Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/2017

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025

Uke 1

Kinesiska muren är en serie militära försvarsmurar i norra Kina byggda i omgångar under flera olika dynastier från 300-talet f.Kr. fram till första delen av 1600-talet. De idag existerande delarna av muren har en total längd på ungefär 6 000 km som tillsammans med diken och naturliga barriärer skapar en 8 850 km lång försvarslinje. Totalt har Kina genom historien uppfört mer än 21 000 km försvarsmurar. Murarna, som löper i områden i anslutning till Kinas historiskt nordliga gräns, uppfördes huvudsakligen för att skydda Kina från nordliga nomadstammar. Vid några tillfällen i historien har muren forcerats av anfall från norr som t.ex. när Djingis khan 1215 erövrade Peking och 1644 när Qingdynastin erövrade Mingdynastins Kina.

Ofta tillskrivs Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi som skapare av den kinesiska muren efter att han på 200-talet f.Kr. utökade och sammankopplade tidigare existerande murar till en lång försvarslinje. Den absolut största delen av kinesiska muren som finns kvar idag och som den dominerande delen av alla turister besöker utanför Peking byggdes i slutet av 1500-talet under tiden för Mingdynastin.

Kinesiska muren är jordens längsta byggnadsverk, världens största militära försvarsstruktur och en av världens mest besökta turistattraktioner. Sedan 1987 är kinesiska muren listad av Unesco som världsarv, och 2007 blev kinesiska muren vald som ett av världens sju nya underverk. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 2

Susianna Kentikian (född 1987) är en armenisk professionell boxare som bor i Tyskland. Hon föddes i Jerevan i dåvarande Sovjetunionen, men lämnade landet tillsammans med sin familj som femåring på grund av Nagorno-Karabach-kriget. Kentikian har bott i Hamburg sedan 1996 och började boxas när hon var tolv år gammal. Efter en framgångsrik amatörkarriär blev hon 2005 professionell då hon skrev på ett kontrakt med Spotlight Boxing. Kentikian vann sin första VM-match i februari 2007, och är en före detta mästare i World Boxing Association, World Boxing Organization samt flugviktsmästare i Women's International Boxing Federation.

Kentikian var länge obesegrad och hade vunnit 16 av sina 30 första professionella matcher på knockout. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 3

Komodovaran (Varanus komodoensis) är en art i ödlefamiljen varaner. Den finns på 5 öar i centrala Indonesien. Arten är världens största nu levande ödla med en genomsnittslängd på 2–3 meter och en vikt omkring 70 kg.

Parningen äger rum från maj till augusti och äggen läggs i september. De cirka tjugo äggen läggs i bon som byggts av storfothöns (Megapodiidae) och sedan övergivits. Äggen ruvas i sju till åtta månader och kläcks i april, då tillgången till insekter är som störst. Unga komodovaraner är sårbara och vistas därför uppe i träden, på säkert avstånd från rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som även utövar kannibalism. Det tar tre till fem år för ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 år gamla. Komodovaranen kan även utföra partenogenes, vilket betyder att fullt livsdugliga ägg läggs utan att först ha befruktats. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 4

Konflikten mellan Libyen och Tchad var ett tillstånd av sporadisk krigföring i Tchad mellan 1978 och 1987. Libyens inblandning i Tchads inre angelägenheter inleddes 1968, då inbördeskriget i Tchad utvidgades till norra Tchad, och blev mer intensivt 1969 då Muammar al-Gaddafi tog makten i Libyen. Konflikten utmärktes av fyra olika libyska interventioner i Tchad, som skedde 1978, 1979, 1980–1981 och 1983–1987. Vid alla dessa tillfällen hade Gaddafi stöd av ett antal grupperingar i Tchad som deltog i inbördeskriget, medan Libyens motståndare fick stöd av den franska regeringen, som ingrep militärt för att rädda Tchads regering 1978, 1983 och 1986.

Den ursprungliga orsaken till Gaddafis inblandning i Tchad var hans ambition att annektera Aouzouremsan, den nordligaste delen av Tchad, som han gjorde anspråk på med hänvisning till ett oratificerat fördrag från kolonialtiden. År 1972 blev hans mål, enligt historikern Mario Azevedos bedömning, att skapa en klientstat på Libyens "undersida", en islamisk republik utformad i likhet med hans jamahiriya, som skulle upprätthålla nära band med Libyen och säkra hans kontroll över Aozouremsan, att driva ut Frankrike från området, och att använda Tchad som en bas för att utöka sitt inflytande i Centralafrika. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 5

Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats beläget på Skohalvön vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala. Skoklosters slott räknas som ett av Europas främsta barockslott. Det är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period. Trots en byggtid på över trettio år fullbordades slottet inte helt, utan bygget avstannade då byggherren Carl Gustaf Wrangel dog 1676.

Arkitekt var troligen byggmästaren Caspar Vogel från Thüringen. De originella åttkantiga tornen och deras huvar har motsvarigheter i palatset Ujasdowa i Warszawa i Polen. Skokloster är arkitektoniskt unikt i Sverige.

Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne som förvaltas av Statens fastighetsverk. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling - som är en av Europas mest kända - och ett porträttgalleri med 600 verk. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 6

Stockholms fontäner och dammar började anläggas i större omfattning efter 1900-talets början. Den första fontänen även kallad springbrunnen anordnades på 1690-talet i Kungsträdgården men man behärskade inte tekniken att leda och pumpa vatten över längre sträckor och fontänen i Kungsträdgården slutade fungera. Stadens äldsta fungerade fontän är Molins fontän (1873), även den i Kungsträdgården.

Till tidiga fontänskulpturer hör Tors fiske (rest 1903) på Mariatorget och brunnsfontänen på Österlånggatan som är en del av skulpturen Sankt Göran och draken på Köpmantorget, den invigdes 1912. Ett exempel på en spegeldamm är den på Strömparterren, som anlades på 1930-talet. Står man på Norrbro och ser österut över Strömparterren speglar sig Carl Milles skulptur Solsångaren (1926) i dammens vatten. I Stockholm finns bara några få av Milles många vattenskulpturer, bland dem den kända Orfeusgruppen utanför Stockholms konserthus och Industrimonumentet utanför KTH.

Inte alla skulpturer fann nåd hos samtiden; Eldhs fontän (1921) kritiserades för sin "falliska karaktär" och Milles Industrimonumentet kallades bland annat soppskål, spottkopp och ful klump. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 7

Umeå stads kyrka är en kyrkobyggnad i Umeå och församlingskyrka i Umeå stadsförsamling. Kyrkan är belägen i centrala Umeå mitt emot Vänortsparken vid Ume älvs norra strand. Kyrkan är en treskeppig hallkyrka i nygotisk stil med tornet placerat på sidan av långskeppet, vid den norra fasaden. Kyrkan är ritad av dåvarande stadsarkitekten Lindström och byggd i tegel med stenfot. Kyrkan uppfördes mellan 1892–1894 och är den tredje i raden av kyrkor på samma plats. Tre restaureringar med om- och tillbyggnad av kyrkan har delvis ändrat kyrkans ursprungliga utseende.

