Forntida avbildningar av nordiska gudar
redigeraHär listas möjliga avbildningar av olika gudar.
Mina andra undersidor om hedendom.
- Hedendom
- Litteratur om hedendom
- Organisationer och personer inom hedendom
- Åsikter om hedendom
- Namn på Oden
- Kultplatser i Norden
- Blot
- Skogsrået
- Vikingatida bronsstatyett av Frej hittad i trädgården till gården Rällinge i Lunda sn i Södermanland (RAÄ-nr Lunda 116:1). Fyndplatsen ligger 13 km V om Nyköping, 5 km SSV om Stigtomta och 3 km NÖ om Jönåker. Se SHM 14232.
- Vikingatida bärnstensstatyett (eller spelpjäs) föreställande Frej eller Tor från fyndplatsen Roholte sogn SB 51 på sydänden av Feddet-halvön, Roholte socken, Fakse herred, Præstø, Danmark.
- Oden, Tor och Frej på bildsten (G 181) från Gotland. Bildstenen finns att se på Gotlands fornsal i Visby.
- Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.
-
Statyett av Frej. Daterad till 1000-talet, funnen i Rällinge i Södermanland.
-
Kopia av Frej-statyetten från Rällinge.
-
Gotländsk bildsten: Det verkar vara Oden, Tor och Frej mitt på stenen.
-
Skogbonaden: Är detta Oden, Tor och Frej eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut?
- Vikingatida silverhänge av Freja hittat 1920 i en fornlämning 200 m V om gården Aska i Hagebyhöga socken i Aska härad i Vadstena kommun i Östergötland (RAÄ-nr Hagebyhöga 36:1). Fyndplatsen ligger 4 km öster om Vadstena. Se SHM 16429.
- Freja eller Skade med båge mellan två kattdjur på silverskiva från en vendeltida gravkammare i stadsdelen Niederhone i Eschwege, Werra-Meißner-Kreis, Hessen, Tyskland. Skivan är 12,3 cm i diameter. Andra tolkningar är att den avbildade är Diana, Holda eller Frau Holle.
-
Vikingatida silverhänge av Freja från Aska i Hagebyhöga.
-
Bronskopia av Frejahänget från Aska.
- Loke med ihopsydd mun på ett vikingatida blästermunstycke från Snaptun på Østjylland i Danmark. Blästermunstycket är 20 cm högt, 24,5 cm brett, 7,5 cm tjockt och tillverkat i täljsten.
- Loke och Sigyn på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.
-
Loke på blästermunstycket från Snaptun.
-
Loke och Sigyn från Gosforth-korset.
- Kymbofiguren, en folkvandringstida silverstatyett från Kymbo i Västergötland. Figuren hittades cirka 150 m norr om Kymbo kyrka. Falbygdens museum köpte 1933 in Kymbofiguren av Verner Gabrielsson i Storegården, Kymbo. Följande år deponerades figuren på SHM. Figuren tolkas som den hängde Oden, men har även tolkats som en bild av Freja med Brisingamen om halsen. Se SHM 20877
- Folkvandringstida ansikte omgivet av två fåglar på ett spänne (en praktremsölja) till ett svärdsbälte från offermossen Finnestorp (RAÄ-nr Larv 121:1, Trävattna 10:1) i Västergötland. Offerplatsen ligger vid en gammal häradsgräns mellan Vilske härad och Laske härad, idag gräns mellan Vara kommun och Falköpings kommun. Andra fynd från samma ställe är ett munbleck med ett hästhuvud omgivet av två fågelhuvuden (troligen Sleipner, Hugin och Munin) och ett peltehänge med två fåglar (troligen Hugin och Munin).
- Oden på olika brakteater (såvida de inte snarare föreställar Mithras offrandes den helga tjuren).
- Oden på Vadstena-brakteaten
- Oden på Eskatorps-brakteaten: Brakteaten hittades 1867. Fyndplatsen har RAÄ-nummer Fjärås 149:1.
- Oden på Vendel-hjälm.
- Oden på bildstenar
- Oden och Sleipner på bildstenen Tjängvide I i Alskog socken på östra Gotland. Se SHM 4171
- Oden och Sleipner på bildstenen Ardre VIII i Ardre socken på östra Gotland. Se SHM 11118:VIII
- Oden på bildstenen Tängelgårda I i Lärbro socken på norra Gotland. Se SHM 4373
- Oden i örnhamn på bildstenen Stora Hammar III i Lärbro socken på norra Gotland (förlagan till Godthiod-örnen).
- Oden, Tor och Frej på bildsten (G 181) från Gotland. Bildstenen finns att se på Gotlands fornsal i Visby.
