Wikipedia

9 maj

datum

9 maj är den 129:e dagen på året i den gregorianska kalendern (130:e under skottår). Det återstår 236 dagar av året.

◄◄   ◄   9 maj   ►   ►►
Veckodag 2024: Torsdag
Apr · Maj · Jun
Årets 129:e dag
(130:e under skottår)
236 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 9 maj
Se även Mall:9 maj

Återkommande bemärkelsedagar

redigera

Flaggdagar

redigera

Festdagar

redigera

Namnsdagar

redigera

I den svenska almanackan

redigera
  • Nuvarande – Reidar och Reidun
  • Föregående i bokstavsordning
    • Gideon – Namnet förekom på 1600-talet på 10 oktober och på 1700-talet på 1 september, men utgick sedan. 1986 återinfördes det på 18 december, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.
    • John – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 3 maj, där det har funnits sedan dess.
    • Johnny – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Jonatan – Namnet infördes på dagens datum 1901 och fanns där fram till 2001, då det flyttades till 22 december.
    • Reidar – Namnet infördes 1986 på 28 juli, men flyttades 1993 till 30 mars och 2001 till dagens datum.
    • Reidun – Namnet infördes, tillsammans med Reidar, 1986 på 28 juli. 1993 utgick det, men återinfördes 2001 på dagens datum.
    • Timotheos – Namnet fanns på dagens datum före 1901, då det utgick. Det stod där till minne av aposteln Paulus lärjunge med detta namn, som blev biskop i Efesos och fick ta emot Första och Andra Timotheosbrevet av Paulus.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Timotheus
    • 1901–1985 – Jonatan
    • 1986–1992 – Jonatan, John och Johnny
    • 1993–2000 – Jonatan och Gideon
    • Från 2001 – Reidar och Reidun
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

redigera
  • Nuvarande[1] (revidering 2020) – Tim
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Rainer
    • 1950 – Rainer
    • 1964 – Rainer
    • 1973 – Rainer
    • 1989 – Rainer
    • 1995 – Dennis
    • 2000 – Dennis
    • 2005 – Tim
    • 2010 – Tim
    • 2015 – Tim
    • 2020 – Tim

Händelser

redigera
  • 1087 – Viktor III kröns till påve, nästan ett år efter att han har blivit utsedd till posten. Några dagar efter hans utnämning 1086 har kardinalskollegiet nämligen tvingats fly från Rom och då han själv har varit mycket motvillig till att bli påve, har han då dragit sig tillbaka till ett kloster. Vid fastan detta år har han dock accepterat posten, men avlider redan 16 september samma år.
  • 1280 – Vid den norske kungen Magnus Lagaböters död efterträds han som kung av Norge av sin son Erik Prästhatare. Kung Magnus har fått sitt tillnamn, då han har gjort stora förbättringar av de norska lagarna, medan Erik får sitt tillnamn genom att hans mor Ingeborg under hans omyndighetstid för en strid med den norska kyrkan och tvingar den att avsäga sig en del maktbefogenheter – Erik har alltså inte själv någon del i bakgrunden till tillnamnet.
  • 1808 – Några hundra åländska bönder besegrar och tillfångatar den ryska styrka, som har landstigit på Åland under det pågående finska kriget, vid Kumlinge prästgård och striden går till historien som Kumlingeslaget. Tre ålänningar stupar i slaget.
  • 1926 – Den amerikanske flygpionjären Richard Byrd och hans pilot Floyd Bennett hävdar att de har blivit de första, som har flugit över nordpolen. Bedriften betvivlas dock och under många årtionden debatteras äktheten i hans rapporter från flygningen. Den första flygningen över nordpolen, som med säkerhet genomförs sker tre dagar senare, då polarforskaren Roald Amundsen med luftskeppet Norge flyger från Spetsbergen till Alaska.
  • 1936 – Italien grundar kolonin Italienska Östafrika, genom att slå samman Italienska Eritrea och Somaliland med kejsardömet Etiopien, som Italien har erövrat genom det andra italiensk-abessinska kriget, som har utkämpats mellan Italien och Etiopien sedan oktober året före. 1940 införlivas även Brittiska Somaliland med kolonin, men den upplöses redan i november 1941, när de allierade återerövrar området och återger Etiopien sin självständighet.
  • 1941 – Den tyska ubåten U-110 erövras av brittiska flottan. Ombord finner man den senaste versionen av den tyska krypteringsmaskinen Enigma, som de allierade sedan kan använda för att avkoda tyska kodmeddelanden.
  • 1945 – Den norske ministerpresidenten och nazistkollaboratören Vidkun Quisling, som är grundare av och partiledare för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling, överlämnar sig till den norska polisen, två dagar efter att tyskarna har kapitulerat i Norge. Efter en rättegång under sensommaren och början av hösten döms han, som skyldig till förräderi, till döden och avrättas på Akershus fästning den 24 oktober.
  • 1950 – Den franske utrikesministern Robert Schuman framlägger den så kallade Schumandeklarationen, i vilken han pläderar för att den franska kol- och stålindustrin ska samarbeta med den västtyska, genom gemensam kontroll av dessa industrigrenar. Tanken är att freden ska säkras i Europa, då kol och stål är basen för krigsindustrin och samarbetet ska även vara öppet för andra stater. Då detta blir den första grunden för det europeiska samarbete, som numera har utvecklats till Europeiska unionen (EU), firas dagen inom unionen som Europadagen.
  • 1955 – Västtyskland blir medlem i den europeisk-amerikanska försvarsalliansen Nato, fyra dagar efter att de sista allierade trupperna har lämnat landet. Försvarsorganisationen har grundats sex år tidigare, men förutom när Spanien blir medlem 1982 dröjer det till 1999, efter kalla krigets slut, innan Natos medlemsantal börjar utökas. Det västtyska medlemskapet är en av orsakerna till att Sovjetunionen fem dagar senare skapar den östliga försvarsalliansen Warszawapakten.
  • 1982 – Den svenske boxaren Ingemar Johansson får motta den silvermedalj han erövrade vid sommar-OS i Helsingfors knappt 30 år tidigare. Där har han i boxningsfinalen blivit diskvalificerad för passivitet, vilket vid den tiden ansågs som en stor skandal. Nu får han alltså ta emot medaljen, sedan det har upptäckts, att Internationella olympiska kommittén (IOK) inte har rätt att frånta en idrottsman hans medalj.
  • 2004
    • Under firandet av segerdagen i den tjetjenska huvudstaden Groznyj blir den tjetjenske presidenten Achmat Kadyrov mördad, då en sprängladdning exploderar på Groznyjs stadion, där han befinner sig. Sprängladdningen har monterats in i en betongpelare på stadion flera år tidigare och förutom presidenten dödas ett 30-tal andra personer, medan 56 stycken skadas.[3]
    • Kanada besegrar Sverige med 5–3 i finalen av årets ishockey-VM i Prag. Matchen blir en publiksuccé för den svenska tv-kanalen TV3, som med drygt 2 100 000 tittare slår nytt tittarrekord.

Födda

redigera

Avlidna

redigera

Källor

redigera
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Russia” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Russia.htm#Chechnya. Läst 2 maj 2013. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=9_maj&oldid=54911628”
  NODES
INTERN 1