Den första kyrkan i Umeå började byggas 1646, samma år som Umeå fick sina stadsprivilegier. Kyrkan placerades i utkanten av staden, vilket kan bero på att man ville ha en begravningsplats intill kyrkan. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 8

Bengali är ett indoariskt språk som talas i östra delen av Indiska halvön. Bengali skrivs med bengalialfabetet.

Bengali är inhemskt språk i Bangladesh och den indiska delstaten Västbengalen. Bengali är även majoritetsspråket i delstaten Tripura. Bengalitalande minoriteter finns också bland annat i de indiska delstaterna Assam, Jharkhand och Andamanerna och Nikobarerna. Med nästan 230 miljoner modersmålstalare är bengali ett av de mest talade språken i världen (det rankas som nummer fem eller sex). Bengali är det huvudsakliga språket i Bangladesh, och det näst mest talade språket i Indien. Tillsammans med assamesiskan är det det geografiskt östligaste av de indoariska språken. Den mest kände författaren på bengali är nobelpristagaren Tagore. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 9

Cheopspyramidens schakt är totalt fyra gångar som leder från konungens kammare och drottningens kammare i Cheopspyramiden i riktning snett uppåt utåt efter en inledande horisontell del. Två schakt utgår från vardera kammare i nordlig och sydlig riktning. Gångarna har ett ungefärligt kvadratiskt tvärsnitt av 20 × 20 cm, och de båda från Konungens kammare är öppna både mot pyramidens utsida och in mot kammaren. Schakten från Drottningens kammare är blockerade i sina ändpunkter och var ursprungligen även blockerade där de ansluter mot kammaren.

Taket och väggarna i schakten är med några få undantag byggda genom att urtag gjorts i ett solitt kalkstenblock (upp-och-nedvänd U-form) som står på en slät kalkstensyta som skapar golvet i schakten. De byggnadsblock som ansluter mot Konungens kammare är av granit. Dessa schakt är unika för Cheopspyramiden och liknande schakt har aldrig hittats i någon annan pyramid. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 10

Vitbukad havsörn (Haliaeetus leucogaster) är en stor dagaktiv rovfågel som tillhör familjen hökartade rovfåglar. Den är närbesläktad med Salomonhavsörn. Som adult är vitbukad havsörn en distinkt fågelart med vitt huvud, bröst, undre vingtäckare och stjärt. Ovansidan är skiffergrå och de svarta undre vingpennorna kontrasterar mot de vita vingtäckarna. Stjärten är kort och solfjäderformad. Den är ganska smal och långhalsad med litet huvud och breda vingar. Honorna är något större än hanarna och kan mäta upp till 90 cm på längden, med ett vingspann på upp till 2,2 meter och väga 4,5 kg. Den har ett gåsliknande skall.

Vitbukad havsörn förekommer från Indien och Sri Lanka över Sydostasien till Australien, utefter kuster och utmed större vattendrag. Den häckar och födosöker i närheten av vatten och fisk utgör ungefär hälften av dess föda. Vitbukad havsörn är revirhävdande och bildar monogama par. Det största hotet mot arten är mänsklig aktivitet, både från störningar under häckningsperioden och avverkning av lämpliga boträd. Vitbukad havsörn är helig för ursprungsfolk i olika delar av Australien, och förekommer i en mängd folksagor över hela dess utbredningsområde. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 11

Svenska kärnvapenprogrammet syftade till utveckling av kärnvapen i Sverige under åren 1945 till 1972. Kärnvapenprogrammet drevs parallellt med forskning kring skydd mot kärnvapen vid Försvarets forskningsanstalt, och delar av det omfattades av stor sekretess. Programmet lades ned framförallt av politiska skäl innan några kärnvapen hade framställts, men även ekonomiska skäl spelade in. Fram till 1958 bedrevs det hemliga programmet med utgångspunkten att Sverige skulle skaffa egna kärnvapen.

Ett beslut i Sveriges riksdag detta år innebar att forskningen skulle inriktas på skydd mot kärnvapen, med bibehållande av handlingsfrihet att vid behov senare byta linje. Med regeringens godkännande bedrevs dock kärnvapenprogrammet under beteckningen "utökad skyddsforskning" och hade sin mest intensiva period under början av 1960-talet. Den fortsatta verksamhet som bedrevs efter 1958 har varit föremål för senare kontroverser, eftersom vissa bedömare menar att den gick utöver vad riksdagen hade beslutat. Handlingsfrihetslinjen övergavs 1966, och Sveriges godkännande av icke-spridningsavtalet 1968 innebar att avvecklingen av kärnvapenprogrammet inleddes, vilket var avslutat 1972. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 12

Avbildningarna av Elisabet I av England i porträttkonsten visar hur de kungliga porträtten i England utvecklas under renässansen, från de tidiga enkla avmålningarna, till högrenässansens invecklade porträttkonst, där målningarna späckas med symbolik som ska förstärka bilden av härskarens makt och ställning, likaväl som de ska framhäva särskilda egenskaper hos den avbildade personen.

Till och med de tidigaste porträtten av Elisabet (1533–1603) innehåller symboliska föremål såsom rosor och bönböcker vilka representerar värden som den samtida betraktaren enkelt kunde uttolka. Senare porträtt av Elisabet varvar de symboler som representerar imperium – jordglober, kronor, svärd och pelare samt framställningar av jungfrudom och renhet såsom månen och pärlor – med antika allusioner som tillsammans förmedlar en sorts komplex berättelse om Elisabets betydelse och upphöjelse till den elisabetanska erans publik. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 13

Emanuel Swedenborg (1688–1772) var en svensk vetenskapsman (främst inom naturvetenskap), filosof, bibeltolkare, teosof, kristen mystiker och teolog. Swedenborg hade en mångsidig karriär som uppfinnare och vetenskapsman. Under större delen av sitt liv publicerade han en mängd skrifter, huvudsakligen skrivna på latin. I skriftsammanhang formulerade han sig sällan på svenska.

Vid 56 års ålder inledde han en ny fas, då han fick ett andligt uppvaknande genom drömmar och visioner av en andlig värld, där han sade sig tala med änglar, andar och avlidna personer. Han ansåg sig vara utsedd av Gud att skriva en himmelsk doktrin baserad på en reformerad kristendom. Swedenborg har blivit skärskådad i åtskilliga biografier och psykologiska studier. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 14

Jupiters ringar är ett ringsystem som kretsar runt planeten Jupiter. Det var det tredje ringsystemet som upptäcktes i solsystemet efter Saturnus och Uranus ringar. Första observationen gjordes 1979 av Voyager 1 och de undersöktes grundligt av rymdsonden Galileo på 1990-talet. Det har också observerats av Hubble och från jordytan.

