Wikipedia

Alingsås

tätort i Västergötland i Västra Götalands län
För andra betydelser, se Alingsås (olika betydelser).

Alingsås (uttal (fil))[6] är en tätort i Västergötland i Västra Götalands län med strax över 27 000 invånare (2020) och är centralort i Alingsås kommun.

Alingsås
Tätort
Centralort
Bysten av Jonas Alströmer på Stora torget i Alingsås.
Bysten av Jonas Alströmer på Stora torget i Alingsås.
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Alingsås kommun
Distrikt Alingsås distrikt
Höjdläge 66 m ö.h.
Koordinater 57°55′48″N 12°31′51″Ö / 57.93000°N 12.53083°Ö / 57.93000; 12.53083
Area
 - tätort 1 419 hektar (2020)[3]
 - kommun 551,17 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 27 433 (2020)[3]
 - kommun 42 569 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 19,3 inv./hektar
 - kommun 77 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Alingsås
Postnummer 441 XX
Riktnummer 0322
Tätortskod T4700[4]
Beb.områdeskod 1489TC106 (1960–)[5]
Geonames 8132098
2726756
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Alingsås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Alingsås omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.
Bronsskulpturen Våren i Museiparken i Alingsås, skapad av skulpturprofessorn Eric Grate.

Orten ligger vid sjöarna Mjörn och Gerdsken och genomskärs av Säveån och Gerdska ström (Lillån) och Färgen som ligger vid Hjälmared. Alingsås genomkorsas av E20, väg 180 och västra stambanan.

Alingsås är känt för sina kaféer och kallas för "Kaféstaden". Det finns omkring 25 kaféer.[7]

Alingsås kallas också för "Potatisstaden", genom Jonas Alströmer som populariserade potatisen i Sverige, och varje år firas det med en potatisfestival.[8]

Historia

redigera

Ortens namn, belagt sedan 1357, kommer möjligen från sammansättningen av orden aling och ås, syftande på att en person från Ale, kallad aling, bosatt sig på platsen. Efterleden -ås kommer troligen av att personen bosatte sig på åsen som idag ligger vid stadsdelen Nolby. Alltså kallades platsen för Alings ås.[9]

Alingsås fick stadsrättigheter 21 september g.s. (1 oktober n.s.) år 1619 av Gustav II Adolf, vilket gör Alingsås till en av de äldsta städerna i regionen, sedan den utgjort rekommenderad inflyttningsort för borgare som inte tilläts återuppbygga det i krig brända Nya Lödöse.

1639 erhöll man privilegier och stadsvapen.[10] Staden förde dock under de första åren en tynande tillvaro och hade i början av 1720-talet omkring 150 invånare, men fick ett uppsving från 1720-talet och framåt i samband med etableringen av Jonas Alströmers manufakturverk. Verksamheten var dock beroende av statsstöd och drabbades hårt av manufakturkrisen i slutet av 1700-talet. Alingsås hade då omkring 1 000 invånare.[11]

1724 och 1779 drabbades Alingsås av stadsbränder som förstörde större delen av staden.[12][10]

Manufakturverkets fortsatta tillbakagång och slutliga avveckling 1847 medförde en långsam utveckling för Alingsås. Efter att Alingsås anslutits till Västra stambanan 1859 och Alingsås bomullsväveri anlagts 1862 följde en period av uppgång och Alingsås utvecklades till ett viktigt textilindustricentrum. Tekokrisen på 1960- och 1970-talen slog hårt mot Alingsås.[11]

Administrativa tillhörigheter

redigera

Från att varit kyrkby i Alingsås socken, utbröts orten 1643 till Alingsås stad. Efter kommunreformen 1862 låg sedan bebyggelsen i stadskommunen Alingsås stad och med en mindre del före 1952 i Alingsås socken. Staden utökades 1952 och 1955 med grannsocknar, bland annat Alingsås socken, och orten utgjorde därefter, som dess centralort, en liten del av stadskommunens område. 1971 uppgick Alingsås stad i Alingsås kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[13]

Alingsås tillhör sedan 1967 Alingsås församling för att innan dess tillhört Alingsås stadsförsamling och med en del Alingsås landsförsamling.[14]

Alingsås tillhörde judiciellt till 1965 Alingsås rådhusrätt och därefter till 1971 Vättle, Ale och Kullings tingslag. Sedan 1971 ingår orten i Alingsås tingsrätts domsaga.[15]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Alingsås 1950–2020[16]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 15 837
1965
  
 17 811
1970
  
 18 761
1975
  
 18 892
1980
  
 19 283
1990
  
 21 297 1 005
1995
  
 22 027 1 092
2000
  
 22 361 1 096
2005
  
 22 919 1 168
2010
  
 24 482 1 235
2015
  
 26 329 1 400
2020
  
 27 433 1 419
Anm.: Sammanvuxen med småorterna Saxebäcken och Skår 2015.
 
