Forntida avbildningar av nordiska gudar

redigera

Här listas möjliga avbildningar av olika gudar.

Mina andra undersidor om hedendom.

  • Vikingatida bronsstatyett av Frej hittad i trädgården till gården Rällinge i Lunda sn i Södermanland (RAÄ-nr Lunda 116:1). Fyndplatsen ligger 13 km V om Nyköping, 5 km SSV om Stigtomta och 3 km NÖ om Jönåker. Se SHM 14232.
  • Vikingatida bärnstensstatyett (eller spelpjäs) föreställande Frej eller Tor från fyndplatsen Roholte sogn SB 51 på sydänden av Feddet-halvön, Roholte socken, Fakse herred, Præstø, Danmark.
  • Oden, Tor och Frej på bildsten (G 181) från Gotland. Bildstenen finns att se på Gotlands fornsal i Visby.
  • Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.
  • Loke med ihopsydd mun på ett vikingatida blästermunstycke från SnaptunØstjylland i Danmark. Blästermunstycket är 20 cm högt, 24,5 cm brett, 7,5 cm tjockt och tillverkat i täljsten.
  • Loke och Sigyn på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.
  • Kymbofiguren, en folkvandringstida silverstatyett från Kymbo i Västergötland. Figuren hittades cirka 150 m norr om Kymbo kyrka. Falbygdens museum köpte 1933 in Kymbofiguren av Verner Gabrielsson i Storegården, Kymbo. Följande år deponerades figuren på SHM. Figuren tolkas som den hängde Oden, men har även tolkats som en bild av Freja med Brisingamen om halsen. Se SHM 20877
  • Folkvandringstida ansikte omgivet av två fåglar på ett spänne (en praktremsölja) till ett svärdsbälte från offermossen Finnestorp (RAÄ-nr Larv 121:1, Trävattna 10:1) i Västergötland. Offerplatsen ligger vid en gammal häradsgräns mellan Vilske härad och Laske härad, idag gräns mellan Vara kommun och Falköpings kommun. Andra fynd från samma ställe är ett munbleck med ett hästhuvud omgivet av två fågelhuvuden (troligen Sleipner, Hugin och Munin) och ett peltehänge med två fåglar (troligen Hugin och Munin).
  • Oden på olika brakteater (såvida de inte snarare föreställar Mithras offrandes den helga tjuren).
    • Oden på Vadstena-brakteaten
    • Oden på Eskatorps-brakteaten: Brakteaten hittades 1867. Fyndplatsen har RAÄ-nummer Fjärås 149:1.
  • Oden på Vendel-hjälm.
  • Oden på bildstenar
  • Vikingatida smycke i tenn-bly-legering från Brorsonsvej 11 i Ribe, sydvästra Jylland, Danmark. Tros föreställa Oden.
  • Vikingatida silverfigur av Oden från LejreSjälland. Figuren hittades i september 2009.
  • Vikingatida bronsfigur av Oden från Lindby i Svenstorp socken strax söder om Skurup i Skåne. Se SHM 13701
  • Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.

Oden som vapendansare

redigera

Fågelbehornad med vapen, ibland dansande. Kan detta vara Oden?

  • Bronspatris för tillverkning av figurbleck med Oden, som dansande krigare med två fåglar på hjälmen, från Björnhovda, Torslunda socken, Öland.
  • Vapendansare på pressbleck på prakthjälm från Sutton Hoo, Suffolk, England.
  • Vapendansare på pressbleck på prakthjälm från Valsgärde, Uppland.
  • Oden från Uppåkra. En enögd och behornad figur i brons. De avbrutna hornen kan ha avslutats med två fågelhuvuden.
  • Ekhammarsgubben, Oden från Kungsängen, är en liten vikingatida bronsfigur, som hittades vid en arkeologisk utgrävning 1968 av ett gravfält mellan Kungsängen och Brunna (RAÄ-nr Kungsängen 4:1) vid bygget av motorvägen E18. Bronsfiguren har inventarienummer SHM 30245 (F16). Ekhammarsgubben verkar vara kraftigt behornad. Hornen avslutas troligen i fågelhuvuden, vilket kan tolkas som Oden med sina två korpar Hugin och Munin på huvudet. I ena handen håller figuren ett svärd och i andra handen två korslagda stavar, som kan vara två avbrutna spjut. Hornen och vapnen gör figuen mycket lik de vapendansare som uppträder på pressbleck från Björnhovda i Torslunda sockenÖland och från Sutton Hoo i Suffolk i England. Ekhammarsgubben finns sedan 1983 på Upplands-Bro kommunvapen.
  • Figur med horn bildande en cirkel. Bildristning på fragment av bildsten från Stora Valle (RAÄ-nr Rute 23:1), Rute socken, Gotland. Källa: Sigmund Oehrl, "Horned ship-guide – an unnoticed picture stone fragment from Stora Valle in Rute, Gotland" sidorna 53-55 i Fornvännen 2016/1.