Jupiters ringsystem är svagt och består huvudsakligen av stoft. Det är uppbyggt av fyra huvudkomponenter: En tjock inre torus av partiklar som kallas "haloringen", en relativt ljus och väldigt tunn "huvudring", och två breda och tjocka yttre "spindelvävsringar" som benämnts efter de månar av vars material de består: Amalthea och Thebe.

Huvudringen och haloringen består av stoft som slungats ut från månarna Metis, Adrastea och andra ej observerade kroppar till följd av kraftiga nedslag. Högupplösta bilder som erhölls i februari och mars 2007 av rymdsonden New Horizons avslöjade en rik finstruktur hos huvudringen. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 15

Edward de Vere, 17:e earl av Oxford, efter en etsning av J. Brown efter ett original av G.P. Harding 1575.

Edward de Vere, 17:e earl av Oxford (1550–1604) var en elisabetansk hovman, dramatiker, poet, idrottsman och kulturmecenat. Det är känt att han understödde minst två skådespelartrupper, Oxford's Men och Oxford's Boys, och även ett sällskap av musiker.

Oxford var en av sin tids mest inflytelserika och framstående kulturmecenater, och under hans levnad publicerades 33 större verk som var dedicerade till honom, bland annat skrifter om religion, filosofi, medicin och musik. Hans primära intresse var dock skönlitteraturen, och 13 romaner, antingen originalverk eller översättningar, publicerades med earlen av Oxford angiven som beskyddare. Han understödde även musiker. Hans omfattande kultursponsring i kombination med vanskötsel av earlens egendomar tvingade fram en försäljning av hans ärvda landområden. År 1586 tillerkände drottning Elisabet I Oxford ett årligt underhåll på 1000 pund. År 1585 utsåg hon honom till en av sina befälhavare i Flandern, och han fick även militära uppdrag år 1588 i samband med den spanska armadan.

Idag är Edward de Vere, 17:e earl av Oxford mest omskriven som den som enligt många teorier utpekas som den verklige författaren bakom de verk som vanligen tillskrivs Shakespeare, ett påstående som tillbakavisas av de flesta historiker och litteraturvetare, men som också får stöd från flera forskare och teaterhistoriker. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 16

Nasafjälls silvergruva' på en karta från 1646. Siffrorna avser olika gruvhål, utom 17 som är kyrkogården.

Nasafjälls silververk var en silverutvinning i Pite lappmark i Lappland som pågick 1635–1659 och 1770–1810. Malmen bröts på Nasafjället (Silbbanássja) strax öster om gränsen mot Norge. Smältningen skedde under den första perioden i Silbojokk vid Sädvvájávrre, under den andra perioden i Adolfström vid Laisälven. Det var den första större mineralutvinningen i övre Norrland och ledde till bildandet av ett tionde bergmästardöme.

Den totala produktionen uppgick under den första perioden till ungefär 860 kilo silver och 255 ton bly. Under den andra perioden producerades drygt 110 kilo silver och 21 ton bly.

Nasafjällsverket har fått dåligt eftermäle eftersom verksamheten under den första perioden bedrevs med tvångsrekryterad arbetskraft. Själva gruvbrytningen utfördes till stor del av män från kustsocknarna som uttagits till krigstjänst. Malmtransporterna sköttes av samer med rendragna ackjor. De fick ersättning för arbetet, men kunde inte själva välja om de skulle utföra skjutsarna. Renskötseln blev lidande och många samer lämnade regionen, vilket ledde till att de som blev kvar fick tjänstgöra i allt längre perioder och utsattes för allt hårdare press. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 17

Nero (37–68) var den femte romerske kejsaren från 54 fram till sin död. Nero kom att adopteras av kejsar Claudius för att bli tronarvinge. Som Nero Claudius Caesar Augustus Germanicus tillträdde han tronen den 13 oktober 54, efter Claudius död.

Neros första tid vid makten, då han stod under inflytande av rådgivare som filosofen Seneca, präglades av politisk stabilitet och välstånd. Han fokuserade i stor utsträckning på diplomati och handel, och på att öka imperiets kulturella kapital genom att uppföra teatrar och gynna idrottstävlingar. Nero påbörjade också många kostsamma projekt, däribland byggandet av en kanal och ett palats, vilka förblev ofullbordade. Dessa projekt tärde hårt på statens ekonomi och ökade skattebördan på provinserna.

Under Neros tid som kejsare förde Rom ett framgångsrikt krig mot Partherriket (58–63) där så småningom en fred framförhandlades, kvästes den brittiska revolten (60–61) och förbättrades Roms relationer med Grekland. Det judiska kriget (66–70) inleddes under hans styre. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 18

Nötväckor (Sittidae) är en familj fåglar inom ordningen tättingar med ett tjugotal arter. De kännetecknas av stora huvuden, korta stjärtar och kraftiga näbbar och fötter. Nötväckor tillkännager sitt revir med högljudda, enkla sånger. De flesta arterna har grå eller blåaktiga ovansidor och ett svart ögonband.

De flesta nötväckor häckar i de tempererade eller montana skogsområdena på Norra halvklotet. Alla medlemmar av släktet häckar i hålor eller skrevor. De flesta arterna är stannfåglar och bor i samma miljö hela året, men den nordamerikanska rödbröstade nötväckan flyttar till varmare områden på vintern.

Nötväckor är allätare och äter mestadels insekter, nötter och frön. De födosöker efter insekter som är gömda i eller under bark genom att klättra längs trädstammar och grenar, ibland upp och ner. Deras vana att kila fast en stor bit föda i en spricka för att sedan hacka på den med sina starka näbbar har givit upphov till gruppens namn på svenska med flera språk. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 19

Nationalmuseibyggnaden är en byggnad på Blasieholmen i Stockholm som innehåller Sveriges Nationalmuseum. Byggnaden invigdes 1866 samtidigt med Stockholmsutställningen 1866.

Projektet med ett nytt "Konglig museum" i Stockholm var ett av tidens största och påkostade byggnadsarbeten, som skulle ta 12 år att färdigställa och ytterligare tre år för att fullborda de invändiga arbetena. För byggnadens utformning svarade den tyske arkitekten Stüler och för den invändiga gestaltningen stod den svenske arkitekten Scholander.

Nationalmuseum är sedan 1935 ett statligt byggnadsminne. Från år 2013 och några år framåt kommer museibyggnaden på Blasieholmen att vara stängd för att genomgå en omfattande renovering och upprustning. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 20

Elin Wägner (1882-1949) var en svensk författare, journalist och feminist som var ledamot av Svenska Akademien från 1944. Elin Wägners skönlitterära böcker behandlar kvinnors rättigheter, kvinnlig rösträtt, fredsfrågor, sociala frågor och miljöfrågor.

