Apollo 17

	Apollo 17
Statistik för uppdraget
Uppdrag	Apollo 17
NSSDC-ID	Kommandomodul:; 1972-096A; Månlandare:; 1972-096C
Kommandomodul	America
Månlandare	Challenger
Anrop	America Kommandomodul; Challenger Månlandare
Uppskjutning
Raket	Saturn V
Uppskjutningsramp	Kennedy Space Center LC-39 A
Uppskjutning	7 december 1972, 05:33:00 UTC
Landning
Landning	19 december 1972, 19:24:59 UTC
Månen
Antal varv; kring månen	75 st
Månlandning	11 december 1972, 19:54:57 UTC
Månuppskjutning	14 december 1972, 22:54:37 UTC
Antal månpromenader	3 st
Månpromenader, längd	22 timmar, 3 minuter, 57 sekunder
Dockning
Dockning	7 december 1972, 09:30:10 UTC
Ur dockning	11 december 1972, 17:20:56 UTC
Andra dockningen	15 december 1972, 01:10:15 UTC
Andra ur dockning	15 december 1972, 04:51:31 UTC
Rymdpromenad
Antal rymdpromenader	1 st
Total tid för rymdpromenad	1 timme, 5 minuter, 44 sekunder
Besättning
Befälhavare	Eugene A. Cernan
Pilot	Ronald E. Evans; (kommandomodulen); Harrison H. Schmitt; (månlandaren)
Kronologi
Föregående uppdrag; Apollo 16;	Nästa uppdrag; Skylab 2;

Apollo 17 var i december 1972 den elfte bemannade uppskjutningen i Nasas Apolloprogram, och var den sjätte och sista månlandningen i programmet. Den var även Nasas första nattuppskjutning.

Apollo 17 landade öster om Mons Argaeus i Taurus-Littrow-dalen^[3], intill Mons Vitruvius och söder om kratern Littrow.

Apollo 17 hade, liksom Apollo 15 och Apollo 16, med sig en eldriven månbil så att astronauterna kunde göra milslånga expeditioner på månen. Sammanlagt färdades astronauterna 35 kilometer under 22 timmar med den medhavda månbilen.^[3]

På väg till månen tog besättningen det berömda fotot "Den blå pärlan".

Den blå pärlan
Eugene A. Cernan under Apollo 17
"I was strolling on the Moon one day" video

Besättning

Eugene A. Cernan, befälhavare.^[3] Cernan är fortfarande den som senast satt sin fot på månytan.^[4]
Ronald E. Evans^[4], pilot för kommandomodulen
Harrison H. Schmitt^[4], pilot för månlandaren

Reservbesättning

John W. Young, befälhavare
Stuart Roosa, pilot för kommandomodulen
Charles M. Duke, pilot för månlandaren

Väckningar

Under Geminiprogrammet började NASA spela musik för besättningar och sedan Apollo 15 har man varje "morgon" väckt besättningen med ett musikstycke, särskilt utvalt antingen för en enskild astronaut eller för de förhållanden som råder.

Referenser

^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096A. Läst 27 mars 2020.
^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096C. Läst 27 mars 2020.
^ [a b c] ”Apolloprojektet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apolloprojektet. Läst 8 juli 2022. ^{[inloggning kan krävas]}
^ [a b c] ”Eugene Cernan | Biography, Space Flights, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Eugene-Andrew-Cernan. Läst 8 juli 2022.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Apollo 17.
Bilder & media

[NSSDC-ID1-1] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096A. Läst 27 mars 2020.

[NSSDC-ID2-2] ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=1972-096C. Läst 27 mars 2020.

[NE-3] [a b c] ”Apolloprojektet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/apolloprojektet. Läst 8 juli 2022. ^{[inloggning kan krävas]}

[britannica-4] [a b c] ”Eugene Cernan | Biography, Space Flights, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Eugene-Andrew-Cernan. Läst 8 juli 2022.

[1]

[2]

[3]

[4]