1891
år
1891 (MDCCCXCI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraFebruari
redigera- 2 februari – Norbergsstrejken, som skulle komma att vara under 1891-92, tar sin början.
- 15 februari – Allmänna Idrottsklubben, AIK, bildas på Biblioteksgatan 8 i Stockholm av Isidor Behrens.
- 18 februari – Tyskland gör Helgoland till en del av den preussiska provinsen Schleswig-Holstein.[1]
Mars
redigera- 12 mars – Djurgårdens IF bildas på Alberget 4A i Stockholm av John G. Jansson.
- 17 mars – Den brittiska ångbåten SS Utopia, som skeppar italienska migranter till New York sjunker vid hamnen i Gibraltar efter kollision med slagskeppet HMS Anson, och 564 personer dödas.[2]
Maj
redigera- 18 maj – I Stockholm hålls en internationell gymnastik- idrottsfest, vilket blir genombrottet för tävlingsidrotten i Sverige. I samband med detta skänker hovstallmästare James Fredrik Dickson ett pris, Dicksonpokalen, vilket kommer att bli ett av de mest prestigefyllda idrottspriserna i Sverige. Pokalen gäller för löpning på en engelsk mil och för att en klubb skall kunna erövra den för alltid måste de vinna den tre gånger.[3]
Juni
redigera- 21 juni – Helsingfors får hästspårvagnar.[4]
Juli
redigera- 2 juli–5 oktober – USA:s flotta försöker stoppa tjuvjakten på säl i Berings sund.[5]
- 10 juli – Gustaf Åkerhielm avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, ledare för Nya lantmannapartiet och en mycket framträdande tullvän.[6]
Augusti
redigera- 16 augusti – Runns Segelsällskap (förkortat RSS eller RUSS) bildas.
- 28–30 augusti – USA skickar trupper till Chile för att skydda USA:s konsulat samt de kvinnor och barn som sökt skydd där under en revolution i Valparaiso.[5]
September
redigera- 19 september – Lokomotivångaren Svanen gör sin jungfruresa på Viskan i Borås, men även på land ett stycke och senare också till sjöss på Öresjö.
- September – Göteborgs högskola inrättas efter omfattande privata donationer.
Oktober
redigera
- 1 oktober – I orten Stanford i delstaten Kalifornien i USA öppnas universitetet "Stanford University".
- 9 oktober – Hotell Knaust i Sundsvall står färdigt och invigs.
- 11 oktober – Världens äldsta friluftsmuseum, Skansen, öppnas av Artur Hazelius i Stockholm. Skansen har som mål att visa byggnader, växter och djur från hela Sverige.[7]
Okänt datum
redigera- USA skickar flottsoldater till Haiti för att skydda amerikanska liv och egendom på Navassaön.[5]
- Michelin patenterar det första borttagbara pneumatiska cykelhjulet.[8]
- Nyzeeländska staten upplåter Resolution Island i Fiordland till natturreservat.[9]
- I Storbritannien börjar det vid denna tid alltmer märkas en minskning i antalet husligt anställda.[10]
- Den första automobilen i Sverige visas på en utställning i Göteborg.
- ASEA konstruerar Sveriges första trefas kraftöverföring mellan Hellsjön och Grängesberg.
- Järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnas.
- Den tidigare frivilliga svensk sjukkasserörelsen tillförsäkras statligt stöd genom en sjukkasselag.
- Sveriges första sanatorium öppnas i Mörsil.
- Genom detta års svenska väglag upphör skyldigheten för länen att sätta upp milstolpar utmed de svenska vägarna. Det har inte satts upp någon ny milstolpe sedan 1876.
- Generalstabens arbete med att undersöka möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige (påbörjat 1887) avslutas och man förordar Boden som lämplig ort.
- I Stockholm införs skolbad i Storkyrkans och Kungsholms skolor.
- Provinsen Manitoba i Kanada avskaffar den katolska skolstyrelsen.
- Debatten om tjänsteflickornas situation i Danmark blossar upp igen.[11]
Födda
redigera- 1 januari – Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
- 2 januari – Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
- 5 januari – A. Leonard Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1953.