- Vikingatida smycke i tenn-bly-legering från Brorsonsvej 11 i Ribe, sydvästra Jylland, Danmark. Tros föreställa Oden.
- Vikingatida silverfigur av Oden från Lejre på Själland. Figuren hittades i september 2009.
- Vikingatida bronsfigur av Oden från Lindby i Svenstorp socken strax söder om Skurup i Skåne. Se SHM 13701
- Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.
-
Min egna halvdana teckning av Kymbofiguren.
-
Oden med korpar från Finnestorp funnen 2002.
-
Oden med korpar från Finnestorp funnen 2002.
-
Oden på brakteat från Fyn.
-
Kopia av Tjurkö-brakteaten.
-
Oden på Vadstena-brakteaten.
-
Kopia av Viglanda-brakteaten.
-
Oden och åttabent Sleipner på bildstenen Tjängvide I.
-
Oden och åttabent Sleipner samt Tors fiskafänge på bildstenen Ardre VIII.
-
Oden med edsring i handen på bildstenen Tängelgårda I.
-
Oden från Lejre (ca 900 e.Kr.) funnen i september 2009.
-
Gotländsk bildsten: Det verkar vara Oden, Tor och Frej mitt på stenen.
-
Skogbonaden: Är detta Oden, Tor och Frej eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut?
Oden som vapendansare
redigeraFågelbehornad med vapen, ibland dansande. Kan detta vara Oden?
- Bronspatris för tillverkning av figurbleck med Oden, som dansande krigare med två fåglar på hjälmen, från Björnhovda, Torslunda socken, Öland.
- Vapendansare på pressbleck på prakthjälm från Sutton Hoo, Suffolk, England.
- Vapendansare på pressbleck på prakthjälm från Valsgärde, Uppland.
- Oden från Uppåkra. En enögd och behornad figur i brons. De avbrutna hornen kan ha avslutats med två fågelhuvuden.
- Ekhammarsgubben, Oden från Kungsängen, är en liten vikingatida bronsfigur, som hittades vid en arkeologisk utgrävning 1968 av ett gravfält mellan Kungsängen och Brunna (RAÄ-nr Kungsängen 4:1) vid bygget av motorvägen E18. Bronsfiguren har inventarienummer SHM 30245 (F16). Ekhammarsgubben verkar vara kraftigt behornad. Hornen avslutas troligen i fågelhuvuden, vilket kan tolkas som Oden med sina två korpar Hugin och Munin på huvudet. I ena handen håller figuren ett svärd och i andra handen två korslagda stavar, som kan vara två avbrutna spjut. Hornen och vapnen gör figuen mycket lik de vapendansare som uppträder på pressbleck från Björnhovda i Torslunda socken på Öland och från Sutton Hoo i Suffolk i England. Ekhammarsgubben finns sedan 1983 på Upplands-Bro kommunvapen.
- Figur med horn bildande en cirkel. Bildristning på fragment av bildsten från Stora Valle (RAÄ-nr Rute 23:1), Rute socken, Gotland. Källa: Sigmund Oehrl, "Horned ship-guide – an unnoticed picture stone fragment from Stora Valle in Rute, Gotland" sidorna 53-55 i Fornvännen 2016/1.
-
Vapendansaren från Björnhovda, Torslunda sn, Öland.
-
Vapendansaren från Björnhovda, Torslunda sn, Öland (träsnitt ur KVHAAs månadsblad 1872).
-
Detalj av vapendansarens hjälm (från träsnitt ur KVHAAs månadsblad 1872).
-
Se vapendansarna på pressblecken i pannan på denna replik av en vendeltida prakthjälm från Sutton Hoo.
-
Detalj av replik av vapendansarna från Sutton Hoo.
-
Ekhammarsgubben på Upplands-Bro kommunvapen.
Odens korpar Hugin och Munin
redigeraFör avbildningar tillsammans med Oden se ovan.
Fågelfibulor
redigeraEn fågelfibula är en fibula, som liknar en korp sedd från ryggen.
Uppland
redigera- Fågelfibula från Järfälla i Uppland. SHM 21965:63.
Öland
redigera- Fågelfibula från Gärdslösa på Öland. SHM 1304:1838:142.
- Fågelfibula från Högsrum på Öland. SHM 12053.
- Fågelfibula från Norra Möckleby på Öland. SHM 7916.
- Fågelfibula från Södra Möckleby på Öland. SHM 17476.
- Fågelfibula från Sandby på Öland. SHM 1985:1850:16.
- Fågelfibula från Sandby på Öland. SHM 6051:32.