För avbildningar tillsammans med Oden se ovan.

Fågelfibulor

redigera

En fågelfibula är en fibula, som liknar en korp sedd från ryggen.

Uppland

redigera
  • Fågelfibula från Järfälla i Uppland. SHM 21965:63.
  • Fågelfibula från Gärdslösa på Öland. SHM 1304:1838:142.
  • Fågelfibula från Högsrum på Öland. SHM 12053.
  • Fågelfibula från Norra Möckleby på Öland. SHM 7916.
  • Fågelfibula från Södra Möckleby på Öland. SHM 17476.
  • Fågelfibula från Sandby på Öland. SHM 1985:1850:16.
  • Fågelfibula från Sandby på Öland. SHM 6051:32.
  • Fågelfibula från Öland. SHM 1383:c.
  • Fågelfibula från Öland. SHM 1383:d.
  • Fågelfibula från Skåne. SHM 2549.
  • Fågelfibula från Stora Hammar Skåne. SHM 8651:B.
  • Fågelfibula från Uppåkra i Skåne. Till skillnad från många andra fågelfibulor så har denna kilformad stjärt, vilket visar att det verkligen föreställer en korp.

Mängder av reliefspännen har två fågelhuvuden, som kan tolkas som Hugin och Munin.

Odens häst Sleipner

redigera

Sleipner sägs i Snorres Edda varit grå som föl, vilket indikerar att det kan vara fråga om en svart häst. Hästen sägs även vara åttafotad. Två gotländska bildstenar avbildar dock hästen som åttabent.

  • Skade med båge (eller Freja) mellan två kattdjur på silverskiva från en vendeltida gravkammare i stadsdelen Niederhone i Eschwege, Werra-Meißner-Kreis, Hessen, Tyskland. Skivan är 12,3 cm i diameter. Andra tolkningar är att den avbildade är Diana, Holda eller Frau Holle.
  • Torsstatyett i brons från gården Eyrarland öster om Akureyri på norra Island. Statyetten är 6,4 cm hög och hittades 1815 eller 1816. En del forskare tolkar den som Kristus på sin tron.
  • Statyett i valben från ett röse vid gården Baldursheimur, SV om Myvatn på norra Island. Kan möjligen vara Tor då han håller i skägget på samma sätt som Torsstatyetten från Eyrarland.
  • Vikingatida bärnstensstatyett (eller spelpjäs) föreställande Tor (eller Frej) från fyndplatsen Roholte sogn SB 51 på sydänden av Feddet-halvön, Roholte socken, Fakse herred, Præstø, Danmark. Statyetten är 4,6 cm hög. Liksom statyetterna från Eyrarland och Baldursheimur håller figuren i skägget med båda händer.
  • Torsstatyett snidad av valrosstand från ett kvarter invid Lunds domkyrka, Lund, Skåne, hittades på 1930-talet. Tor sitter på en kubbstol. Han håller i skägget med båda händer och verkar tvinna skägget, vilket gör statyetten mycket lik bärnstensstatyetten från Feddet.
  • Torsstatyett i brons från storhögen Chorna mohyla (Chernaia moglia, en:Black Grave), Chernihiv (Chernigov), Ukraina. Tor håller om skägget med en hand och har ett bälte, som tolkats som Tors styrkebälte Megingjord.
  • Tors fiskafänge på Altunastenen (Upplands runinskrifter 1161) vid Altuna kyrka i Uppland.
  • Tors fiskafänge på Thorstenen i vapenhuset till Hørdums kyrka i Thisteds kommunNordjylland, Danmark. Thorstenen hittades 1954 vid restaurering av kyrkan.
  • Tors fiskafänge på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.
  • Tors fiskafänge på bildstenen Ardre VIII på Gotland.
  • Oden, Tor och Frej på bildsten (G 181) från Gotland. Bildstenen finns att se på Gotlands fornsal i Visby.
  • Oden, Tor och Frej (eller de nordiska kungarna S:t Olof, S:t Erik och S:t Knut) på Skogbonaden från Skog socken i Hälsingland. Bonaden är från 1200-talet.

