Börje Nyberg

svensk manusförfattare, skådespelare och regissör

Nils Börje Emanuel Nyberg, född 26 mars 1920 i Kungsholms församling i Stockholm, död 2 maj 2005 i Katarina församling i Stockholm, var en svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

Börje Nyberg
Börje Nyberg (t.v.) med Lena Granhagen och Olof Thunberg i Ägget på Intiman, 1959.
Börje Nyberg (t.v.) med Lena Granhagen och Olof Thunberg i ÄggetIntiman, 1959.
FöddNils Börje Emanuel Nyberg
26 mars 1920
Kungsholms församling, Stockholm, Sverige
Död2 maj 2005 (85 år)
Katarina församling, Stockholm, Sverige
MakaAnn-Mari Wiman (1948−1958)
Kerstin Norberg-Nyberg (1986−2005; hans död)
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Nyberg blev 1943 antagen in vid Göteborgs stadsteaters elevskola i samma årskull som Folke Sundquist, Kerstin Karte och Ulla Zetterberg. Han scendebuterade hösten 1944 i Clifford Odets Lyckans gullgosse, där en hel rad av stadsteaterns mest prominenta skådespelare medverkade, som Sven Miliander, Benkt-Åke Benktsson och Kolbjörn Knudsen.

I samband med andra världskrigets slut 1945 reste Nyberg tillsammans med en teatergrupp som de första artisterna från Sverige till Oslo för gästspel genom det nybildade Unga konstnärers Internationella foayer där han satt i styrelsen tillsammans med bland andra Åke Falck.

Säsongen 19461947 engagerades Nyberg vid Åbo Svenska teater. Här inledde han också sin karriär som regissör. Under några år var han teaterchef för Wasa Svenska teater. Sedan följde engagemang som skådespelare och regissör vid Helsingborgs stadsteater.

1950-talet återkom han till Stockholm igen där han både spelade och regisserade på privatteatrar som Oscars, Vasan och Intiman. Han var även anställd vid Stockholms Stadsteater under många år på 1970-talet.

Som regissör arbetade han ofta med Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud. Det blev flera framgångar på Nöjeskatten och långfilmer som bland andra Svenska Floyd, En nolla för mycket och Wild West Story. Nyberg satte upp flera varietéshower på Börsen och regisserade Hagges revyLisebergsteatern i Göteborg under flera säsonger.

Som skådespelare medverkade han i flera av Gösta Bernhards komedier och revyer på ABC-teatern och på Lisebergsteatern. På film och TV medverkade Nyberg som skådespelare i produktioner som Här har du ditt liv, Badjävlar, Gräsänklingar med flera.

Han var också verksam som manusförfattare och skrev dessutom en bok om vännen Carl-Gustaf Lindstedt. 1992 satte han upp en musikalversion av folklustspelet Bröderna Östermans huskorsFolkan med bland andra Ewa Roos, Tjadden Hällström och Hasse Burman i huvudrollerna. Året därpå skrev han en uppföljare: Bröderna Östermans glada änka, som hade premiär på Göta Lejon i Stockholm 1994.

Börje Nyberg är gravsatt i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium i Stockholm.[1]

