Aranđelovac
Aranđelovac (serbisk kyrilliska: Аранђеловац) är en stad och kommun belägen i det geografiska området Šumadija i centrala Serbien, 76 km söder om huvudstaden Belgrad.
Aranđelovac (Аранђеловац) | ||
Stad | ||
Heliga apostlarna Petrus och Paulus kyrka (mitten till vänster).
| ||
|
||
Land | Serbien | |
---|---|---|
Region | Šumadija | |
Folkmängd | 24 309 | |
- kommun | 48 129 | |
Borgmästare | Radosav Švabić (SRS) | |
Tidszon | CET (UTC+1) | |
Postnummer | 34300 | |
Geonames | 793111 | |
Staden är bland annat känd för Bukovička Banja, ett område med parker och spa, samt för mineralvattnet Knjaz Miloš.
Namn
redigeraStaden har fått namn efter en kyrka som ligger i byn Vrbica utanför Aranđelovac och som är tillägnad ärkeängeln Gabriel (Aranđelovac - ärkeängelns stad).
Historik
redigeraStaden är relativt ung. Bukovik nämns för första gången på 1400-talet, Vrbica först 1718. Dessa två byar förenades på 1800-talet och fick namnet Aranđelovac.
6 km från Aranđelovac ligger Orašac, platsen där det första serbiska upproret mot Osmanska riket hade sitt ursprung 1804.
Demografi
redigeraEnligt folkräkningen från 2002 har staden 24 309 invånare, medan kommunen har 48 129 [1].
Stadens befolkningsutveckling
redigera- 1948: 4 278
- 1953: 6 368
- 1961: 9 837
- 1971: 15 545
- 1981: 21 379
- 1991: 23 153
- 2002: 24 309
Orter i kommunen
redigeraTurism
redigera- Den största turistattraktionen är sparesorten Bukovička Banja.
- Staden har en av Serbiens största utomhusvattenparker.
- Den serbiska vinrutten går via Arandjelovac och flera vingårdar kan ses på kullarna runt om staden.
- Strax utanför staden ligger den neolitiska grottan Risovačka och på stadsmuseet kan man se många arkeologiska föremål funna i grottan.
- 10 km från staden ligger sjön Garaši som omfattar 65 ha, en populär utflyktsplats.
Bilder
redigera-
Bukovička Banja.
-
Vingårdar utanför Arandjelovac.
Referenser
redigera- ^ Књига 9, Становништво, упоредни преглед броја становника 1948, 1953, 1961, 1971, 1981, 1991, 2002, подаци по насељима, Републички завод за статистику, Београд, мај 2004, ISBN 86-84433-14-9