För en fransk kriminaldramaserie, se Antracit (TV-serie).

Antracit är en typ av bergart och det högsta metamorfiska stadiet av kol. Antracit är hårt och har en hög kolhalt, 92 - 98 procent.[1][2] Bergarten bildas av stenkol som utsätts för högt tryck och hög temperatur. Den är det näst sista stadiet i inkolningskedjan från torv till grafit. Då antracit inte innehåller mer än mycket små mängder bitumen brinner det med en kort, blå och rökfri låga.

Antracit

Förekomst

redigera

Antracit förekommer i lager framför allt i de äldsta geologiska formationerna silur och devon, men även karbon.[3]

Antracit står för cirka 1 procent av de globala kolreserverna [4] och utvinns i endast ett fåtal länder runt om i världen. Kina står för majoriteten av den globala produktionen. Andra producenter är Ryssland, Ukraina, Nordkorea, Sydafrika, Vietnam, Australien, Kanada och USA. Den totala produktionen 2010 var 670 miljoner ton.[5]

Användning

redigera

Ur antracit utvinns kolm.

Smeder använder gärna antracit i ässjan på grund av dess höga kolhalt och ringa restprodukter som slagg och svavel. Antracit är den minst miljöstörande kolsorten att använda i kraftindustrin[källa behövs].

Nordkorea har stora tillgångar på antracit som är en viktig råvara i produktionen av syntetfibern vinalon.[6]

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ "MIN 454: Underground Mining Methods handout; from course at the University of Alaska Fairbanks". Archived from the original on 26 March 2009. Hämtad 2009-05-05.
  2. ^ R. Stefanenko (1983). Coal Mining Technology: Theory and Practice. Society for Mining Metallurgy. ISBN 0-89520-404-5.
  3. ^ Svensk Uppslagsbok’’, Band 1, 1947–1955. (spalt 1221)
  4. ^ World Coal Association – The Coal Resource Archived October 15, 2009, at the Wayback Machine.
  5. ^ U.S. Energy Information Administration 2010 international energy statistics
  6. ^ James Hoare, Historical Dictionary of the Democratic People's Republic of Korea (Lanham, Md.: Scarecrow Press, 2012), pp. 394-5
  NODES
Done 1
eth 1
orte 1