- Fågelfibula från Öland. SHM 1383:c.
- Fågelfibula från Öland. SHM 1383:d.
Skåne
redigera- Fågelfibula från Skåne. SHM 2549.
- Fågelfibula från Stora Hammar Skåne. SHM 8651:B.
- Fågelfibula från Uppåkra i Skåne. Till skillnad från många andra fågelfibulor så har denna kilformad stjärt, vilket visar att det verkligen föreställer en korp.
Mängder av reliefspännen har två fågelhuvuden, som kan tolkas som Hugin och Munin.
Sleipner sägs i Snorres Edda varit grå som föl, vilket indikerar att det kan vara fråga om en svart häst. Hästen sägs även vara åttafotad. Två gotländska bildstenar avbildar dock hästen som åttabent.
- Åttabent Sleipner på bildstenen Tjängvide I i Alskog socken på östra Gotland. Se SHM 4171
- Åttabent Sleipner på bildstenen Ardre VIII i Ardre socken på östra Gotland. Se SHM 11118:VIII
- Åttabent Sleipner på Överhogdalstapeten funnen i Överhogdals kyrka i Överhogdals socken i Härjedalen.
-
Oden och åttabent Sleipner på bildstenen Tjängvide I.
-
Oden och åttabent Sleipner samt Tors fiskafänge på bildstenen Ardre VIII.
-
Åttabent Sleipner från en av Överhogdalsbonaderna.
- Skade med båge (eller Freja) mellan två kattdjur på silverskiva från en vendeltida gravkammare i stadsdelen Niederhone i Eschwege, Werra-Meißner-Kreis, Hessen, Tyskland. Skivan är 12,3 cm i diameter. Andra tolkningar är att den avbildade är Diana, Holda eller Frau Holle.
- Torsstatyett i brons från gården Eyrarland öster om Akureyri på norra Island. Statyetten är 6,4 cm hög och hittades 1815 eller 1816. En del forskare tolkar den som Kristus på sin tron.
- Statyett i valben från ett röse vid gården Baldursheimur, SV om Myvatn på norra Island. Kan möjligen vara Tor då han håller i skägget på samma sätt som Torsstatyetten från Eyrarland.
- Vikingatida bärnstensstatyett (eller spelpjäs) föreställande Tor (eller Frej) från fyndplatsen Roholte sogn SB 51 på sydänden av Feddet-halvön, Roholte socken, Fakse herred, Præstø, Danmark. Statyetten är 4,6 cm hög. Liksom statyetterna från Eyrarland och Baldursheimur håller figuren i skägget med båda händer.
- Torsstatyett snidad av valrosstand från ett kvarter invid Lunds domkyrka, Lund, Skåne, hittades på 1930-talet. Tor sitter på en kubbstol. Han håller i skägget med båda händer och verkar tvinna skägget, vilket gör statyetten mycket lik bärnstensstatyetten från Feddet.
- Torsstatyett i brons från storhögen Chorna mohyla (Chernaia moglia, en:Black Grave), Chernihiv (Chernigov), Ukraina. Tor håller om skägget med en hand och har ett bälte, som tolkats som Tors styrkebälte Megingjord.
- Tors fiskafänge på Altunastenen (Upplands runinskrifter 1161) vid Altuna kyrka i Uppland.
- Tors fiskafänge på Thorstenen i vapenhuset till Hørdums kyrka i Thisteds kommun på Nordjylland, Danmark. Thorstenen hittades 1954 vid restaurering av kyrkan.
- Tors fiskafänge på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.
- Tors fiskafänge på bildstenen Ardre VIII på Gotland.
- Oden, Tor och Frej på bildsten (G 181) från Gotland. Bildstenen finns att se på Gotlands fornsal i Visby.
- Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.
-
Torsstatyett i brons från Eyrarland på norra Island.
-
Tors fiskafänge på Altunastenen.
-
Tors fiskafänge på Altunastenen.
-
Tors fiskafänge på Gosforth-korset.
-
Gotländsk bildsten: Det verkar vara Oden, Tor och Frej mitt på stenen.
-
Skogbonaden: Är detta Oden, Tor och Frej eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut?
-
Tors fiskafänge ur Melsteðs-Edda (SÁM 66) från 1765-1766 skriven av Jakob Sigurðsson.
Torshammare
redigeraHär listas arkeologiska fynd av torshammare. Samtliga är vikingatida eller mer obestämd järnålder om inte annat anges.
Uppland
redigera- Torshammare i silver från Läby sn, Uppland. SHM 131.
- Torshammarring med 13 hängen i järn från Svarta jorden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 5208:508:2.
- Torshammare i järn från Svarta jorden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 13736:1.