- 7 januari – Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
- 10 januari – Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949–1950.
- 16 januari – Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
- 20 januari – Ernst Rolf, svensk revyartist.
- 22 januari – Ivar Anderson, svensk politiker och tidningsman.
- 23 januari – John Hilke, svensk skådespelare.
- 24 januari – Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
- 26 januari – Charles Journet, schweizisk katolsk teolog och kardinal.
- 2 februari
- Antonio Segni, italiensk politiker.
- Harald Wehlnor, svensk skådespelare.
- 4 februari – M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
- 10 mars – Greta Fock, svensk skådespelare.
- 11 mars – Walter Edström, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
- 16 mars – Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 19 mars – Earl Warren, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1953–1969.
- 29 mars – Yvan Goll, pseudonym för Isaac Lang, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.
- 31 mars – Ester Nordström, svensk journalist och författare.
- 2 april
- Nils Dahlgren, svensk skådespelare.
- Max Ernst, tysk konstnär.
- 5 april – Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
- 14 april – Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare.
- 16 april – Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.
- 21 april – Olav Riégo, svensk skådespelare.
- 23 april – Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
- 2 maj – Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
- 11 maj – Henry Morgenthau, amerikansk politiker.
- 15 maj – Mihail Bulgakov, rysk författare.
- 21 maj
- Gustaf Boge, svensk filmfotograf.
- Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
- 23 maj
- Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare.
- Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 31 maj – Martin Ericsson, svensk skådespelare.
- 9 juni
- Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet 1929–1943
- Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
- 13 juni – Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
- 21 juni – Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop 1945–1951.
- 28 juni – Carl Panzram, amerikansk seriemördare.
- 29 juni – Saga Walli, svensk konstnär.
- 1 juli – Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.
- 3 juli – Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
- 7 juli – William G. Stigler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1944–1952.
- 9 juli – Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
- 12 juli – Yngve Brilioth, svensk ärkebiskop 1950–1958.
- 17 juli – Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef vid AB Svea Film.
- 18 juli – Thurman C. Crook, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1951.
- 21 juli – Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
- 8 augusti
- Henry Kjellson, svensk flygingenjör.
- Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
- 10 augusti – Andries Mac Leod, belgiskfödd filosof och matematiker.
- 13 augusti – Assar Gabrielsson, svensk företagsledare, industriman och initiativtagare till AB Volvo.
- 17 augusti – Hugo Jacobson, svensk operettsångare och skådespelare.
- 20 augusti – Shiso Kanaguri, japansk löpare.
- 21 augusti – Emiliano Mercado del Toro, blev världens äldsta person.
- 4 september – Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
- 6 september – Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
- 7 september – Tor Wallén, svensk skådespelare och korist.
- 13 september – Nita Hårleman, svensk skådespelare.
- 14 september – Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
- 16 september – Karl Dönitz, tysk storamiral, president 30 april–8 maj 1945.
- 29 september – Gerda Björne, svensk skådespelare.
- 1 oktober
- Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare.
- Magnus Nilsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 5 oktober – Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
- 6 oktober – David Sholtz, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.
- 12 oktober – Edith Stein, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.
- 17 oktober – R. Gregg Cherry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.
- 18 oktober – Gösta Häggqvist, svensk högerextrem histologi.
- 21 oktober – Edith Wallén, svensk skådespelare.
- 2 november – Helmuth Weidling, tysk general.
- 4 november – Gábor Vajna, ungersk politiker.
- 15 november – Erwin Rommel, tysk militär – Ökenräven.
- 22 november – Bengt von Törne, finlandssvensk tonsättare, konstkännare och essäist.
- 24 november – Max Amann, tysk SS-officer.
- 2 december – Otto Dix, tysk målare.
- 9 december – Ollars-Erik Landberg, svensk skådespelare.
- 10 december
- Harold Alexander, brittisk militär.
- Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
- 15 december – Mary Gräber, svensk skådespelare.
- 17 december – Ola Persson, svensk flottningsarbetare och riksdagspolitiker (kommunist).
- 26 december – Henry Miller, amerikansk författare.
- 29 december – Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 14 maj 1938–16 februari 1939.
- Bo Hammarskjöld, svensk landshövding.
