Kinesiska muren (kinesiska: 长城; pinyin: Chángchéng) är en serie militära försvarsmurar i norra Kina byggda i omgångar under flera olika dynastier från 300-talet f.Kr. fram till första delen av 1600-talet. De idag existerande delarna av muren har en total längd på ungefär 6 000 km som tillsammans med diken och naturliga barriärer skapar en 8 850 km lång försvarslinje. Totalt har Kina genom historien uppfört mer än 21 000 km försvarsmurar. Murarna, som löper i områden i anslutning till Kinas historiskt nordliga gräns, uppfördes huvudsakligen för att skydda Kina från nordliga nomadstammar. Murarna är byggda med packad jord, sten eller tegel. Vid några tillfällen i historien har muren forcerats av anfall från norr som till exempel när Djingis khan 1215 erövrade Peking och 1644 när Qingdynastin erövrade Mingdynastins Kina.
Skapandet av den kinesiska muren tillskrivs ofta Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi efter att han på 200-talet f.Kr. utökat och sammankopplat tidigare existerande murar till en lång försvarslinje. Den absolut största delen av kinesiska muren som finns kvar idag och som den dominerande delen av alla turister besöker utanför Peking byggdes i slutet av 1500-talet under tiden för Mingdynastin. ► Läs mer
Uranus’ atmosfære består hovedsakelig av hydrogen og helium. Det er den kaldeste atmosfæren blant av alle planeter og når ned i temperaturer på 49 kelvin (K). Atmosfæren er den ytterste kappen av gass som er tilgjengelig for fjernmåling. Uranus mangler en fast overflate slik vi kjenner den fra Jorden.
Lite er kjent om atmosfæren til Uranus. Bare én enkelt romsonde, Voyager 2, passerte planeten i 1986, og innhentet verdifulle data om sammensetningen. Bare de to øverste skylagene er observert direkte – de dypere skyene forblir teoretiske størrelser. Over skyene ligger flere tynne lag med fotokjemisk dis.► Les mer her.
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