Den feminism hon företräder har felaktigt benämnts särartsfeminism. Elin Wägner inspirerades till en början av den samtida feministen Ellen Key men distanserade sig alltmer från Keys essentialistiska hållning. Utvecklingen syns bland annat i Genomskådad (1937) och Hemlighetsfull (1938). Wägners feminism kom att ifrågasatta samhället i grunden med dess maskulint dirigerade krig liksom exploatering av miljö och människor. Boken Väckarklocka (1941) visar denna radikala position. Erik Hjalmar Linder påpekade på 1950-talet att hennes feminism aldrig vände ryggen åt samhället och att den idealisering av kvinnligheten som finns i Väckarklocka framförallt bör förstås som en kontrastiv myt som syftar till att väcka en intensiv önskan om förändring. Mest känd har hon blivit för sitt engagemang för kvinnlig rösträtt och för att hon var med och grundade Rädda Barnen 1919. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 21

Slaget vid Svensksund var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig (1788–1790). Slaget utkämpades mellan en svensk och en rysk flotta, vilka nästan helt bestod av roddfartyg, och blev dessutom det sista större sjöslaget där galär]er deltog.

Under krigets tredje år försökte den svenska flottan att anfalla den ryska huvudstaden Sankt Petersburg. Företaget misslyckades och hela den svenska flottan blev instängd i Viborgska viken av ryska örlogseskadrar. Den 3 juli 1790 genomförde den svenska flottan en framgångsrik utbrytning («Viborgska gatloppet») och räddades från att förstöras av den ryska flottan. Ryssarna jagade efter den svenska skärgårdsflottan, som tog ställning mellan öarna i Svensksund.

Den 9 juli försökte den ryska skärgårdsflottan anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställning, såsom ogynnsamma vindar och utmattade ryska fartygsbesättningar, i kombination med högmodigt ledarskap. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland, där ryssarna förlorade en tredjedel av sin flotta, samtidigt som svenskarnas förluster var minimala.

Slaget vid Svensksund anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom fredsfördraget i Värälä, där ingendera sida hade vare sig vunnit eller förlorat markområden. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog betraktas sjöslaget också som det största i Östersjöns historia. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 22

Reinhard Heydrich (1904–1942) var en tysk nazistisk politiker och militär. Han var chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium, från 1939 och ställföreträdande riksprotektor i Böhmen-Mähren från 1941. Hitler kallade Heydrich för "mannen med järnhjärtat".

Heydrich grundade Sicherheitsdienst (SD), en underrättelsetjänst med uppgift att avslöja och kväsa motstånd mot NSDAP genom gripanden, deportationer och mord. Heydrich organiserade i november 1938 Kristallnatten, en riksomfattande förföljelse av judar. Heydrich sammankallade och ledde Wannseekonferensen, som ägde rum den 20 januari 1942. Vid konferensen drog deltagarna upp riktlinjerna för hur "den slutgiltiga lösningen av judefrågan" administrativt och logistiskt skulle genomföras.

Som ställföreträdande riksprotektor i Böhmen-Mähren ämnade Heydrich kuva det tjeckiska motståndet. Den 27 maj 1942 genomförde en tjeckisk kommandotrupp ett attentat mot Heydrich på uppdrag av den tjeckiska exilregeringen i Storbritannien. Heydrich avled efter en dryg vecka. Tysk underrättelsetjänst kopplade falskeligen ihop attentatsmännen med befolkningen i två byar, Lidice och Ležáky; alla vuxna män i Lidice arkebuserades och kvinnor och barn deporterades till koncentrationsläger. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 23

Hungerstrejken i Nordirland 1981 var kulmen på en fem år lång protest av irländska republikanska fångar under konflikten i Nordirland. Protester inleddes 1976 när den brittiska regeringen slutade ge paramilitära fångar särskild status som krigsfångar eller politiska fångar. 1980 ägde den första hungerstrejken rum, med sju deltagare, vilken varade i 53 dagar. Den andra hungerstrejken ägde rum 1981 och var en kraftmätning mellan fångarna och den brittiska premiärministern, Margaret Thatcher. En av hungerstrejkarna, Bobby Sands, valdes under strejken till parlamentsledamot, som en följd av medial bevakning världen över. Hungerstrejken radikaliserade den irländska nationaliströrelsen och var den starkaste anledningen till att Sinn Féin kunde bli ett politiskt parti med en bred väljarbas bland den nordirländska befolkningen. (läs mer...)
Vis - historikk

Uke 24

Sömn hos djur är, precis som hos människan, ett slags medvetslöshet där djuren inte tar emot sinnesintryck. Till skillnad från vanlig medvetslöshet är sömn dagligt regelbunden, och djuren kan väckas från tillståndet.

Man har inte kunnat visa att alla djur sover, men många olika slags djur, både ryggradslösa djur och däggdjur, gör det. Precis som hos människor kompenserar djur sömnbrist med längre och djupare sömn än normalt, då de tillåts sova ostörda igen. Man har forskat på sömnens betydelser för djurs inlärning och minne, men resultaten är motstridiga. Man vet dock att djur som hindras från att sova dör efter ett par veckor. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 25

Faksimil av första sidan i The Life of Tymon of Athens från First Folio, publicerad 1623 — Faksimil av första sidan i *The Life of Tymon of Athens* från *First Folio*, publicerad 1623

Timon av Aten är en pjäs av William Shakespeare om en man som avskyr mänskligheten. Oftast betecknas den som en tragedi, inspirerad av historiska händelser. Skådespelet är ett av Shakespeares minst spelade, därtill ett av hans mest svårtolkade och svårspelade.

Pjäsen kan bara dateras gissningsvis genom jämförelse med andra Shakespearepjäser. Shakespeares främsta källor anses vara Plutarkos och Lukianos. Dramat handlar om den rike atenaren Timon som utnyttjas av sina falska vänner och i bitterhet drar sig tillbaka till ödemarken där han förbannar mänskligheten. Till formen är pjäsen motsägelsefull och bitvis osammanhängande som om den inte var färdigskriven. Den har en satirisk underton. Ett centralt tema i pjäsen, som kan ges skilda läsarter, är att man inte kan köpa sig vänskap. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 26

Joel Pettersson (1892–1937) var en åländsk författare och konstnär som i sina bilder och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrat den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna.

Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella – porträtt, landskapsmålningar och stilleben – men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 27

Cementträdgården (engelsk: The Cement Garden) är den engelske författaren Ian McEwans debutroman från 1978. 1993 filmatiserades boken av Andrew Birkin med Charlotte Gainsbourg och Andrew Robertson i två av huvudrollerna. Flera av McEwans romaner har därefter filmatiserats, vilket har lett till att han idag är en av de mest adapterade levande författarna.

