Östra arméfördelningen
Östra arméfördelningen (4. förd), var en arméfördelning inom svenska armén som verkade i olika former åren 1941–2000. Förbandsledningen var förlagd i Strängnäs garnison i Strängnäs.[2][3]
Östra arméfördelningen (4. förd) | |
Vapen för Östra arméfördelningen tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Östra arméfördelningen |
Datum | 1941–2000 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Pansartrupperna och Infanteriet |
Roll | Krigsförband |
Del av | Mellersta militärområdet [a] |
Föregångare | IV. arméfördelningen |
Storlek | Arméfördelning |
Högkvarter | Strängnäs garnison |
Förläggningsort | Strängnäs |
Valspråk | "Semper primum" (Alltid först) |
Marsch | "Ryska grenadjärerregementets Konungen av Preussen marsch" (Schubert) [b] |
Dekorationer | ÖfördMM [c] |
Befälhavare | |
Fördelningschef | Öv.1 Roland Ekenberg [d] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Kommandotecken | |
Minnesmedalj | |
Släpspänne |
Historik
redigeraÖstra arméfördelningen bildades den 1 augusti 1941 som IV. fördelningen. Arméfördelningen var tillsammans med XIV. fördelningen direkt underställd militärbefälhavaren för IV. militärområdet, medan Svea livgarde svarade för uppsättandet och mobilisering av arméfördelningsstaben. År 1957 överfördes mobiliseringsansvaret för fördelningen till Göta livgarde, och 1970 till Upplands regemente. Dock var arméfördelningens fredsorganisation samlokaliserad med militärområdesstaben.[2]
Den 1 oktober 1966 kom beteckningen att ändrades från att anges i romerska siffror till arabiska siffror, det vill säga fördelningen kom att benämnas som 4. arméfördelningen. Den 1 juli 1991 sammanslogs Bergslagens militärområde och Östra militärområdet och bildade Mellersta militärområdet. Arméfördelningen kom därmed tillsammans med Mellersta arméfördelningen att underställs militärbefälhavaren för Mellersta militärområdet.[2]
Genom försvarsbeslutet 1992 beslutade riksdagen att försvarets krigsorganisationen skulle spegla fredsorganisationen. Därmed kom arméfördelningsstaben från den 1 juli 1994 tillsammans med Mellersta arméfördelningen att organiseras som kaderorganiserade krigsförband inom Mellersta militärområdet.[4]
Inför försvarsbeslutet 1996 föreslog regeringen för riksdagen att krigsorganisationen skulle reduceras. Där bland annat de tre militärområdena skulle omfattas av varsin fördelningsstab. Av de sex fördelningsstaberna skulle tre fördelningsstaber med fördelningsförband samt 13 armébrigader bibehållas. Inom Mellersta militärområdet föreslog regeringen att Mellersta arméfördelningen skulle upplösas och avvecklas. Den 13 december 1996 antog riksdagen regeringens proposition, vilket medförde att Mellersta arméfördelningen upplöstes och avvecklades den 31 december 1997.[5] Genom att Mellersta arméfördelningen upplöstes och avvecklades, blev Östra arméfördelningen den enda kvarstående arméfördelningen i Svealand.
Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån skulle reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att samtliga territoriella staber skulle avvecklades, vilket bland annat innebar att de tre arméfördelningsstaberna upplöstes den 30 juni 2000. I dess ställe bildades den 1 juli 2000 1. mekaniserade divisionen, vilken samlade samtliga fältförband inom armén.[6]
Verksamhet
redigeraÖstra arméfördelningens främsta uppgift var att utveckla, leda och samordna markstridskrafter för försvar av i mälardalsregionen. Arméfördelningschefen lede den taktiska verksamheten, och var direkt underställd militärbefälhavaren för Östra militärområdet, och från 1991 Mellersta militärområdet. Efter att Mellersta arméfördelning upplöstes och utgick ur krigsorganisationen, övertogs dess uppgifter den 1 januari 1998 av Östra arméfördelningen, och hade fram till avvecklingen ansvar för försvar av hela Svealand.
1998–2000
redigeraÅren 1998–2000 ledde fördelningen förbandsproduktionen vid nedan förband.