Filmografi i urval

redigera

Regi i urval

redigera

Filmmanus

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1942 Svart granit
Sekel Nordenstrand
Manne Grünberger Folkan[2]
1948 Hotelldirektören Född i går
Garson Kanin
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Luka Chlopov Revisorn
Nikolaj Gogol
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Gregor All världens rikedom
Jean-Paul Sartre
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Medverkande Titt in på Tittut, revy
Rune Moberg och Tylle Herlin
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1949 Harold Mitchell Längtans spårvagn
Tennessee Williams
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Monsieur Maingot Diana går på jakt
Terence Rattigan
Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Henry Lyppiatt Fröjd för stunden
Noël Coward
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Gregers Werle Vildanden
Henrik Ibsen
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Célestin Lilla helgonet
Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud
Mats Johansson Helsingborgs stadsteater
1950 Moony Moony's grabb gråter inte
Tennessee Williams
Mats Johansson Helsingborgs stadsteater
Sir Hugh Lacy Skomakarens frimåndag
Thomas Dekker
Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Förste svartabörshajen Dafne
James Bridie
Ernst Eklund Vasateatern[3]
Jean Pierre Ungkarlsmamman
Marc-Gilbert Sauvajan och Fred Jackson
Martha Lundholm Vasateatern[4]
1952 Trettondagsafton
William Shakespeare
Sandro Malmquist Skansens friluftsteater[5]
1953 Saken är Oscar
P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter
Georg Funkquist Oscarsteatern[6]
1954 Farligt uppdrag (Seagulls over Sorrento)
Hugh Hastings
Keve Hjelm Riksteatern[7]
1957 Kotjkarjov Frieriet
Nikolai Gogol
Anita Blom Parkteatern[8]
Kärlekens fars
Helge Krog
Palle Granditsky Borås kretsteater[9]
1960 Ross Barnett Äktenskapskarusellen
Leslie Stevens
Gustaf Molander Blancheteatern[10]
1964 Bratt Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig
Frank Loesser, Abe Burrows, Jack Weinstock och Willie Gilbert
Folke Abenius Oscarsteatern[11]
1968 Älskling, du vet att jag inte hör dig när vattnet rinner
Robert Anderson
Per Gerhard Lilla teatern[12]
1970 Jonathan Brewster Arsenik och gamla spetsar
Joseph Kesselring
Hasse Ekman Scalateatern[13]
1973 Havlitschek An der schönen blauen Donau
Ödön von Horvath
Jan Håkanson Stockholms stadsteater
1992 Bröderna Östermans huskors
Oscar Wennersten
Folkan[14]
År Produktion Upphovsmän Teater
1948 Rödluvan
Rotkäppchen
Robert Bürkner
Översättning Ingmar Bergman
Helsingborgs stadsteater
1949 Dialog
Bengt Blomgren Helsingborgs stadsteater[15]
Slottsbalen
L'Invitation au château
Jean Anouilh
Översättning C.G. Bjurström och Tuve Ambjörn Nyström
Helsingborgs stadsteater
1950 Fallet Winslow
The Winslow Boy
Terence Rattigan
Översättning Herbert Wärnlöf
Helsingborgs stadsteater

Radioteater

redigera
År Roll Produktion Regi
1952 Överkonstapel Wiberg Hillmans semester: Liten tuva...
Folke Mellvig
Lars Madsén[16]
1955 En portier Hillman och de tre ingenjörerna
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[17]
1958 Konstapeln Flyg fula fluga...
Folke Mellvig
Carl-Otto Sandgren[18]

Referenser

redigera
  1. ^ ”Nyberg, Nils Börje Emanuel”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/128489461. Läst 4 februari 2023. 
  2. ^ ”Dramatikerstudion börjar igen”. Dagens Nyheter: s. 13. 11 oktober 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-10-11/276/13. Läst 27 mars 2016. 
  3. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 9. 14 september 1950. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1950-09-14/248/9. Läst 4 maj 2016. 
  4. ^ ”Ungkarlsmamman”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14166&pos=456. Läst 4 maj 2016. 
  5. ^ ”Skansenteatern”. Leopolds antikvariat. Arkiverad från originalet den 28 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160328020221/http://www.abm.se/leopolds/Skansenteatern.html. Läst 19 mars 2016. 
  6. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 15. 21 maj 1953. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-21/135/13. Läst 11 juli 2015. 
  7. ^ ”Riksteaterpremiär i Ångermanland”. 23 januari 1954. s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-01-23/21/7. Läst 6 januari 2022. 
  8. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 10. 1 augusti 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-08-01/206/10. Läst 29 juli 2018. 
  9. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 20. 10 november 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-11-10/306/20. Läst 29 juli 2018. 
  10. ^ ”Äktenskapskarusellen”. Musikverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18884&pos=1. Läst 4 september 2020. 
  11. ^ ”Hur man lyckas i affärer utan att egentligen anstränga sig”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25049&pos=76. Läst 26 juni 2015. 
  12. ^ ”Nöjen”. Dagens Nyheter: s. 49. 1 november 1968. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-11-01/298/49. Läst 21 juli 2015. 
  13. ^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016. 
  14. ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 16. 16 december 1992. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1992-12-16/342/24. Läst 12 juni 2016. 
  15. ^ S B-l (16 oktober 1949). ”Försöksscen i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 9. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-10-16/280/9. Läst 3 juni 2018. 
  16. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 6 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-06/242/20. Läst 19 december 2021. 
  17. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 28 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-28/351/22. Läst 19 december 2021. 
  18. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 24. 30 december 1958. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-12-30/353/24. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 1
Note 2