Handlingen kretsar kring fyra syskon vars föräldrar hastigt avlider. Den utspelar sig så gott som uteslutande i deras hus under en sommar. Genremässigt har romanen kallats både psykologisk studie och en gotisk roman. Den har uppmärksammats för motbjudande inslag av incest och förruttnelse, och bidrog till att McEwan fick epitetet "den makabra". Språket är likgiltigt och känslokallt och gestalterna skildras på ett ytligt, icke-komplext sätt, något som försvårar identifikation eftersom en känsla av isolering och utanförskap uppstår. Utanförskapet är ett av romanens ledmotiv tillsammans med alla normers sammanbrott. Spänningar mellan könen är ett annat centralt tema. Kritiker har både fascinerats och förskräckts av romanens makabra inslag. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 28

Titeln på avsnittet "Dennō Senshi Porygon" (でんのうせんしポリゴン).

Dennō Senshi Porygon (japansk でんのうせんしポリゴン; bokstavligen "Datorkrigaren Porygon") är avsnitt 38 av den första säsongen av animen Pokémon. Avsnittet har enbart visats en gång på TV; den 16 december 1997 i Japan. Det sändes då på 37 TV-kanaler vid klockan 18.30 lokal tid och sågs i uppskattningsvis 26,9 miljoner hushåll. "Dennō Senshi Porygon" regisserades av Kiyotaka Itani, skrevs av Junki Takegami och gästskådespelare var Ayako Shiraishi (som syster Joy) och Bin Shimada (som Dr. Akihabara).

"Dennō Senshi Porygon" är ett ökänt avsnitt av Pokémon eftersom det framkallade epileptiska anfall hos ett antal av tittarna; en incident som benämns "Pokémonchocken" (ポケモンショック) i Japan. 685 personer fick föras till sjukhus i ambulans på grund av blinkande ljuseffekter i avsnittet och två av dessa personer fick stanna kvar på sjukhus i över två veckor. TV Tokyo, som hade sänt avsnittet, gick ut med en offentlig ursäkt den 17 december 1997 och tillsammans med den japanska regeringen bannlyste de avsnittet. Animen gjorde ett tidigare oplanerat uppehåll i fyra månader innan den fortsatte att sändas igen den 16 april 1998 i Japan. Incidenten har parodierats i bland annat Simpsons och South Park. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 29

Korpen (Corvus corax) är en stor, svart kråkfågel. Den finns över norra halvklotet och är därmed den mest spridda av alla kråkfåglar. Den är en av världens två största kråkfåglar tillsammans med den afrikanska tjocknäbbade korpen, och är troligen den tyngsta av alla tättingar. En vuxen fågel är mellan 80 och 102 centimeter lång och väger 0,69 till 1,63 kilo. Korpar blir i naturen omkring 10 till 15 år, men livslängder på upp till 40 år har noterats. Unga fåglar lever ofta i mindre flockar, men bildar livslånga par senare i livet.

Korpen har samexisterat med människor i tusentals år. I vissa områden har den varit så framgångsrik att den där betraktas som ett skadedjur. En del av dess framgång beror på dess allsidiga kost. De livnär sig av as, insekter och matavfall, liksom spannmål, bär, frukt och små djur. Man har iakttagit några anmärkningsvärda bedrifter i problemlösning hos denna art, vilket har lett till uppfattningen att den är mycket intelligent. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 30

Thomas Mann (1875–1955) var en tysk författare som erhöll Nobelpriset i litteratur 1929. I sitt författarskap knyter Mann an till 1800-talets berättarteknik, hans symbolik och episka teman påminner om verk av Tolstoj och Wagner. Kännetecknande för Manns prosa är det ironiska förhållningssättet och den dubbelbottnade humorn. Med tilltagande konstnärlig mognad använder sig Mann av allegorier och mytologiska motiv.

De teman Mann väljer att behandla i sina verk anknöt till hans samtids världspolitiska händelser, samtidigt som de är av allmänmänsklig relevans. Han omnämns ofta som 1900-talets mest betydelsefulla tyskspråkiga författare. Till Manns mest framstående verk brukar räknas Huset Buddenbrook, Döden i Venedig och Doktor Faustus. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 31

Djursholm är en kommundel i Danderyds kommun, vid fjärdarna Stora och Lilla Värtan strax norr om Stockholms stad. Samhället ingår, liksom resten av Danderyds kommun, i tätorten Stockholm.

Djursholm har ända sedan samhället grundades 1889 till stor del präglats av villabebyggelse på stora tomter. De äldre husen har dock genom åren kompletterats med såväl modernare villor och centrumbebyggelse som mindre områden med flerfamiljshus. Flera områden i samhället består av för sin tid typisk bebyggelse präglad av stilar som nationalromantik, nyklassicism och funktionalism. Under andra halvan av 1900-talet byggdes flera mindre grupphusområden och en centrumanläggning.

Djursholm, med ca 9 100 invånare, betraktas som ett exklusivt bostadsområde, med några av landets dyraste adresser, och har varit bostadsort för bland andra åtskilliga bemärkta företrädare för svenskt finans- och näringsliv, akademi samt kulturliv. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 32

Lithium är en singel från 1992 av det amerikanska grungebandet Nirvana, vilken släpptes som den tredje singeln från bandets andra studioalbum Nevermind. Lithium, som skrevs av Nirvanas sångare Kurt Cobain, blev bandets tredje singel att komma med på topp 20 i Storbritannien och hamnade som bäst på plats 16 i USA. Låtens namn har setts som en referens till Karl Marx' uttryck att religion är ”folkets opium”.

Inspelningen av Lithium i april 1990 var en av händelserna som låg till grund för den växande klyftan mellan Cobain och Nirvanas dåvarande trummis Chad Channing. Cobain visade öppet sitt missnöje med Channings trummande på låten och Channing tvingades lämna bandet kort därefter.

Musikvideon regisserades av Kevin Kerslake och består av ett sorts filmkollage, med klipp från Nirvanas konserter. 2013 röstades Lithium fram som den bästa Nirvana-låten genom tiderna av läsarna av Rolling Stone. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 33

Guillaume Le Gentil (1725–1792) var en fransk astronom. Han var medlem i Franska vetenskapsakademin och upptäckte flera himlakroppar. Han har framförallt blivit ihågkommen för sina fruktlösa försök att observera venuspassagerna i orienten åren 1761 och 1769. Den första passagen missade han eftersom han befann sig ombord på en båt som inte kunde anlöpa hamnen och den andra på grund av dåligt väder. Efter hemkomsten fann Le Gentil att han dödförklarats och tvingades börja ett nytt liv med en ny familj. Hans historia berättas ofta som ett tragikomiskt exempel på svåra vedermödor och kortvarigt antiklimax efter år av förberedelser. Observationsförsöken beskrivs i hans rapporter till Franska vetenskapsakademin och ger en god inblick i vetenskapsmännens vedermödor vid den här tiden i allmänhet. Även om Guillaume Le Gentils observationer av de båda venuspassagerna misslyckades var hans övriga arbete före, mellan och efter passagerna betydelsefullt.