- Torhammare i järn från Ålsta gård, Järfälla, Uppland. SHM 21965.
- Åtta torshammare i järn från Husgrupp 2, Helgö, Ekerö sn, Uppland. SHM 25343.
- Torshammare i järn från Ullna, Östra Ryd sn, Uppland. SHM 25848.
- Två vendeltida eller vikingatida torshammare i järn från Helgö, Ekerö sn, Uppland. SHM 30710.
- Torshammare i järn från Ekebyhov, Ekerö sn, Uppland. SHM 31331.
- Torshammare i järn från Viby gård, Sollentuna, Uppalnd. SHM 33567.
- Folkvandringstida(?) torshammare i järn från Görla, Frötuna sn, Uppland. SHM 33917.
- Torshammare i silver från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 750.
- Torshammare i järn från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 142.
- Torshammare i brons från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 964.
- Torshammare i järn från Gribbylund, Täby sn, Uppland. SHM 34125.
- Torshammarring i järn med ett hänge från Slavsta, S Uppsala, Uppland.
Södermanland
redigera- Torshammare i järn från Värsta Backe, Turinge sn, Södermanland. SHM 18996:25.
- Torshammare i järn från Lillsved, Talby, Salem sn, Södermanland. SHM 19264:44.
- Möjlig vendeltida eller vikingatida torshammare i järn från Kvarteret Valen, Huddinge sn, Södermanland. SHM 34094.
Östergötland
redigera- Torshammare i silver och guld från Erikstorp, Ödeshög sn, Östergötland. SHM 5671.
- Torshammare i silver från Stens prästgård, Västra Stenby sn, Östergötland. SHM 9534.
- Torshammare från Översta by, Askeby sn, Östergötland. SHM 18903.
Västergötland
redigera- Torshammare i silver från Lugnås, Björsäter sn, Västergötland. SHM 4671.
Halland
redigera- Torshammare i silver från Slottsmöllan, Halmstad, Halland. SHM 1603.
Småland
redigera- Torshammare i silver från Horda, Moheda sn, Småland. SHM 501.
Öland
redigera- Torshammare i silver från Bredsättra sn, Öland. SHM 101.
- Torshammare i silver från Ölands Alunbruk, Södra Möckleby sn, Öland. SHM 7589.
- Torshammare i silver från Köping sn, Öland. "SHM -1", Föremål 108866.
- Fyra torshammarringar med sammanlagt 15 hängen i järn från Gårdby, Öland. Fyndet gjordes 1878. GAM 1667-68.
Gotland
redigera- Torshammare i silver från Gerete, Fardhem sn, Gotland. Hammaren är 2,1 cm lång och 2,2 cm bred. Ringen den hänger i har en diameter av 1,8-2,0 cm. Ingår i en stor silverskatt som löstes in 1845. SHM 1219.
- Torshammare i silver från Alveskogs, Eke sn, Gotland. Hammaren är 2,3 cm lång och 1,9 cm bred. Ingår i en mindre silverskatt inlöst 1869. SHM 4071.
- Torshammare i silver med streckornamentik i niello från Mickels, När sn, Gotland. Hammaren är 3,95 cm lång och 3,2 cm bred. Ringen den hänger i är 3,2 cm i diameter. Hammaren hittades i en bronsdosa tillsammans med 161 västerländska och arabiska mynt och inlöstes 1889. SHM 8578.
- Torshammare i silver från Kviende, Othem sn, Gotland. Hammaren är 4,95 cm lång och 3,4 cm bred, samt väger 36,7 gram. På hammarskaftet finns ett djurhuvud. Hammaren ingår i en större silverskatt, som hittades i ett grustag 1936. I skatten ingår bland annat 518 mynt. SHM 21613.
Skåne
redigera- Torshammare i silver från Gärsnäs säteri, Östra Herrestad sn, Ingelstad hd, Skåne. Funnen 1729. Vikt 9 gram. SHM 116.
- Torshammare i silver från Assartorp, Gärdslöv sn, Vemmenhögs hd, Skåne. Inlöstes av SHM år 1856. SHM 2310.
- Torshammare i silver hängande i tjock, flätad silverkedja från Pålstorp, Raus sn, Luggude hd, Skåne. Hammaren är 2,8 cm lång och 1,9 cm bred. Inlöstes av SHM år 1870. SHM 4313.
- Torshammare i silver utan ornamentik från Bräcke, Brunnby sn, Luggude hd, Skåne. Inlöstes av SHM år 1876. SHM 5881.
- Torshammare i silver från Sandby kyrkobacke, Södra Sandby sn, Torna hd, Skåne. Hammaren är endast 0,9 cm hög. SHM 6997:5.