Alingsås vid Säveån 1972.

Stadsdelar

redigera
  • Bolltorp
  • Brogården
  • Centrum
  • Citronen
  • Dammen
  • Dammtorpet
  • Enehagen
  • Gråbo
  • Hedvigsberg
  • Holmalund
  • Stockslycke
  • Sörhaga
  • Tegelbruket
  • Torvmossen
  • Tuvebo
  • Västra Ängabo
  • Östlyckan
  • Östra Ängabo
 
Utfärdsbåt i Säveån.

Kommunikationer

redigera

Biltrafik

redigera

E20 går rakt igenom Alingsås och delar Alingsås mer eller mindre i två delar. E20 går till Göteborg i sydvästlig riktning samt Stockholm i nordöst. Länsväg 180 korsar Alingsås och når Borås i sydöst.

Kollektivtrafik

redigera

Alingsås station trafikeras av Göteborgs pendeltåg, regionaltåg samt fjärrtåg. Stationen öppnade redan år 1857. Det finns också bussar till olika delar av staden, samt bussar till Borås, Sollebrunn, Vårgårda, Ingared och Stora Lygnö.

Flygplats

redigera

Närmaste flygplats med reguljär flygtrafik är Landvetter.

Utbildning

redigera

Gymnasieskolor

redigera

I Alingsås finns den kommunala gymnasieskolan Alströmergymnasiet. Alströmergymnasiet är godkända av fotbolls- och handbollsförbundet att bedriva så kallad nationell godkänd idrottsutbildning (NIU), med namnet Alströmergymnasiet NIU elitdrottsgymnasium. [17]

Högskoleutbildning

redigera

På Campus Alingsås, inuti Utbildningens hus, erbjuds högskoleutbildningar där Campus Alingsås fungerar som lärcentrum. Exempel på utbildningar som givits eller ges är Butikschefsprogrammet, Förskollärarprogrammet och Grundlärarprogrammet. Det finns även utbildningar inom yrkeshögskola i Utbildningens hus. [18]

Kultur och evenemang

redigera

Alingsås museum är ett museum som var inrymt i Alingsås äldsta profana byggnad, det så kallade Alströmerska magasinet.

Det internationella Lights in Alingsås är ett evenemang där kommunen tillsammans med de kommunala bolagen och Sparbanken Alingsås bjuder in ljusdesigners från hela världen för att tillsammans med studenter ljussätta offentliga miljöer i staden.

Potatisfestivalen anordnas årligen i juni månad.

 
Nolhagaparken vid Säveån

Högstadieskolan Östlyckan sätter varje år upp en kabaret på Palladium.

Varje år anordnar Alingsås Motorveteraner "Chicken Race". På långfredagen samlas hundratals klassiska mopeder på ABB Kabeldons parkeringsplats för att sedan ge sig ut på en cirka 6 mil lång runda. År 2015 blev det rekord med hela 980 startande.

Nolhaga parkbad är ett badhus med äventyrsbad, spa och relaxavdelning i Nolhagaparken.

Alingsås har ett rikt kulturliv, med såväl kulturskola som lokala kulturföreningar. Under 1970-talet släppte den lokala folkmusikgruppen Stockslycke Spelmän flera skivor, och medverkade både i TV och radio. Musikalföreningen Alingsås Musikteatersällskap har sedan år 1994 verkat i staden med egenproducerade musikalföreställningar, dramatiserade stadsvandringar, julkonserter, med mera. Under 1990-talet nådde trallpunkbandet Räserbajs nationellt kändisskap, och senare har staden även sett sångarna Simon Ljungman, Moa Lignell och Jakob Karlberg.

Lokala medier

redigera

Alingsås har två lokaltidning morgontidningen Alingsås Tidning som utkommer tre gånger i veckan, och gratistidningen Alingsås Kuriren som utkommer en gång i veckan.