Tvåhundra år efter venuspassagen 1761 namngavs en av månens kratrar Le Gentil, till minne av han. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 34

Dansk-norska örlogsfartyg och Nya Älvsborg beskjuter varandra på morgonen den 3 maj 1717, efter att ett nattligt anfall mot Nya Varvet slagits tillbaka. Målning av Jacob Hägg på Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg

Göteborgs fasta försvar var de fortifikationsbyggnader som användes till försvar av Göteborgsområdet och Hisingen.

Under tidig medeltid var Göteborgs föregångare Lödöse försvarad av den starka borgen Lödösehus. Efter att staden på 1400-talet flyttats närmare älvmynningen bestod försvaret av en enkel jordvall och vallgrav, medan Älvsborg blev den centrala försvarsanläggningen vid anfall från havet, även om befästningen in på 1500-talet var byggd i trä. Sedan flera mindre föregångare förstörts i samband med krig, grundades staden Göteborg på sin nuvarande plats, med befästningar av bastioner och vallar enligt holländskt mönster.

De olika krigen under 1600- och tidigt 1700-tal innebar att försvarsanläggningarna byggdes ut. Efter en lång period av förfall under 1700-talet började Göteborgs stadsbefästningar att raseras 1807. Under första hälften av 1800-talet byggdes Marstrandsfästningen Karlsten ut kraftigt, innan artilleriets utveckling tvingade fram en nerläggning av kustfästningarna. I början av 1900-talet färdigställdes Älvsborgs fästning som en samlande benämning på olika försvarsåtgärder i Göta älvs mynning. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 35

Anton Tjechov (1860–1904) var en rysk novellförfattare, dramatiker och läkare, ansedd som en av världens historiskt största novellförfattare. Hans karriär som dramatiker resulterade i fyra klassiker. Tjechov arbetade som läkare under större delen av sin litterära karriär, något han uttryckte som "medicinen är min äkta hustru och litteraturen min älskarinna". Tjechov slutade på teatern efter det katastrofala mottagandet av Måsen (1896), men pjäsen hyllades 1898 av Stanislavskijs Konstnärliga teatern i Moskva, som senare även framförde Onkel Vanja och uruppförde Tjechovs två sista pjäser, Tre systrar och Körsbärsträdgården.

Tjechov anses av många vara fader till den moderna novellen. Hans verk särpräglas av ett tidigt användande av inre monolog. Detta kombineras med att han motsatte sig den morala slutgiltigheten hos den traditionella berättelsen. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 36

Stadsplanering i Sverige tog sin början under 1600-talets första hälft. Genom militära framgångar i trettioåriga kriget hade Sverige fått en ledande ställning i Nordeuropa och en uppryckning av stadsväsendet sågs som en förutsättning för att landet skulle kunna uppfylla sin stormaktsroll. Inte mindre än 50 städer grundades därför under denna tid. Nästa stora fas för stadsplanering och stadsutveckling kom med början av den industriella revolutionen. Befolkningstalen i städerna ökade kraftig igen. Det krävdes en övergripande planering för att kunna tillgodose städernas behov av bostäder, skolor, sjukhus, fängelser, fabriker och den nya infrastrukturen i form av järnvägar, vattenverk, gas- och elektricitetsverk. Uppgiften att formulera en sådan övergripande plan gick till Albert Lindhagen och hans planförslag antogs 1874.

Den tredje omfattande perioden för städernas expansion och omdaning började efter andra världskriget, när rekordåren med en lång högkonjunktur för Sveriges exportindustri gav landet ekonomiska förutsättningar för att finansiera stadsbyggnadsprojekt som Norrmalmsregleringen i Stockholm och miljonprogrammet i hela landet. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 37

Praktblåsmyg (Malurus splendens) är en liten långstjärtad tätting i familjen blåsmygar (Maluridae). Den förekommer över stora delar av den australiska kontinenten och bebor främst torra eller semitorra regioner. Den uppvisar en hög grad av sexuell dimorfism där hanen i häckningsdräkt är klarblå med svarta detaljer medan ickehäckande hanar, honor och juveniler till största delen är gråbruna. Detta gav upphov till uppfattningen att hanen var polygama då alla gråbruna individer bedömdes som honor.

Som andra blåsmygar uppvisar praktblåsmygen ett antal ekologiska särdrag. Den är socialt monogam och sexuellt promiskuös, vilket innebär att trots att den bildar par med en hane och en hona så parar sig båda parter med andra individer och hjälper även till att föda upp ungar som kan bli resultatet ifrån sådana möten. Hanarna plockar rosa eller lila blomblad och visar upp dem för honan som en del av parningsleken. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 38

En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som ingår, dess kemiska sammansättning samt på vilket sätt den har bildats. Man delar vanligen in bergarter i fyra olika huvudgrupper: magmatiska bergarter, metamorfa bergarter, sedimentära bergarter samt meteoriter.

Även om bergarter i ett mänskligt perspektiv verkar eviga, utsätts de för förändring av en rad geologiska processer som verkar över lång tid. Det geologiska kretsloppet beskriver en rad sådana processer; hur de olika typerna av bergarter bildas, och övergår i varandra. Magmatiska bergarter bildas när magma svalnar i jordskorpan. De metamorfa bergarterna bildas när befintliga bergarter utsätts för så stora tryck och temperaturer att de omvandlas, något som till exempel inträffar när kontinentalplattor krockar. De sedimentära bergarterna bildas genom diagenes eller litifiering av sediment som i sin tur bildats genom vittring, transport och deposition av befintliga bergarter. Meteoriter består av bergarter eller metaller som faller ned på jorden från rymden. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 39

De katolska breven eller de allmänna breven, är sju brev i Nya Testamentet som ansetts rikta sig till en allmän adressat och inte till någon bestämd kyrka eller person.

Uppräknade i den ordning de förekommer i protestantiska biblar, utgörs de katolska breven av: Jakobsbrevet (Jak), Första Petrusbrevet (1 Pet), Andra Petrusbrevet (2 Pet), Första Johannesbrevet (1 Joh), Andra Johannesbrevet (2 Joh), Tredje Johannesbrevet (3 Joh) och Judasbrevet (Jud).

Även om de flesta skrifter saknar en bestämd adressat, gäller detta inte alla. Varken Andra Johannesbrevet eller Tredje Johannesbrevet är avsett för en allmän läsekrets, och beteckningen stämmer endast till viss del in på Första Petrusbrevet, eftersom det är riktat till ett bestämt geografiskt område. De katolska breven utgör, efter de fyra evangelierna och Paulus brev, den tredje stora samlingen skrifter som ingår i Nya Testamentet. I motsats till de båda andra, vilka förhållandevis tidigt ansågs tillhöra kanon, hade dock de katolska breven en betydligt längre och krokigare väg till erkännande. Alla de sju breven är i olika grad ifrågasatta vad gäller äktheten, i betydelsen att det inte är de som namngivit breven som faktiskt har skrivit dem. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 40

Hakarps kyrka ligger i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Hakarps församling. Kyrkan är en rosa korskyrka och sevärdhetskyrka som byggdes 1694. Det har före stenkyrkan funnits två kyrkor: en stavkyrka, som byggts under 1100-talets mitt, samt en kyrka byggd av liggande timmerstockar, vilken uppförts omkring 1283. Timmerkyrkan från 1200-talet revs samtidigt som den nuvarande stenkyrkan byggdes. I den nya kyrkan finns bland annat ett krucifix som tros ha tillhört kyrkan sedan den första byggdes.

