Wikipedia:Ukens artikkel

Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
– og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på Forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.

Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Aktuelle artikler finner du på Wikipedia:Kandidatsider/Vedtatte. Sjekk på på artikkelens diskusjonsside at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

Ukens artikkel

rediger

Ukens artikkel. Arkiv: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024  · 2025

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

 
norskamerikaner og politiker Holm O. Bursum.

Holm O. Bursum (1867–1953) var en amerikansk politiker og rancher i Socorro i New Mexico. Han var av norsk opphav.

Han ble foreldreløs som 12-åring og stod morsslekten nært, deriblant fetteren Conrad Hilton, som stod bak Hilton-hotellkjeden. Bursum beskrives som en skarpsindig, robust og innesluttet personlighet, som ikke desto mindre vant velgernes gunst som sheriff, lokalpolitiker og senator.

Bursum var en konservativ politiker preget av mentaliteten i «det ville vesten». De føderale myndighetene så med mistro på New Mexicos store indianerbefolkning og spanske kolonifortid. Det var mye Bursums fortjeneste at New Mexico gikk fra å være et føderalt territorium til å bli godtatt som en delstat med sin egen grunnlov. Bursum representerte den unge delstaten i Senatet fra 1921 til 1925. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

 
Figurene i Solsemhula.

Solsemhula er ei hule sørvest på øya Leka nord i Trøndelag. Hula er kjent for hulemaleriene som ble oppdaget i 1912, og som lenge var den eneste kjente forekomsten av hulemalerier i Norge.

Det er funnet over tjue figurer malt på huleveggene. Hovedgruppa består av 13 menneskefigurer til venstre for en stor korsfigur. Man antar at bildene enten gjengir en form for rituell dans som har blitt utført av de som brukte hula, eller at figurene er avbildinger av de menneskene eller maktene som bodde inne i berget. ► Les mer her.

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel

rediger

Wikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

 
Tre i dei magellanske subpolare skogane

Dei magellanske subpolare skogane er ein terrestrisk økoregion i det sørlegaste Sør-Amerika, som dekkjer delar av sørlege Chile og i langt mindre grad sørvestre område i Argentina. Det er ein økoregion med temperert lauvskog og blandingsskog i den neotropiske regionen, og inneheld dei sørlegaste skogane i verda. Det typiske treslaget i regionen er tre i slekta Nothofagus, sørbøk.

Den magellanske subpolare skogøkoregionen ligg vest for Andesfjella, som spring nord-sør i det meste av lengda, men bøyer austover nær sørspissen av Sør-Amerika, og endar ved øygruppa Eldlandet. Den magellanske økoregionen var dekt av isbrear under siste istid, og landskapet er djupt dissekert av fjordar, med mange øyar, viker og kanalar, inkludert Magellansundet, som skil Eldlandet frå det søramerikanske fastlandet. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

 
Fontanellar ved fødsel

Fontanell er eit anatomisk kjennemerke ved hovudskallen til nyfødde. Det plar å visa til dei blaute og membranøse gapa mellom knoklane som dannar skalletaket hjå foster og nyfødde. Etterkvart blir det danna nytt bein mellom knoklane, skallesaumar eller suturar.

Fontanellane oppstår fordi dei ulike knoklane som dannar hovudskallen ikkje er vaksne heilt saman hjå nyfødde. Dei har runde hjørne, og har berre ei bindevevshinne mellom seg. Ved møtepunkta mellom tre eller fleire skallebein møter kvarandre, er hinneområdet større, og det blir danna fontanellar. Fontanellar bidreg til snøgg strekking og omforming av hjerneskallen, av di hjernen utvidar seg snøggare enn dei omfamnande knoklane veks. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel

rediger

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

 
Chuck Berry, 2007

"Chuck" Berry (1926-2017) var en amerikansk guitarist, sanger og sangskriver. Han skrev og indspillede store rock and roll-hits som "Maybellene" (1955), "Memphis, Tennessee", "Johnny B. Goode" (1958), "Sweet Little Sixteen", "Rock and Roll Music" (1957) og "Roll over Beethoven" (1956) samt den småvulgære "My Ding-A-Ling". Hans musik er indspillet af talrige senere musiker og grupper og er stadig med til at inspirere musikere i dag.

