Ben (kroppsdel)

redigera
 
Anatomisk modell av det mänskliga benet.

Människobenet är en av de mest robusta strukturerna i människokroppen och utgör stöd för kroppsvikten samt möjliggör rörelse. Det består av flera stora ben, inklusive femur (lårbenet), tibia (skenbenet) och fibula (vadbenet), samt associerade muskler, ligament och senor som samverkar för att stabilisera och röra kroppen. Lårbenet är särskilt viktigt eftersom det är kroppens längsta och starkaste ben. Dess unika struktur bidrar till både stabilitet och flexibilitet i höft- och knälederna.

Anatomisk struktur

redigera

Det mänskliga benet består av följande delar:

  • Höftled: En kulled som förenar bäckenet med lårbenet och möjliggör rörelse i flera riktningar.
  • Lårben: Kroppens längsta och starkaste ben, som sträcker sig från höftleden till knäleden.
  • Knäled: En gångjärnsled som möjliggör flexion och extension av benet. Den är uppbyggd av lårbenet, skenbenet och knäskålen.
  • Skenben: Det större av de två underbensbenen, bär huvuddelen av kroppsvikten
  • Vadben: Ett smalare ben som löper parallellt med skenbenet och bidrar till stabilitet i fotleden.
  • Fotled: Leden mellan underbenet och foten som möjliggör rörelser som dorsalflexion och plantarflexion.
  • Fot: En komplex struktur som består av flera små ben, leder, muskler och senor som ger stöd och balans vid rörelse.

Lårbenet

redigera

Lårbenet är kroppens längsta och starkaste ben och sträcker sig från höftleden till knäleden. Dess proximala ände inkluderar ett sfäriskt huvud som artikulerar med acetabulum i bäckenet och bildar höftleden, en kulled täckt av brosk för att minska friktionen.

Det finns två framträdande utskott, trochanter major och trochanter minor, vilka fungerar som fästen för muskler som styr höft- och knärörelser. Lårbenets skaft har en svagt böjd form med en framåtriktad båge. Lårbetens nedre ände vidgas och slutar i de två kondylerna (mediala och laterala), som artikulerar med tibia i knäleden.

Knäleden

redigera
 
knäled framifrån.

Knäleden, som är den proximala leden i underbenet, är en synovialled med två huvudsakliga artikulationer:

  • Tibiofemoralleden: mellan tibias kondylära ytor och femur.
  • Patellofemoralleden: mellan knäskålen och lårbenet.

Knäleden stabiliseras av två starka ledband:

  • Mediala kollateralligamentet (MCL): skyddar mot valgusstress.
     
    Knäled lateral vy.
    Fibulära kollateralligamentet (LCL): skyddar mot varusstress.

Underbenet: Struktur och Funktion

redigera

Underbenet

redigera

Underbenet är den del av nedre extremiteten som sträcker sig från knät till fotleden. Det består av två långa ben: skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula), vilka båda spelar en viktig roll för stöd och rörelse. Tibia är det huvudsakliga viktbärande benet och har en nästan vertikal orientering, medan fibula, som inte ingår i knäleden, fungerar som ett stödben och en fästpunkt för muskler och ligament.[1]

Knäleden

redigera

Knäleden, som är den proximala leden i underbenet, är en synovialled med två huvudsakliga artikulationer:

Tibias och fibulas interaktion stabiliseras av flera ligament:

Blodförsörjning och innervation

redigera

Femur och dess omgivande strukturer får sin blodförsörjning huvudsakligen från femoralartären och dess grenar, inklusive circumflexa femorala artärer. Innervering sker genom flera nerver från lumbal- och sakralplexus, såsom nervus femoralis, nervus ischiadicus och nervus obturatorius.

Sjukdomar och skador

redigera

De olika strukturerna i benet kan drabbas av en rad sjukdomar och skador, exempelvis:

Underben

redigera

Underbenet består av två ben:

  • Skenben (tibia): Det starkare av de två benen, ansvarigt för att bära kroppens vikt.
  • Vadben (fibula): Det tunnare benet, som ger stöd och stabilitet.

Underbenet förenas med lårbenet i knäleden och slutar distalt i fotleden (talocruralleden), vilket möjliggör stabilitet och rörelse i nedre extremitet.

 
Det mänskliga nervsystemet. Perifera nervsystemet i ljusblått och det centrala nervsystemet i gult.

Perifera nervsystemet och benets innervation

redigera

Det perifera nervsystemet består av motoriska nerver, som kontrollerar muskelrörelser, och sensoriska nerver, som förmedlar känselintryck. Benets nervförsörjning sker huvudsakligen via flera stora nerver, som exempelvis nervus femoralis, nervus ischiadicus och nervus obturatorius.

