Barcelona (provins)
Provincia de Barcelona är en provins i Katalonien i nordöstra Spanien. Provinsen omfattar 7 733 kvadratkilometer land, har 5,4 miljoner invånare och sträcker sig från Pyrenéerna till kusten. Provinsens huvudstad Barcelona är också huvudstad för hela regionen Katalonien.
| Barcelona | |||
| Provins | |||
 Provinsen Barcelona
| |||
|
|||
| Land |  Spanien
| ||
|---|---|---|---|
| Region |  Katalonien
| ||
| Huvudstad | Barcelona | ||
| - koordinater | 41°40′N 02°00′Ö / 41.667°N 2.000°Ö | ||
| Area | 7 725,65 km² | ||
| Folkmängd | 5 540 925 (2013) | ||
| Ledare | Salvador Esteve i Figueras (CDC) | ||
| Geonames | 3128759 | ||
Beskrivning
redigeraProvinsen Barcelona samlar 307 kommuner med ett totalt invånarantal på 5 507 813 personer (2010). Det gör provinsen till den mest befolkningsrika i Katalonien och den näst mest befolkningsrika i Spanien.[1] Provinsstyret har namnet Diputació de Barcelona, och dess huvudkontor finns beläget i Casa Serra vid Ramblan i Barcelona.
Historia
redigera
Provinsen Barcelona har sitt ursprung i en av de fyra katalanska prefekturer som 1810 beslutades av Kataloniens generalguvernör, marskalk Auguereau. Barcelonaprefekturen inkluderade då även comarcan Solsonès i norr. 1812 inlemmades hela Katalonien i Napoleon I:s franska kejsardöme, och prefekturen bytte då namn till departementet Montserrat. 1813 slogs departementet samman med angränsande Bouches-de-l'Èbre (katalanska: Boques de l'Ebre). 1814, i samband med kejsardömets sammanbrott, återlämnades hela Katalonien till Spanien.
År 1822 skedde en ny territoriell indelning, då området med huvudstad i Barcelona fick det nya namnet provinsen Barcelona. Provinsen exkluderade då comarcan Penedès i väster men inkluderade Cerdanya längst i norr.
30 november 1833 godkändes den provinsindelning som gäller än idag. En annan indelning gällde dock under perioderna 1913–25 (Katalanska samväldet) och 1936-39. I det sistnämnda fallet var provinserna ersatta av veguerior (katalanska: vegueries), den indelning av Katalonien som gällde fram till 1716.
Framtiden
redigeraLångt gångna planer finns på att låta ersätta de katalanska provinserna med veguerior, med förebild i den äldre katalanska regionindelningen (se ovan). Veguerier kommer då att fungera ungefär som ett svenskt län (med funktioner motsvarande kommunal samverkan, landsting och länsstyrelse). Provinsen Barcelona kommer i så fall att ersättas av två veguerior: Àmbit Metropolità de Barcelona och Catalunya Central.[2]
Indelning
redigeraKommuner
redigeraÅr 2011 var följande kommuner de i provinsen
med störst befolkning:
- Barcelona (1 615 448 inv.)
- L'Hospitalet de Llobregat (256 065 inv.)
- Badalona (219 786 inv.)
- Terrassa (213 697 inv.)
- Sabadell (207 721 inv.)
- Mataró (123 868 inv.)
- Santa Coloma de Gramenet (120 824 inv.)
- Cornellà de Llobregat (87 243 inv.)
- Sant Cugat del Vallès (83 337 inv.)
- Sant Boi de Llobregat (82 860 inv.)
- Manresa (76 589 inv.)
- Rubí (73 979 inv.)
- Vilanova i la Geltrú (66 905 inv.)
- Viladecans (64 737 inv.)
- El Prat de Llobregat (64 737 inv.)
- Castelldefels (63 139 inv.)
- Granollers (60 000 inv.)
- Cerdanyola del Vallès (58 247 inv.)
- Mollet del Vallès (52 409 inv.)
- Esplugues de Llobregat (46 687 inv.)
- Sant Feliu de Llobregat (43 671 inv.)
Comarcor
redigeraProvinsen är indelad i följande comarcor ("storkommuner"):
- Alt Penedès
- Anoia
- Bages
- Baix Llobregat
- Barcelonès
- Berguedà, utom Gósol
- Garraf
- Maresme
- Osona, utom Espinelves, Vidrà och Viladrau
- Vallès Occidental
- Vallès Oriental
Not: Kommunen Fogars de la Selva räknas numera ofta till comarcan Selva.