Hans sceneoptræden var meget levende, og han var kendt for sin "duck walk", hvor han bøjede sig langt ned i knæene, mens han gik frem og tilbage over scenen samtidig med, at at han spillede.

Berry var blandt den første gruppe musikere, som optaget i Rock and Roll Hall of Fame ved åbningen i 1986. ► Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

 
Rejseholdet

Rejseholdet er en dansk krimi-drama-serie fra 2000–2004, som er udviklet og skrevet af Peter Thorsboe for DR1. Serien havde i alt 32 afsnit à 60 minutters varighed. Serien er inspireret af den danske drabsefterforskningsenhed 'Rigspolitichefens Rejseafdeling' eller blot 'Rejseholdet', og seriens afsnit er alle inspireret af autentiske sager fra dansk eller udenlandsk kriminalhistorie. Hvert afsnit tager udgangspunkt i en sag, der skal opklares, og man følger herefter enhedens arbejde igennem efterforskningen, samtidig med at man også får indblik i de enkelte medlemmer af gruppens privatliv. H

Efter premieren blev serien hurtigt en stor succes, og den havde gennemsnitligt seertal på cirka 1,5 million seere for hvert afsnit. Serien modtog stor ros og anerkendelse for dens udførelse og modtog en Emmy Award for bedste internationale dramaserie i 2002 som den første danske tv-serie nogensinde. Serien er speciel ved at være den eneste danske tv-serie, som geografisk foregår over hele Danmark, da de fleste afsnit foregår i forskellige danske provinsbyer. ► Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel

rediger

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005  · 2006  · 2007  · 2008  · 2009  · 2010  · 2011  · 2012  · 2013  · 2014  · 2015  · 2016  · 2017  · 2018  · 2019  · 2020  · 2021  · 2022  · 2023  · 2024  · 2025

Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

 
"De fem trumpetstötarna", under uppförande 1964.

Norrmalmsregleringen var den omfattande revision av stadsplanen för Nedre Norrmalm i Stockholm vilken beslutades av stadsfullmäktige 1945 och realiserades under 1950-, 60- och 70-talen. Genomförandet resulterade i att de gamla Klarakvarteren fick ge plats åt det moderna Stockholms city, samtidigt som tunnelbanans utbyggnad underlättades.

Norrmalmsregleringen var den mest omfattande stadssaneringen i svensk historia, och engagerade en stor del av Sveriges arkitektelit. Omvandlingen av Nedre Norrmalm har både kritiserats och beundrats både i Sverige och utomlands, och räknas som en av de större och mest genomgripande cityomdaningar som genomfördes i Europa under efterkrigstiden. ► Läs mer …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

 
Stockholms regeringskvarter på Nedre Norrmalm (inom röd markering), vy mot norr, 2013.

Stockholms regeringskvarter, Departementsstaden, finns på Nedre Norrmalm i Stockholm. I kvarterens fastigheter har Regeringskansliet lokaler för sina olika departement.

De första fastigheterna i Departementsstaden förvärvades redan 1906 (Arvfurstens palats) och den sista år 2019 (Adelswärdska huset). Flera byggnader har mycket höga kulturhistoriska värden. Byggnadsbeståndets ålder sträcker sig från 1640-talet, då kvarteren bildades, fram till våra dagars ombyggnationer.

Bland kända byggnader i kvarteren noteras Arvfurstens palats och Sagerska huset i kvarteret Lejonet samt Rosenbadkomplexet i kvarteret Rosenbad. Tillkomsten av Departementsstaden, som tog omkring 30 år att genomföra, illustrerar även en ändrad inställning till hur stadsförnyelse skulle bedrivas: från total rivning av byggnadsbeståndet och nybyggnation, till bevarande och varsam upprustning. Idag finns här omkring 4 000 arbetsplatser. ► Läs mer …

svdann

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
  NODES
INTERN 1
Note 1