I enlighet med den trend som rådde under 1800-talet målades många av kyrkans inventarier och möbler över med vit färg, något som togs bort vid kyrkans 200-årsjubileum 1894. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 41

Liror (Procellariidae) är en familj av havsfåglar inom ordningen stormfåglar (Procellariiformes).

Inom ordningen stormfåglar är liror både den artrikaste familjen, med ett 80-tal arter, och den familj som omfattar de mest skiftande arterna. I storlek varierar de från de båda jättestormfåglarna (Macronectes), som nästan är stora som albatrosser, till de små valfåglarna (Pachyptila), som inte är större än de största stormsvalorna. Lirorna lever av fisk, bläckfisk och kräftdjur. Alla familjens arter förflyttar sig oerhört långa sträckor under sina födosök och många arter genomför långa transekvatoriella förflyttningar. De häckar i fågelkolonier, lever i livslånga monogama förhållanden och är filopatriska, det vill säga återvänder till den plats där de föddes för att häcka. Alla arter lägger bara ett ägg per häckningssäsong. Både ruvningsperioden och tidspannet då föräldrarna tar hand om sina ungar är exceptionellt långa för att vara bland fåglar. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 42

Korsfästelsen och andra kristna historiska händelser är viktig symbolik genom hela diktsviten.

Horae Canonicae är en diktsvit bestående av sju dikter, skriven av den engelske poeten W. H. Auden. Dikterna skrevs mellan 1949 och 1955, men bakgrundsarbetet och studierna inför dikternas tillkomst påbörjades redan 1947.

Diktsvitens titel syftar på den kristna kyrkans tidegärd. De sju dikterna som ingår i sviten refererar också till tidegärden, men till dess beståndsdelar: "Prime", "Terce", "Sext", "Nones", "Vespers", "Compline" och "Lauds". Var och en av dessa delar syftar på en specifik tid av dagen för bön. Centrala teman i sviten rör alla kristen historia, framförallt långfredagen, korsfästelsen och syndafallet.

De två första dikterna i sviten, "Prime" och "Nones", utgavs först i samlingen Nones (1951). Horae Canonicae gavs i sin helhet ut i The Shield of Achilles (1955). ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 43

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma. Den närmaste stjärnan sett från jorden är solen, vilken är källan till den allra största delen av energin på jorden. Andra stjärnor är synliga på natthimlen när de inte störs av solen, eller av andra ljusstarka objekt på jorden, så kallad ljusförorening. En stjärna lyser för att fusionen av atomkärnor i dess inre frigör enorma mängder energi, som så småningom färdas genom stjärnan och strålas ut i rymden. Nästan alla grundämnen tyngre än väte och helium är skapade i stjärnornas centrum.

Genom att observera stjärnornas spektrum, luminositet och rörelser genom rymden kan man avgöra stjärnornas massa, ålder, kemiska sammansättning och många andra egenskaper. Den totala massan är avgörande för hur stjärnan kommer utvecklas och dess slutgiltiga öde. En graf över temperaturen uppställd mot luminositeten, känd som ett Hertzsprung-Russell-diagram, gör det möjligt att bestämma stjärnans ålder och utvecklingsstadium.

En stjärna börjar som ett kollapsande moln av materia som består av väte, helium och små mängder av tyngre ämnen. När kärnan är tillräckligt tät, börjar vätet fusioneras till helium. Den återstående delen av stjärnans inre för bort energin från kärnan genom en kombination av strålnings- och konvektiva processer. Detta hindrar stjärnan från att kollapsa på sig själv av den omfattande gravitationen och alstrar en stjärnvind, som tillsammans med strålning sänds ut från ytan. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 44

Bohus fästning är numera en ruin av en fästning, som började byggas 1308 för att stärka försvaret av Norges dåtida sydgräns. Ruinen är belägen på en 40 meter hög klippa på Bagaholmen i Nordre älv, vid Göta älvs norra utloppsarm i den sydöstra delen av Kungälv, två mil norr om Göteborg.

Fästningen har gett namn åt landskapet Bohuslän. Den har under sin 700-åriga historia kontrollerats av Norge, Danmark-Norge och Sverige. Bohus fästning har varit belägrad minst fjorton gånger, men aldrig blivit erövrad i strid. Fästningen är statligt byggnadsminne sedan 1935. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 45

Judasbrevet 4–5 och 7–8
i papyrus P⁷⁸ från cirka år 300. Tillsammans med P⁷² utgör P⁷⁸ det äldsta textvittnet till Judasbrevet, fastän det i motsats till P⁷² bevittnar endast några få verser.

Judasbrevet är en skrift i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet är en av Bibelns kortaste böcker. Det är det sista av Nya testamentets så kallade katolska brev; katolsk i betydelsen allmän i och med att det inte anses vara riktat till en bestämd person eller församling. Majoriteten av dagens forskare menar dock att brevet är riktat till just en specifik församling.

Brevet uppges vara skrivet av Judas, Jakobs bror, och den tidiga kyrkan ansåg denne Judas vara den Judas som uppges vara bror till såväl Jesus som Jakob. Även dagens forskare anser att det är denne Judas som avses, men är däremot delade vad gäller synen på huruvida brevet verkligen har skrivits av honom.

Judasbrevet är ett kortare förmaningstal som varnar för de irrlärare som verkar inom församlingen. Det har en starkt judisk karaktär och en apokalyptisk framtoning. Det har under 1900-talet kallats för den mest försummade boken i Nya testamentet, och har ofta åsidosatts på grund av att det är så kort, men också för att det framstår som så besynnerligt eftersom det åberopar icke-kanoniska skrifter som Första Henoksboken och Moses himmelsfärd som auktoritativa skrifter. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 46

Tjeckoslovakiens historia berör den tid som Tjeckoslovakien existerade som suverän stat, 1918–1992. Landet bildades efter första världskriget när dubbelmonarkin Österrike-Ungern upplöstes och fick sitt namn efter folkgrupperna tjeckerna och slovakerna, men landet hade också andra stora minoritetsgrupper som tyskar och ungrare. Särskilt tyskarna var missnöjda med de levnadssituationer de hade i Tjeckoslovakien, vilket ledde till en politisk uppgörelse 1938 kallad Münchenöverenskommelsen.