- Livgardesbrigaden (IB 1), Kungsängen
- Värmlandsbrigaden (IB 2), Kristinehamn
- Dalabrigaden (NB 13), Falun
- Södermanlandsbrigaden (MekB 10), Strängnäs
Förläggningar och övningsplatser
redigeraÄven om fördelningen mobiliserades av andra förband, var den fredsgrupperad tillsammans med militärområdesstaben. Och när fördelningsstaben bildades kom den att samlokaliseras med Östra militärområdesstaben på Stureplan i Stockholm. År 1949 flyttades de båda staberna till Livgardets Kavallerikasern på Lidingövägen 28 i Stockholm. Den 14 juni 1963 förlades båda staberna till ett nytt fastighetskomplex i Strängnäs garnison, som utgjorde stabsplats åt Försvarsmakten i olika former fram till 2005.[7][8]
Heraldik och traditioner
redigeraÖstra arméfördelningen har sina rötter och traditioner ur IV. arméfördelningen vilken bildades 1889 genom en omorganisation av 4. militärdistriktet.[9] Distriktet var från 1834 lokaliserat till Stockholm. I samband med att arméfördelningen den 1 juli 1994 blev ett självständigt förband, antogs namnet Östra arméfördelningen. Fram till 30 juni 1994 hade fördelningen endast benämnts som 4. arméfördelningen. I samband med att Mellersta arméfördelningen upplöstes och avvecklades, övertogs dess traditioner av Östra arméfördelningen. När sedan Östra arméfördelningen upplöstes och avvecklades instiftades Östra arméfördelningens minnesmedalj i silver (NfördMSM).[10] Från den 1 juli 2000 övertogs detta ansvar av 1. mekaniserade divisionen, vilken även övertog traditionsansvaret för samtliga arméfördelningar.[2]
Förbandschefer
redigeraNedan anges chefer för Östra arméfördelningen åren 1941–2000.[3]
- 1941–1968: ?
- 1968–1970: Överste Nils Östlund
- 1970–1976: Överste 1. Sten Ljungqvist
- 1976–1979: Överste 1. Bengt Selander
- 1979–1990: Överste 1. Åke Lundin
- 1990–1994: Överste 1. Nils Rosenqvist [e]
- 1994–1999: Överste 1. Ulf Henricsson [f]
- 1999–2000: Överste 1. Roland Ekenberg [g]
Namn, beteckning och förläggningsort
redigera
|
|
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Åren 1941–1966 var arméfördelningsstaben underställd militärbefälhavaren för IV. militärområdet, åren 1966–1991 Östra militärområdet åren 1991–1997 Mellersta militärområdet.
- ^ Förbandsmarschen ärvdes från Göta livgarde, och fastställdes den 13 juni 1996 i TFG 960005.[1]
- ^ Östra arméfördelningens minnesmedalj instiftades 2000.
- ^ Ekenberg var den sista verksamma chefen vid Östra arméfördelningen.
- ^ Chef perioden 1 april 1990–30 juni 1994.
- ^ Chef perioden 1 oktober 1994–30 juni 1999.
- ^ Chef perioden 1 juli 1999–30 juni 2000.
Noter
redigera- ^ Sandberg (2007), s. 69
- ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 307-308
- ^ [a b] ”Östra arméfördelningen”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis%20b0646215-9a52-4c51-be0b-0369c016be91&s=Balder. Läst 14 januari 2018.
- ^ ”Regeringens proposition 1991/92:102”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvarets-utveckling-till-och-med-budgearet_GF03102/html. Läst 14 januari 2018.
- ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 13 januari 2017.
- ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 20 januari 2018.
- ^ ”Högre regional ledning”. fht.nu. http://www.fht.nu/Dokument/Armen/arme_publ_dok_hogre_reg_ledn.pdf. Läst 14 januari 2018.
- ^ Holmberg (1993), s. 87
- ^ Holmberg (1993), s. 82
- ^ ”ÖfördMM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={51AB464C-C2BA-458F-B515-9A8E2B8D0C94}&listmode=0&medal={EDABFD2C-7360-4A6D-BC73-4F228CF2957E}. Läst 14 januari 2018.
Tryckta källor
redigera- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Vidare läsning
redigeraExterna länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Östra arméfördelningen.