Torshammare

redigera

Här listas arkeologiska fynd av torshammare. Samtliga är vikingatida eller mer obestämd järnålder om inte annat anges.

Uppland

redigera
  • Torshammare i silver från Läby sn, Uppland. SHM 131.
  • Torshammarring med 13 hängen i järn från Svarta jorden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 5208:508:2.
  • Torshammare i järn från Svarta jorden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 13736:1.
  • Torhammare i järn från Ålsta gård, Järfälla, Uppland. SHM 21965.
  • Åtta torshammare i järn från Husgrupp 2, Helgö, Ekerö sn, Uppland. SHM 25343.
  • Torshammare i järn från Ullna, Östra Ryd sn, Uppland. SHM 25848.
  • Två vendeltida eller vikingatida torshammare i järn från Helgö, Ekerö sn, Uppland. SHM 30710.
  • Torshammare i järn från Ekebyhov, Ekerö sn, Uppland. SHM 31331.
  • Torshammare i järn från Viby gård, Sollentuna, Uppalnd. SHM 33567.
  • Folkvandringstida(?) torshammare i järn från Görla, Frötuna sn, Uppland. SHM 33917.
  • Torshammare i silver från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 750.
  • Torshammare i järn från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 142.
  • Torshammare i brons från Hemlanden, Björkö, Adelsö sn, Uppland. SHM 34000:Bj 964.
  • Torshammare i järn från Gribbylund, Täby sn, Uppland. SHM 34125.
  • Torshammarring i järn med ett hänge från Slavsta, S Uppsala, Uppland.

Södermanland

redigera
  • Torshammare i järn från Värsta Backe, Turinge sn, Södermanland. SHM 18996:25.
  • Torshammare i järn från Lillsved, Talby, Salem sn, Södermanland. SHM 19264:44.
  • Möjlig vendeltida eller vikingatida torshammare i järn från Kvarteret Valen, Huddinge sn, Södermanland. SHM 34094.

Östergötland

redigera
  • Torshammare i silver och guld från Erikstorp, Ödeshög sn, Östergötland. SHM 5671.
  • Torshammare i silver från Stens prästgård, Västra Stenby sn, Östergötland. SHM 9534.
  • Torshammare från Översta by, Askeby sn, Östergötland. SHM 18903.

Västergötland

redigera
  • Torshammare i silver från Lugnås, Björsäter sn, Västergötland. SHM 4671.

Halland

redigera
  • Torshammare i silver från Slottsmöllan, Halmstad, Halland. SHM 1603.

Småland

redigera
  • Torshammare i silver från Horda, Moheda sn, Småland. SHM 501.
  • Torshammare i silver från Bredsättra sn, Öland. SHM 101.
  • Torshammare i silver från Ölands Alunbruk, Södra Möckleby sn, Öland. SHM 7589.
  • Torshammare i silver från Köping sn, Öland. "SHM -1", Föremål 108866.
  • Fyra torshammarringar med sammanlagt 15 hängen i järn från Gårdby, Öland. Fyndet gjordes 1878. GAM 1667-68.