- Överdelen av en torshammare i silver från Sandby kyrkobacke, Södra Sandby sn, Torna hd, Skåne. SHM 6997:19.
- Torshammare i silver med rik filigranornering från okänd fyndplats i Skåne. Hammaren är 5,1 cm lång och 4,5 cm bred. Hammaren härrör ur friherre Claes Kurcks fornsakssamling vilken kom till SHM år 1895. Osäkra källor anger Kabbarp, V om Staffanstorp, som fyndplats. SHM 9822:810.
Danmark
redigera- Två torshammare från Mandemark, Møn, Danmark.
- Torshammare i silver från Rømersdal, Bornholm, Danmark.
- Torshammare i silver från Fønsskov, Vestfyn, Danmark. Hammaren har även en inpunsad korsliknande symbol, vilken liknar både vargkorset från Foss och hammaren på Torsstatyetten från Eyrarland.
- Torshammare i silver från Sejerby, Sejerø, Kalundborgs kommun, Danmark.
- Torshammare i silver från Tågemosen, Spjellerup, Östsjälland, Danmark.
- Gjutform i täljsten för både torshammare och kors från Trendgården, västra Himmerland, Jylland, Danmark. Gjutformen är 9,2 cm lång, 3,5 cm bred och 3,2 cm tjock. Gjutformen har bland annat två urgröpningar för torshammare och två för kors. Gjutformen hittades hösten 1941.
- Gjutform i täljsten för torshammare från Egholm vid Skælskør, Västsjälland, Danmark.
- Gjutform i täljsten för torshammare från Fænø vid Lillebælt, Danmark.
- Torshammare i silver från Randers, Danmark. Hittades 1998 vid en utgrävning av en vikingatida grav nära Enghøj Kirke.
- Torshammare i brons från Hedeby, Schleswig, norra Tyskland (tillhörde Danmark fram till 1864).
- Ring med torshammare, eldstål och skära från Hesselbjerg, Danmark (mycket osäker källa).
- Torshammare från Lejre, Danmark (osäker källa).
Norge
redigera- Torshammare i silver från Fitjar, Hordaland, Norge.
Island
redigera- Torshammare (kallad vargkorset) i silver från Foss, Island.
- Torhammare från Vatnsdal (eller enl. en osäker källa Patreksfjord), Island.
England
redigeraFinland
redigeraSe en:Ukonvasara.
- Ukonvasara (Ukkos hammare) från Lundo (Lieto), Egentliga Finland, Finland.
- Ukonvasara (Ukkos hammare) från Letala (Laitila), Egentliga Finland, Finland.
- Ukonvasara (Ukkos hammare) från Kjulo (Köyliö), Satakunda, Finland.
- Ukonvasara (Ukkos hammare) från Kuusamo, Norra Österbotten, Finland.
Polen
redigera- Torshammare i bärnsten från Wolin, Polen.
Ryssland
redigera- Ring med två torshammare i järn från gravfält i Gnezdovo (en:Gnezdovo), väster om Smolensk, Smolensk oblast, Ryssland.
-
Hammare i silver från Läby sn, Uppland. SHM 131.
-
Hammare i silver och guld från Erikstorp, Ödeshög sn, Östergötland. SHM 5671.
-
Hammare i silver och guld från Erikstorp, Ödeshög sn, Östergötland. SHM 5671.
-
Hammare i silver från Bredsättra sn, Öland. SHM 101.
-
Närbild av Bredsättra-hammaren.
-
Hammare av silver från Pålstorp, Raus sn, Luggude hd, Skåne.
-
Torshammare av silver från okänd fyndplats i Skåne. SHM 9822:810.
-
Torshammare av silver från okänd fyndplats i Skåne. SHM 9822:810.
-
Kopia av hammare från Skåne. SHM 9822:810.
-
Den ena torshammaren från Mandemark, Møn, Danmark.
-
Kopia av hammare från Rømersdal, Bornholm, Danmark.
-
Fitjar, Hordaland, Norge.
-
Kopia av vargkorset från Foss på Island.
- Ull på Bökstastenen (Upplands runinskrifter 855, RAÄ-nr Balingsta 1:1) i Balingsta i Uppland.
-
Ull på Bökstastenen.
- Vidar på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.
-
Vidar på Gosforth-korset.
Oidentifierade gudar
redigera- Statyett i bly från Gnezdovo (en:Gnezdovo), väster om Smolensk, Smolensk oblast, Ryssland.
- Statyett från Schwedt vid Oder, Uckermark, Brandenburg, Tyskland.