikeren Björn J:son Lindh.[11]

Utmerkelser

rediger

Diskografi

rediger
  • 1974: Påtalåtar
  • 1975: Nya perspektiv
  • 1977: Höstkänning
  • 1979: Straggel och strul
  • 1981: Europaväg 66
  • 1983: Gaia
  • 1984: Onkel Knut
  • 1987: Blå neon
  • 1989: Neurotikas motell
  • 1993: Förlovat land
  • 1994: Ola Magnell: 74-87 (samlealbum)
  • 1995: Sittande fåglar (samlealbum)
  • 2000: Ola Magnell: Guldkorn (samlealbum)
  • 2003: Vallmoland
  • 2010: Rolös

Singler

rediger
  • 1973: «Påtalåten»
  • 1981: «Skurken»
  • 1982: «Festen är över»
  • 1983: «Trasten»
  • 1983: «Jag fryser (på dej)»
  • 1984: «Kärlek»
  • 1985: «Fan på väggen»
  • 1987: «Malvina utan mörker»
  • 1989: «Opportunisten»
  • 1993: «Ett hus»
  • 1993: «Johanna (i skuggan av Stockholm)»
  • 2004: «Luffarvisa»
  • 2020: «Boxaren»

Referanser

rediger
  1. ^ «Ola Magnell är död: ”Kom som en chock”», publisert i Aftonbladet, utgitt 6. februar 2020, besøkt 6. februar 2020, «Musikern dog i sitt hem på torsdagsmorgonen efter att hjärtat slutat slå, uppger agenten.»[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ LIBRIS, Libris-URI hftwxhm12s8fkl8, utgitt 2. mars 2018, besøkt 24. august 2018[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ Jutefors, Jan (2001-02-16): «Magnell, Ola (f. 1946)». Anbytarforum. Lest 10. april 2013.
  4. ^ Magnell, N Ola L K, låtskrivare, rocktrubadur, Täby i Vem är det, side 737, 1993
  5. ^ Ola Magnell i Nationalencyklopedin
  6. ^ Ord och inga visor: låtlyrik 1973-2013 (på swe). Göteborg: Lindelöws bokförlag. 2018. ISBN 9789187291975. 
  7. ^ Vera Lindh på Libris. Besøkt 26. desember 2013.
  8. ^ Magnell hyllas av de unga Svd Kultur 26. april 2010. Besøkt 26. desember 2013.
  9. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, Version 1.02, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
  10. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  11. ^ LINDH, ROBERT, J, disponent, Arvika i Vem är Vem? / Svealand utom Stor-Stockholm 1964 / s 488.

Eksterne lenker

rediger
Forrige mottaker:
Mikael Samuelson og Mats Bergström
Mottaker av Fred Åkerström-stipendiet
Neste mottaker:
Thorstein Bergman
Forrige mottaker:
Monika Lilja
Mottaker av Trubadurprisen
Neste mottaker:
Göran Fristorp
  NODES
musik 7