Motoriska nerver ansvarar för rörelse och styr benmuskler som är viktiga för gång och hållning. Nervus femoralis innerverar de främre lårmusklerna, inklusive musculus quadriceps femoris, som sträcker knät och böjer höften.k

Sensoriska nerver förmedlar känsel från huden och djupare vävnader. Nervus saphenus, en gren av nervus femoralis, ger känsel åt framsidan och insidan av låret samt underbenet.

Innervation av benet

redigera
  • Nervus femoralis (L2-L4):
  • Motorisk innervation: Innerverar de främre lårmusklerna, inklusive musculus quadriceps femoris, musculus sartorius och musculus pectineus, som är viktiga för att sträcka knäleden och röra höften.
  • Sensorisk innervation: Ger känsel åt framsidan och insidan av låret samt underbenet via nervus saphenus.
  • Nervus obturatorius (L2-L4):
  • Motorisk innervation: Innerverar adduktormusklerna, som musculus adductor longus, musculus adductor brevis, musculus adductor magnus och musculus gracilis. Dessa muskler adducerar (drar ihop) låret.
  • Sensorisk innervation: Ger känsel åt den mediala delen av låret.
  • Nervus ischiadicus (L4-S3):
  • Motorisk innervation: Delar sig i nervus tibialis och nervus fibularis och innerverar musklerna på baksidan av låret och underbenet, viktiga för att böja knät och sträcka fotleden.
  • Sensorisk innervation: Försörjer huden på delar av underbenet och foten.
  • Nervus gluteus superior (L4-S1):
  • Motorisk innervation: Innerverar musculus gluteus medius, musculus gluteus minimus och musculus tensor fasciae latae, vilka är viktiga för höftabduktion (att föra benet åt sidan).
  • Sensorisk innervation: Denna nerv har ingen direkt sensorisk funktion.
  • Nervus gluteus inferior (L5-S2):
  • Motorisk innervation: Innerverar musculus gluteus maximus, som är ansvarig för kraftfull höftextension (att sträcka höften, som vid uppresning från sittande).
  • Sensorisk innervation: Denna nerv har ingen direkt sensorisk funktion.

Innervation av femur

redigera

Den sensoriska innervationen är störst i långa ben, stora platta ben samt i ryggkotorna. Benperiostet är rikligt sensoriskt innerverat. De sensorisk nerverna följer blodkärlen i benmärg och ben. De är lokaliserade i små kanaler

Blodkärl
redigera
  • Arteria femoralis: Huvudsaklig blodförsörjning till nedre extremiteten. Den fortsätter från arteria iliaca externa efter att ha passerat under ligamentum inguinale.
  • Arteriae circumflexae femoris medialis et lateralis: Försörjer lårbenshuvudet och har anastomotiska förbindelser.
  • Arteria obturatoria: Bidrar med blodförsörjning till lårbenshuvudet genom ligamentum capitis femoris, även om detta inte är den huvudsakliga blodkällan.
  • Arteria fovealis: En gren av arteria obturatoria som ger stödjande blodförsörjning till lårbenshuvudet.
  • Arteria profunda femoris: Delar sig från arteria femoralis och förser lårbensskaftet och dess distala delar via perforerande grenar.
Muskler
redigera
  • Främre lårmuskler: Musculus iliopsoas, musculus quadriceps femoris (musculus rectus femoris, musculus vastus medialis, musculus vastus intermedius, musculus vastus lateralis), musculus sartorius. Viktiga för höftflexion och knäextension.
  • Mediala lårmuskler: Musculus adductor longus, musculus adductor brevis, musculus adductor magnus, musculus gracilis. Viktiga för adduktor-rörelser i höften.
  • Bakre lårmuskler: Musculus biceps femoris, musculus semitendinosus, musculus semimembranosus. Viktiga för höftextension och knäflexion.
  • Glutealmuskler: Musculus gluteus maximus, musculus gluteus medius, musculus gluteus minimus, musculus tensor fasciae latae. Ansvariga för höftextension, abduktion och stabilisering.[2]

Vanliga sjukdomar och skador

redigera

Benet kan drabbas av vanliga sjukdomar och skador som exempelvis:

Referenser

redigera
  1. ^ Gupton, Marco (2024). Anatomy, Bony Pelvis and Lower Limb, Knee. StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK500017/. Läst 28 december 2024 
  2. ^ Chang, Amy (2024). Anatomy, Bony Pelvis and Lower Limb: Femur. StatPearls Publishing. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK532982/. Läst 5 september 2024 
  NODES
iOS 1
os 6
text 3