Näringsliv, handel och föreningar

redigera

Näringsliv

redigera

Som många andra svenska orter har Alingsås fått ställa om från ett producerande samhälle till ett tjänstesamhälle samt stödja sig allt mer på pendling till särskilt Göteborg. Det finns fortfarande industri i Alingsås, men på en mindre skala än tidigare. Exempel på nedläggningar är Electrolux, Arla, Karamellpojkarna/Cloetta samt Lindex som hade sitt huvudkontor i staden tills 2003. Utpendlingen till Göteborg var 3341 personer, mot inpendlingen från Göteborg med 691 personer (2012) [19]. Utpendlingen till Borås var 613 personer (2013) [20]. Varav 10919 personer arbetade inom Alingsås kommuns gränser och den totala utpendlingen från Alingsås var 4092 personer (2013). [21]

Välkända industrier genom tiderna:

 
Gamla torget i Alingsås

Handel

redigera

Handeln i Alingsås har på 2000-talet utvecklat sig snabbt. Centrumhandeln är anrik och fylld med många äldre trähus, med ett flertal innergårdar med små butiker, kaféer och restauranger. 2008 öppnades centrumgallerian Storken på affärsgatan Kungsgatan, med ett 30-tal butiker och restauranger/kaféer. Under 2014 öppnades affärshuset Vimpeln samt Bolltorps handelsområde strax utanför stadskärnan.

Handelsområden och gallerior:

  • Storken (öppnade i oktober 2008)
  • Vimpeln (öppnade i mars 2014)
  • Bolltorps handelsområde (öppnade i oktober 2014)

Föreningsliv

redigera

Alingsås har cirka 350 föreningar av olika slag. Under 2013 öppnade den nya evenemangshallen Estrad Alingsås, som används av det lokala handbollslaget AHK samt för diverse evenemang så som Lights in Alingsås.

Scoutkåren Alströmer grundades 1923 som "Alingsås Flickscoutkår". Efter bildandet av Svenska Scoutförbundet 1960 bytte kåren namn till "Scoutkåren Alströmer". Samtidigt integrerades pojkar i kårens verksamhet. Kåren tillhör Älvsborgs Södra Scoutdistrikt av Svenska Scoutförbundet.

Bankväsende

redigera

För närvarande har Handelsbanken, Nordea och Sparbanken Alingsås kontor i Alingsås. Även Länsförsäkringar har viss bankverksamhet med kontor i Alingsås.

Sparbanken Alingsås grundades 1832 och är alltjämt fristående.

Den år 1864 grundade Enskilda Banken i Venersborg hade tidigt kontor i Alingsås.[22] Vid 1920-talets början hade både Göteborgs bank och Göteborgs handelsbank/Nordiska handelsbanken etablerat sig i Alingsås.[23] Göteborgs handelsbanks kontor övertogs i augusti 1949 av Jordbrukarbanken.[24][25] Den 18 december 1969 etablerade sig Skandinaviska banken i Alingsås.

SEB stängde sitt kontor i Alingsås mot slutet av år 2017.[26]

Naturreservat

redigera

Friluftsfrämjandet har en lokalavdelning i Alingsås. Föreningen har sitt klubbhus i nya naturreservatet Hjortmarka som delas med Bälinge socken. (För fler tätortsnära naturreservat se Alingsås socken.)

Sport

redigera

Bandy

redigera

Redan före 1921 spelades bandy under organiserade former. Alingsås IF var stadens dominerande lag. Under 1920-talet var AIF i DM-final. Mest framgångsrik blev Alingsås SK, bildad 1930 som Ingelunds IF, som tre gånger under 1940-talet kvalade till Allsvenskan utan att nå dit. Alingsås SK sammanslogs 1966 med Stockslycke BK till BK Alingsås.

Aktiva bandyklubbar i Alingsås är Hemsjö IF och Vadsjöns BK. Bandyn saknar ännu konstfrusen bandybana i Alingsås.

Handboll

redigera

Alingsås elitlag i handboll, Alingsås HK, spelar i Handbollsligan, landets högsta division. Klubben blev svenska mästare 2009 och 2014.

Potatiscupen är en stor inomhuscup för ungdomslag som spelas årligen i många av Alingsås inomhushallar. Finalspelet går i Estrad Alingsås, där Alingsås Handbollklubb spelar sina hemmamatcher.

