Människobenet är en av de mest robusta strukturerna i människokroppen och utgör stöd för kroppsvikten samt möjliggör rörelse. Det består av flera stora ben, inklusive femur (lårbenet), tibia (skenbenet) och fibula (vadbenet), samt associerade muskler, ligament och senor som samverkar för att stabilisera och röra kroppen. Lårbenet är särskilt viktigt eftersom det är kroppens längsta och starkaste ben. Dess unika struktur bidrar till både stabilitet och flexibilitet i höft- och knälederna.
Lårbenet är kroppens längsta och starkaste ben och sträcker sig från höftleden till knäleden. Dess proximala ände inkluderar ett sfäriskt huvud som artikulerar med acetabulum i bäckenet och bildar höftleden, en kulled täckt av brosk för att minska friktionen.
Det finns två framträdande utskott, trochanter major och trochanter minor, vilka fungerar som fästen för muskler som styr höft- och knärörelser. Lårbenets skaft har en svagt böjd form med en framåtriktad båge. Lårbetens nedre ände vidgas och slutar i de två kondylerna (mediala och laterala), som artikulerar med tibia i knäleden.
Underbenet är den del av nedre extremiteten som sträcker sig från knät till fotleden. Det består av två långa ben: skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula), vilka båda spelar en viktig roll för stöd och rörelse. Tibia är det huvudsakliga viktbärande benet och har en nästan vertikal orientering, medan fibula, som inte ingår i knäleden, fungerar som ett stödben och en fästpunkt för muskler och ligament.[1]
Femur och dess omgivande strukturer får sin blodförsörjning huvudsakligen från femoralartären och dess grenar, inklusive circumflexa femorala artärer. Innervering sker genom flera nerver från lumbal- och sakralplexus, såsom nervus femoralis, nervus ischiadicus och nervus obturatorius.
Motoriska nerver ansvarar för rörelse och styr benmuskler som är viktiga för gång och hållning. Nervus femoralis innerverar de främre lårmusklerna, inklusive musculus quadriceps femoris, som sträcker knät och böjer höften.k
Sensoriska nerver förmedlar känsel från huden och djupare vävnader. Nervus saphenus, en gren av nervus femoralis, ger känsel åt framsidan och insidan av låret samt underbenet.
Motorisk innervation: Innerverar de främre lårmusklerna, inklusive musculus quadriceps femoris,musculus sartorius och musculus pectineus, som är viktiga för att sträcka knäleden och röra höften.
Sensorisk innervation: Ger känsel åt framsidan och insidan av låret samt underbenet via nervus saphenus.
Nervus obturatorius (L2-L4):
Motorisk innervation: Innerverar adduktormusklerna, som musculus adductor longus, musculus adductor brevis, musculus adductor magnus och musculus gracilis. Dessa muskler adducerar (drar ihop) låret.
Sensorisk innervation: Ger känsel åt den mediala delen av låret.
Nervus ischiadicus (L4-S3):
Motorisk innervation: Delar sig i nervus tibialis och nervus fibularis och innerverar musklerna på baksidan av låret och underbenet, viktiga för att böja knät och sträcka fotleden.
Sensorisk innervation: Försörjer huden på delar av underbenet och foten.
Nervus gluteus superior (L4-S1):
Motorisk innervation: Innerverar musculus gluteus medius, musculus gluteus minimus och musculus tensor fasciae latae, vilka är viktiga för höftabduktion (att föra benet åt sidan).
Sensorisk innervation: Denna nerv har ingen direkt sensorisk funktion.
Nervus gluteus inferior (L5-S2):
Motorisk innervation: Innerverar musculus gluteus maximus, som är ansvarig för kraftfull höftextension (att sträcka höften, som vid uppresning från sittande).
Sensorisk innervation: Denna nerv har ingen direkt sensorisk funktion.
Illustration av ischiasnervens förlopp ner i benet.
Den sensoriska innervationen är störst i långa ben, stora platta ben samt i ryggkotorna. Benperiostet är rikligt sensoriskt innerverat. De sensorisk nerverna följer blodkärlen i benmärg och ben. De är lokaliserade i små kanaler
Arteria femoralis: Huvudsaklig blodförsörjning till nedre extremiteten. Den fortsätter från arteria iliaca externa efter att ha passerat under ligamentum inguinale.
Arteriae circumflexae femoris medialis et lateralis: Försörjer lårbenshuvudet och har anastomotiska förbindelser.
Arteria obturatoria: Bidrar med blodförsörjning till lårbenshuvudet genom ligamentum capitis femoris, även om detta inte är den huvudsakliga blodkällan.
Arteria fovealis: En gren av arteria obturatoria som ger stödjande blodförsörjning till lårbenshuvudet.
Arteria profunda femoris: Delar sig från arteria femoralis och förser lårbensskaftet och dess distala delar via perforerande grenar.
Mediala lårmuskler: Musculus adductor longus, musculus adductor brevis, musculus adductor magnus, musculus gracilis. Viktiga för adduktor-rörelser i höften.
Bakre lårmuskler: Musculus biceps femoris, musculus semitendinosus, musculus semimembranosus. Viktiga för höftextension och knäflexion.
Glutealmuskler: Musculus gluteus maximus, musculus gluteus medius, musculus gluteus minimus, musculus tensor fasciae latae. Ansvariga för höftextension, abduktion och stabilisering.[2]
Bild av ett människolårben (femur), som visar viktiga anatomiska strukturer såsom femurhuvudet, fovea capitis, stora och lilla trokantern (trokanter major och trokanter minor), samt laterala och mediala kondylerna.
Illustration av underbenets ben, tibia och fibula, med markeringar för viktiga anatomiska strukturer som condylus lateralis, condylus medialis, caput fibulae, malleolus medialis och Incisura fibularis.
Främre vy av människans lårmuskler, med de fyra huvudsakliga musklerna i musculus quadriceps femoris markerade: rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis, och vastus intermedius.
Illustration av ischiasnervens förlopp ner i benet.
Illustration av nervsystemet i underkroppen.
Bild av ett människolårben (femur), som visar viktiga anatomiska strukturer såsom femurhuvudet, fovea capitis, stora och lilla trokantern (trokanter major och trokanter minor), samt laterala och mediala kondylerna.
Illustration av underbenets ben, tibia och fibula, med markeringar för viktiga anatomiska strukturer som condylus lateralis, condylus medialis, caput fibulae, malleolus medialis och Incisura fibularis.
Främre vy av människans lårmuskler, med de fyra huvudsakliga musklerna i musculus quadriceps femoris markerade: rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis, och vastus intermedius.