Merparten av Tjeckoslovakien befriades 1945 av Röda armén, och det tjeckoslovakiska kommunistpartiet hade ett stort stöd bland befolkningen. Från mitten av 1960-talet började vissa reformer att diskuteras och under Pragvåren 1968 diskuterades dessa reformer öppet. Tjeckoslovakiens grannländer oroades dock över detta och invaderade Tjeckoslovakien i augusti 1968. Under de följande 20 åren motarbetades all form av opposition. De politiska förändringarna i Europa 1989 påverkade även Tjeckoslovakien, vilket bland annat resulterade i att Václav Havel blev president och fria val hölls 1990. Bland tjecker och slovaker fanns det olika åsikter om hur snabbt vissa ekonomiska reformer skulle genomföras och det ledde till att Tjeckoslovakien upplöstes 1992. Den 1 januari 1993 bildades istället de två separata republikerna Tjeckien och Slovakien. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 47

Stockholms konserthus ligger i Stockholms centrum vid Hötorget. Byggnaden uppfördes åren 1924–1926 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom.

Byggnaden, som invigdes 1926, räknas som ett av de mest framstående exemplen på den svenska 1920-talsklassicismen och var en av de första byggnaderna i Sverige särskilt avsedda för orkestermusik. Konserthuset i Stockholm har som ett musikens hus, men även som enskilt byggnadsverk, få motsvarigheter vare sig i Sverige eller utomlands. Flera av 1920-talets främsta svenska konstnärer bidrog till interiörens utformning där Grünewaldsalen räknas till höjdpunkten. Med Konserthuset och varuhuset PUB, som uppfördes samtidigt, fick Hötorget ett helt nytt utseende.

Sedan 1926 utdelas Nobelprisen i medicin, fysik, kemi och litteratur den 10 december varje år i Stockholms konserthus. Polar Music Prize, Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne och Augustpriset utdelas också här.

Konserthusbyggnaden är blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm som en kulturhistoriskt värdefulla byggnad. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 48

Papyrus P⁵² är ett litet papyrusfragment med grekisk text från Johannesevangeliets 18:e kapitel, delar av verserna 31–33 och 37–38. Det är allmänt ansett som det äldsta kända textvittnet till Johannesevangeliet och till någon av Nya Testamentets böcker över huvud taget. Genom handskriftsanalys har fragmentet daterats till första halvan av 100-talet, och det uppges ofta ha skrivits cirka 125–150. Det kan emellertid inte dateras med större noggrannhet än till någon gång under perioden sent nollhundratal till tidigt 200-tal (cirka 90–220), även om det i modern tid oftast förlagts till någon gång i perioden från tidigt till sent 100-tal, framför allt under den första halvan av 100-talet.

Den kreditkortsstora lämningen av den ursprungliga handskriften förvaras i dag på John Rylands Library i Manchester. Fragmentets höjd är knappt 8,9 centimeter, dess bredd 6 centimeter, och det kommer från en bok, en så kallad kodex. Genom beräkningar av meningarnas fulla längd på både fram- och baksidorna, har kodexen uppskattats till att ha varit drygt 21 centimeter hög och cirka 20 centimeter bred. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 49

Edvard VI (1537–1553) blev kung av England och Irland den 28 januari 1547 vid nio års ålder, och kröntes den 20 februari samma år. Edvard var son till Henrik VIII och dennes tredje hustru Jane Seymour. Han var den tredje monarken av huset Tudor, och den första kungen av England som fick en protestantisk uppfostran. Då Edvard aldrig uppnådde myndig ålder styrdes England under hans regeringstid av en förmyndarregering. Denna stod under ledning av kungens morbror, Edward Seymour, som sedan efterträddes av John Dudley.

Edvards regeringstid präglades av ekonomiska problem och samhällsförändringar som år 1549 ledde till utbrott av oro och uppror. Den engelska kyrkans övergång till protestantismen genomfördes under Edvard som trots sin ringa ålder var mycket intresserad av religiösa frågor. Bland de reformer som genomfördes under Edvard märks att det prästerliga celibatet avskaffades och den liturgiska mässan byttes ut mot gudstjänster på engelska. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 50

Yngve Larsson (1881–1977) var en svensk statsvetare, politiker (s, fp), borgarråd, riksdagsledamot och ordförande för Stockholms stadskollegium.

Från 1908 blev han en ledande kraft bakom Svenska stadsförbundets tidiga utveckling. Larsson involverades i Stockholms författningsreform, och utsågs 1920 till stadssekreterare i Stockholms stad. Han var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd 1924–1946, och politiskt ledande bakom flera av stadens största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Bromma, tunnelbanan och Norrmalmsregleringen. Under krigsåren var Larsson även en ledande antinazistisk opinionsbildare. 1946 valdes han till riksdagsledamot (fp) och ordförande för Stockholms stadskollegium. Hans stora stadshistoriska verk Mitt liv i Stadshuset (1977) blev även hans självbiografi.

Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenske stadsbyggare och århundradets gigant inom stockholmspolitiken. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 51

Minggravarna (明十三陵, Míngshísānlíng) är ett kejserligt gravfält från den kinesiska Mingdynastin (1368–1644). Gravfältet ligger cirka 45 km norr om centrala Peking. Minggravarna innehåller mausoleer för tretton av Mingdynastins totalt sexton kejsare och dessutom sju satellitgravar för konkubiner och eunucker. Graven Dingling för kejsar Wanli är utgrävd och det underjordiska palatset där kejsaren låg begraven hålls öppet för turister.

Sedan år 2000 är Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar, där Minggravarna ingår, listade som världsarv av Unesco. Gravfältet är en av Pekings populäraste turistattraktioner. ► Läs mer …
Vis - historikk

Uke 52

Storängen är ett villaområde i centrala Nacka i Stockholms län. Området är beläget strax sydost om Nacka Forum vid Saltsjöbanan mellan Lillängen och Saltsjö-Duvnäs. Storängens villasamhälle grundades 1904 av "Tjänstemännens Egnahemsförening vid Storängen" och de första villorna började byggas samma år. Redan 1909 var 107 tomter bebyggda av totalt runt 160. År 2013 fanns drygt 150 villor med lika många familjer i området. Egnahemsföreningen existerar fortfarande och fungerar idag som intresseförening för de boende i Storängen.

Storängen anses vara ett av Sveriges bäst bevarade villasamhällen från 1900-talets början, tack vare sina tidstypiska stora trävillor i nationalromantikens stil och sin förhållandevis orörda miljö. De flesta villorna är arkitektritade, en hel del av dåtidens kända arkitekter, bland dem Östberg, Grut, Brag, Callmander och Westman. Några av dem bosatte sig själva i det nya villasamhället. Den som ritat flest hus i Storängen var Gustaf Hugo Sandberg.

Enligt en kulturhistorisk byggnadsinventering från 1979 bedömdes av 156 undersökta byggnader 18 för "omistliga" och 35 för "värdefulla". Hela området bedömdes som "omistlig kulturmiljö". År 1987 förklarades området som riksintresse för kulturmiljövården. ► Läs mer …
Vis - historikk

Ukens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025