Ishockey

redigera

Ishockeyklubben Sörhaga/Alingsås Hockey spelade säsongen 2020/2021 i Hockeytrean.

Fotboll

redigera

Staden har ett antal lag i seriespel på seniornivå. De mest framgångsrika är Holmalunds IF (dam- och herrlag), Alingsås IF (herrlag), Gerdskens BK (herrlag) och Alingsås Kvinnliga Idrottsklubb (damlag). Numera spelar även Alingsås IF:s damlag i elitettan.

Innebandy

redigera

IBK Alingsås grundades 1983 och har spelat i högsta serien i innebandy.

Volleyboll

redigera

Alingsås VBK har spelat i högsta serien både på herr- och damsidan. Klubbens damer vann SM-guld 1971, men lade ner verksamheten efter säsongen 2021/2022. Herrlaget finns fortfarande kvar.

Bowling

redigera

Bowlingklubben Team Alingsås BC har sedan säsongen 2011/12 spelat i landets högsta division för herrar, Elitserien, efter att sedan starten 2007/08 ha kvalat sig upp en division varje år. Klubben spelar sedan första säsongen i Stures Bowling & Sportbar där även en utbredd korpverksamhet äger rum.

Kända personer med anknytning till Alingsås

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”4 (Svenska ortnamn med uttalsuppgifter)”. https://runeberg.org/ortnamn/0008.html. Läst 30 januari 2015. 
  7. ^ https://www.vastsverige.com/alingsas/kafestaden/allakafeer/
  8. ^ ”Alingsås station | Jernhusen”. Arkiverad från originalet den 14 november 2013. https://web.archive.org/web/20131114014111/http://www.jernhusen.se/Resenar/Alingsas-station/. Läst 30 januari 2015. 
  9. ^ ”Alingsås”. 30 juni 2008. http://wadbring.com/historia/undersidor/alingsas.htm. Läst 30 januari 2015. 
  10. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1929). Svensk uppslagsbok. Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 635 
  11. ^ [a b] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
  12. ^ ”Jonas Alströmer | Alingsås kommun”. Arkiverad från originalet den 19 november 2014. https://web.archive.org/web/20141119031520/http://www.alingsas.se/uppleva-gora/turistbyra/alingsas-historia/jonas-alstromer. Läst 30 januari 2015. 
  13. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  14. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  15. ^ Önnerfors T. Elsa. ”Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)”. http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=22B98B2183D7E0D2B154D1234F02EF64?dokumentId=21000001428529&thumbnail=false. Läst 30 januari 2015. 
  16. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  17. ^ ”Idrottsgymnasiet”. Alingsås kommun. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151020183403/http://www.alingsas.se/alstromergymnasiet/idrottsgymnasiet. Läst 22 april 2015. 
  18. ^ ”Högskola och universitet”. Alingsås kommun. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151020150336/http://www.alingsas.se/utbildning-barnomsorg/vuxnas-larande/hogskola-och-universitet. Läst 22 april 2015. 
  19. ^ ”In/utpendling till och från Göteborg 2012”. Göteborgs kommun. http://www4.goteborg.se/prod%5Csk%5Cstatistik%5Cstatistikr5.nsf/0/085AC0190ECDBAD1C1256D16004D368F/$File/8.12.pdf. Läst 22 april 2015. 
  20. ^ ”Sysselsättning och pendling 2013”. Borås kommun. Arkiverad från originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610181314/http://www.boras.se/download/18.59bd1b4514a0507134a7f275/1417784013617/14sf18.pdf. Läst 22 april 2015. 
  21. ^ ”Antal pendlare per län och kommun 2013”. SCB. Arkiverad från originalet den 16 april 2015. https://web.archive.org/web/20150416061420/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Arbetsmarknad/Sysselsattning-forvarvsarbete-och-arbetstider/Registerbaserad-arbetsmarknadsstatistik-RAMS/7895/7902/23020/. Läst 22 april 2015. 
  22. ^ 1861-1865 Älvsborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Älvsborgs län, s. 15
  23. ^ Banker och kreditanstalter i Sveriges statskalender 1921
  24. ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
  25. ^ AB Jordbrukarbankens kontor den 30/11 1949 Arkiverad 11 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Utredning angående överflyttning av viss del av Riksbankens rörelse till en statlig affärsbank m.m., SOU 1950:6, s. 49-50