Domsagor
redigera
Provinsen Barcelona är för rättsskipningen indelad i 25 olika domsagor.
| Domsaga | Antal kommuner |
Befolkning (inv.) [2009] |
Area (km²) |
Bef.täthet (inv/km²) | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Martorell | 9 | 130 888 | 152,5 | 858,1 |
| 2 | Manresa | 35 | 184 642 | 1 300,6 | 142,0 |
| 3 | Granollers | 35 | 286 536 | 769,7 | 372,3 |
| 4 | Mataró | 17 | 279 770 | 179,4 | 1 559,5 |
| 5 | Vic | 49 | 151 576 | 1 193,1 | 127,0 |
| 6 | Arenys de Mar | 13 | 138 038 | 247,4 | 558,0 |
| 7 | Igualada | 32 | 108 946 | 850,6 | 128,1 |
| 8 | Berga | 30 | 41 525 | 1 129,3 | 36,8 |
| 9 | Vilafranca del Penedès | 26 | 102 131 | 545,9 | 187,1 |
| 10 | Badalona | 3 | 263 578 | 27,6 | 9 553,4 |
| 11 | Barcelona | 1 | 1 621 537 | 98,2 | 16 510,9 |
| 12 | Sant Boi de Llobregat | 4 | 99 381 | 54,1 | 1 837,3 |
| 13 | Sabadell | 9 | 305 237 | 222,4 | 1 372,3 |
| 14 | Vilanova i la Geltrú | 7 | 145 288 | 231,8 | 626,8 |
| 15 | Terrassa | 6 | 235 328 | 181,3 | 1 298,0 |
| 16 | Sant Feliu de Llobregat | 10 | 181 110 | 131,5 | 1 377,6 |
| 17 | Hospitalet de Llobregat, l' | 1 | 257 038 | 13,6 | 18 872,1 |
| 18 | Santa Coloma de Gramenet | 1 | 119 717 | 7,1 | 16 885,3 |
| 19 | Cerdanyola del Vallès | 5 | 174 111 | 67,8 | 2 566,9 |
| 20 | Cornellà de Llobregat | 1 | 86 519 | 6,8 | 12 686,1 |
| 21 | Gavà | 4 | 177 834 | 114,2 | 1 557,9 |
| 22 | Mollet del Vallès | 7 | 106 897 | 48,1 | 2 222,9 |
| 23 | Esplugues de Llobregat | 2 | 62 673 | 12,3 | 5 083,0 |
| 24 | Rubí | 24 | 164 217 | 111,5 | 1.472,7 |
| 25 | Prat de Llobregat, el | 1 | 63 418 | 31,5 | 2 011,4 |
| Barcelona | 311 | 5 487 935 | 7 728,2 | 710,1 |
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i provinsen Barcelona 1497–2011 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1497 | 16 681 | |||
| 1515 | 16 452 | |||
| 1553 | 14 030 | |||
| 1717 | 166 133 | |||
| 1787 | 345 042 | |||
| 1857 | 713 734 | |||
| 1877 | 836 887 | |||
| 1887 | 902 970 | |||
| 1900 | 1 052 977 | |||
| 1910 | 1 136 068 | |||
| 1920 | 1 340 906 | |||
| 1930 | 1 728 683 | |||
| 1940 | 1 935 707 | |||
| 1950 | 2 215 901 | |||
| 1960 | 2 838 801 | |||
| 1970 | 3 915 010 | |||
| 1981 | 4 623 204 | |||
| 1991 | 4 654 407 | |||
| 2001 | 4 804 606 | |||
| 2011 | 5 529 099 | |||
| Källor: fastighetstaxering (= hushåll; 1497–1553), faktisk befolkning (1717–1877), folkräkning (1900–2013) | ||||
Museer
redigeraI provinsen Barcelona finns sammanlagt 304 museiinstitutioner.[3]
Källhänvisningar
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från katalanskspråkiga Wikipedia, 6 juli 2014.
- ^ "Padró 2010 províncies de Catalunya". Arkiverad 13 november 2009 hämtat från the Wayback Machine. Idescat.cat. Läst 17 oktober 2014. (katalanska)
- ^ "Llei 30/2010, del 3 d'agost, de vegueries". Gencat.cat. Läst 17 oktober 2014. (katalanska)
- ^ "Museus de Barcelona". Arkiverad 29 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine. Padicat.cat. Läst 17 oktober 2014. (katalanska)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Barcelona (provins).