- Johannes Robert Becher, tysk författare och östtysk kulturminister.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 9 januari – Carl Vilhelm Trenckner, 66, dansk orientalist.
- 11 januari – Carl Johan Thyselius, 79, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
- 24 januari – Bainbridge Wadleigh, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
- 28 januari – Nicolaus Otto, 58, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
- 29 januari – William Windom, 63, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister.
Februari
redigera- 10 februari – Sofja Kovalevskaja, 41, rysk professor i matematik.
- 13 februari – Alexander Hugh Holmes Stuart, 83, amerikansk politiker.
- 21 februari – Georges Seurat, 31, fransk målare.
Mars
redigera- 6 mars – Joshua Hill, 79, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
- 23 mars – Lucius Robinson, 80, amerikansk demokratisk politiker.
- 25 mars – Alfred von Fabrice, 72, sachsisk greve, general och politiker.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 7 april
- P.T. Barnum, 80, amerikansk underhållare, cirkuskung.
- Daniel Gould Fowle, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina sedan 1889.
- 12 april – Robert Waterman, 64, amerikansk republikansk politiker.
- 24 april – Helmuth von Moltke, 90, tysk militär.
Maj
redigera- 1 maj – Ferdinand Gregorovius, 70, tysk historiker och författare.
- 11 maj
- Andrew J. Kuykendall, 76, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1865–1867.
- Karl Wilhelm von Nägeli, 74, schweizisk botaniker.
Juni
redigera- 17 juni – Harrison Ludington, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1876–1878.
- 19 juni – David Settle Reid, 78, amerikansk demokratisk politiker.
- 23 juni – Wilhelm Eduard Weber, 86, tysk fysiker.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 17 juli – Thomas M. Browne, 62, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877-1891.
- 20 juli – David S. Walker, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
- 31 juli – Frederick A. Sawyer, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.
Augusti
redigera- 27 augusti – Samuel C. Pomeroy, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.
September
redigera- 9 september – Jules Grévy, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
- 13 september – Johan Gustaf Malmsjö, 76, svensk pianotillverkare.
- 28 september – Herman Melville, 72, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera
Den irländska nationalistledaren Charles Stewart Parnell avled den 6 oktober, 45 år gammal. - 16 oktober – Samuel W. Hale, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.
November
redigera- 3 november – David T. Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
- 10 november – Arthur Rimbaud, 37, fransk poet.
- 24 november – Robert Bulwer-Lytton, 60, brittisk diplomat och skald.
December
redigera- 5 december – Peter II av Brasilien, 66, kejsare av Brasilien.
- 8 december – Marcellus Stearns, 52, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
- 17 december – Ludvig Fredholm, 61, svensk industri- och affärsman.
- 20 december – Preston B. Plumb, 54, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1891.
- 26 december – Fabian Reuterskiöld, 87, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
- 29 december – Leopold Kronecker, 68, tysk matematiker.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Germany.html#Heligoland.
- ^ 562 passagerarare och besättningspersoner från SS Utopia och två sjömän från HMS Immortalité som deltar i räddningsarbetet – ”The Dead of the Utopia”. The New York Times. 20 mars 1891. http://query.nytimes.com/mem/archive-free/pdf?res=F10D10F7345F10738DDDA90A94DB405B8185F0D3.
- ^ ”Populär historia 2004 – Buckla med glans”. http://popularhistoria.se/artiklar/buckla-med-glans.
- ^ ”Svenska Spårvägssällskapet”. http://www.sparvagssallskapet.se/atlas/system.php?id=63. Läst 3 april 2011.
- ^ ”– World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html.
- ^ ”Det hände i dag – 11 oktober”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101011&list=true.
- ^ Lloyd, John; Mitchinson, John (2010). The Second Book of General Ignorance. London: Faber. sid. 163. ISBN 978-0-571-26965-5
- ^ Hill, Susanne; John (1987). Richard Henry of Resolution Island. Dunedin: John McIndoe. ISBN 0-86868-094-X
- ^ ”International Butler Academy”. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911123133/http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ ”Dansk Kvindehistorie Tidskrifter 1885-1920: Tjenestepigernes stilling”. http://www.kvinfo.dk/side/769/.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1891.