  26. ^ Stänger bankkontor i Alingsås, Alingsås Tidning, 20 oktober 2017
  27. ^ [a b] Nordisk familjebok. 1904. https://runeberg.org/nfba/0088.html 
  28. ^ ”Karin Boyes sten”. Alingsås kommun. Arkiverad från originalet den 3 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130203023455/http://alingsas.se/uppleva-gora/sevardheter/karin-boyes-sten. Läst 25 mars 2013. 
  29. ^ ”About Christian”. Bäckmans officiella webbplats. Arkiverad från originalet den 22 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130722131950/http://www.backman55.se/index2.html. Läst 25 mars 2013. 
  30. ^ ”Johan Elmander”. Soccerbase. http://www.soccerbase.com/players/player.sd?player_id=26544. Läst 25 mars 2013. 
  31. ^ ”Johan Elmander”. elitefootball.com. Arkiverad från originalet den 26 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160326164220/http://www.elitefootball.com/player/johan-elmander/982. Läst 25 mars 2013. 
  32. ^ ”Markus blogg - inget för barn”. Dagen. 18 juni 2009. http://www.dagen.se/markus-blogg-inget-for-barn-1.178646. Läst 25 mars 2013. 
  33. ^ ”Fakta Christoffer Hiding”. Alingsås tidning. 1 december 2009. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418052713/http://www.alingsastidning.se/puff_visa.asp?id=5314&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  34. ^ Jenny Schagerlind (8 januari 2009). ”Nu har Chris många bollar i luften”. Alingsås tidning. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525155428/http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=3456&sidnamn=V%C3%85RA%20BARN. Läst 25 mars 2013. 
  35. ^ Lasse Råde. ”"Äntligen så får jag skriva vad jag tycker"”. GT. http://www.expressen.se/gt/antligen-sa-far-jag-skriva-vad-jag-tycker/. Läst 25 mars 2013. 
  36. ^ ”Moa Lignell vidare i Idol 2011”. Alingsås tidning. 5 september 2011. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418022832/http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=8856&sidnamn=KR%C3%96NIKOR. Läst 25 mars 2013. 
  37. ^ ”Liberala statsråd 1976-2010”. Folkpartiet. http://www.folkpartiet.se/Var-politik/Liberalism/Liberalismens-rotter/Svensk-liberalism-ar-for-ar/Liberala-milstopar-1860-2022/Liberala-statsrad-1976-2010/. Läst 25 mars 2013. 
  38. ^ ”Peter Lorentzon”. Svensk filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=273959. Läst 25 mars 2013. 
  39. ^ ”Javisst gör det ont”. Alingsåskalendern. Alingsås tidning. 3 mars 2012. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418055451/http://www.alingsasidag.se/index.php?page=show_kalender&action=visa&visa=aktivitet&menu=&kalendernummer=1329216844726. Läst 25 mars 2013. 
  40. ^ Leif Montell (31 januari 2012). ”Daniel Nyhlén först ut i vårens föreläsningar”. Alingsås tidning. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418011717/http://alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=9678&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  41. ^ Stefan Samuelsson (4 augusti 2009). ”Marianne Samuelsson tvingas avgå”. Alingsås tidning. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418033310/http://www.alingsastidning.se/nyhet_visa.asp?id=4609&sidnamn=ALINGS%C3%85S. Läst 25 mars 2013. 
  42. ^ Anneli Dufva (8 november 2006). ”Motståndets estetik: Peter Weiss 90 år”. Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=1024392. Läst 25 mars 2013. 
  43. ^ Gunnar Stensson (21 december 2006). ”Peter Weiss och motståndet”. Veckobladet. http://veckobladet-lund.blogspot.se/2006/12/peter-weiss-och-motstndet-av-gunnar.html. Läst 25 mars 2013. 
  44. ^ Jenny Borg (27 maj 2011). ”Nu är Jack stolt över Cornelis”. Bohusläningen. Arkiverad från originalet den 30 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110530092731/http://bohuslaningen.se/kulturnoje/1.1230387-nu-ar-jack-stolt-over-cornelis. Läst 25 mars 2013. 

Tryckta källor

redigera
  • Händelser man minns - en bokfilm, Harald Schiller 1970

Externa länkar

redigera


Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alingsås&oldid=56155866”
  NODES
admin 2
INTERN 1
Note 2