Gotland

redigera
  • Torshammare i silver från Gerete, Fardhem sn, Gotland. Hammaren är 2,1 cm lång och 2,2 cm bred. Ringen den hänger i har en diameter av 1,8-2,0 cm. Ingår i en stor silverskatt som löstes in 1845. SHM 1219.
  • Torshammare i silver från Alveskogs, Eke sn, Gotland. Hammaren är 2,3 cm lång och 1,9 cm bred. Ingår i en mindre silverskatt inlöst 1869. SHM 4071.
  • Torshammare i silver med streckornamentik i niello från Mickels, När sn, Gotland. Hammaren är 3,95 cm lång och 3,2 cm bred. Ringen den hänger i är 3,2 cm i diameter. Hammaren hittades i en bronsdosa tillsammans med 161 västerländska och arabiska mynt och inlöstes 1889. SHM 8578.
  • Torshammare i silver från Kviende, Othem sn, Gotland. Hammaren är 4,95 cm lång och 3,4 cm bred, samt väger 36,7 gram. På hammarskaftet finns ett djurhuvud. Hammaren ingår i en större silverskatt, som hittades i ett grustag 1936. I skatten ingår bland annat 518 mynt. SHM 21613.
  • Torshammare i silver från Gärsnäs säteri, Östra Herrestad sn, Ingelstad hd, Skåne. Funnen 1729. Vikt 9 gram. SHM 116.
  • Torshammare i silver från Assartorp, Gärdslöv sn, Vemmenhögs hd, Skåne. Inlöstes av SHM år 1856. SHM 2310.
  • Torshammare i silver hängande i tjock, flätad silverkedja från Pålstorp, Raus sn, Luggude hd, Skåne. Hammaren är 2,8 cm lång och 1,9 cm bred. Inlöstes av SHM år 1870. SHM 4313.
  • Torshammare i silver utan ornamentik från Bräcke, Brunnby sn, Luggude hd, Skåne. Inlöstes av SHM år 1876. SHM 5881.
  • Torshammare i silver från Sandby kyrkobacke, Södra Sandby sn, Torna hd, Skåne. Hammaren är endast 0,9 cm hög. SHM 6997:5.
  • Överdelen av en torshammare i silver från Sandby kyrkobacke, Södra Sandby sn, Torna hd, Skåne. SHM 6997:19.
  • Torshammare i silver med rik filigranornering från okänd fyndplats i Skåne. Hammaren är 5,1 cm lång och 4,5 cm bred. Hammaren härrör ur friherre Claes Kurcks fornsakssamling vilken kom till SHM år 1895. Osäkra källor anger Kabbarp, V om Staffanstorp, som fyndplats. SHM 9822:810.

Danmark

redigera
  • Två torshammare från Mandemark, Møn, Danmark.
  • Torshammare i silver från Rømersdal, Bornholm, Danmark.
  • Torshammare i silver från Fønsskov, Vestfyn, Danmark. Hammaren har även en inpunsad korsliknande symbol, vilken liknar både vargkorset från Foss och hammaren på Torsstatyetten från Eyrarland.
  • Torshammare i silver från Sejerby, Sejerø, Kalundborgs kommun, Danmark.
  • Torshammare i silver från Tågemosen, Spjellerup, Östsjälland, Danmark.
  • Gjutform i täljsten för både torshammare och kors från Trendgården, västra Himmerland, Jylland, Danmark. Gjutformen är 9,2 cm lång, 3,5 cm bred och 3,2 cm tjock. Gjutformen har bland annat två urgröpningar för torshammare och två för kors. Gjutformen hittades hösten 1941.
  • Gjutform i täljsten för torshammare från Egholm vid Skælskør, Västsjälland, Danmark.
  • Gjutform i täljsten för torshammare från Fænø vid Lillebælt, Danmark.
  • Torshammare i silver från Randers, Danmark. Hittades 1998 vid en utgrävning av en vikingatida grav nära Enghøj Kirke.
  • Torshammare i brons från Hedeby, Schleswig, norra Tyskland (tillhörde Danmark fram till 1864).
  • Ring med torshammare, eldstål och skära från Hesselbjerg, Danmark (mycket osäker källa).
  • Torshammare från Lejre, Danmark (osäker källa).
  • Torshammare i silver från Fitjar, Hordaland, Norge.
  • Torshammare (kallad vargkorset) i silver från Foss, Island.
  • Torhammare från Vatnsdal (eller enl. en osäker källa Patreksfjord), Island.

England

redigera
  • Torshammare från Witchingham, Norfolk, England.
  • Torshammare från Yorkshire, England.

Finland

redigera

Se en:Ukonvasara.

  • Ukonvasara (Ukkos hammare) från Lundo (Lieto), Egentliga Finland, Finland.
  • Ukonvasara (Ukkos hammare) från Letala (Laitila), Egentliga Finland, Finland.
  • Ukonvasara (Ukkos hammare) från Kjulo (Köyliö), Satakunda, Finland.
  • Ukonvasara (Ukkos hammare) från Kuusamo, Norra Österbotten, Finland.
  • Torshammare i bärnsten från Wolin, Polen.

Ryssland

redigera
  • Vidar på Gosforth-korset, Gosforths kyrkogård, Cumbria, nordvästra England. Gosforth-korset är troligen från 900-talet.

Oidentifierade gudar

redigera
  NODES