Bladfotingar (Branchiopoda) är en gammal klass av kräftdjur där endast ett tusental arter är kända. Fossila fynd visar att gruppen tidigare var större. De flesta bladfotingar lever i sötvatten, men några arter lever i bräckt eller salt vatten (till exempel gälbladfotingen saltkräfta, Artemia salina, "sjöapa", vilken ofta odlas som foder för akvariefiskar). Andra medlemmar i gruppen är hinnkräftor (släktena Daphnia, Eubosmina , Evadne och Podon) – ofta kallade vattenloppor – och olika arter av sköldbladfotingar (ibland kallade Triops).

Bladfotingar
Systematik[1]
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamKräftdjur
Crustacea
KlassBladfotingar
Branchiopoda
Vetenskapligt namn
§ Branchiopoda
AuktorLatreille, 1817
Underklasser
Se texten
Hitta fler artiklar om djur med
Fyra exemplar av Artemia salina. Observera den algfyllda tarmkanalen samt de rosa äggen inuti bladfotingen i mitten

Typiskt för bladfotingar är en uppsättning ospecialiserade ben, vilka används både för förflyttning, som gälar och för att filtrera eller fånga föda med. Dessa ben bildar en vattenström i en fåra mellan benen, viken leder fram till munnen.

Den äldsta kända arten Rehbachiella kinnekullensis tillhör ordningen gälbladfotingar och är funnen i 500 miljoner år gammal, svensk orsten. Bladfotingar var vanligare under tidigare tidsåldrar och klarar sig dåligt i konkurrens med mer effektiva rovdjur. De flesta arter lever i miljöer utan konkurrens från andra djur och har ofta utvecklat stor tålighet mot extrema förhållanden där andra djur inte kan överleva, till exempel i vattenpölar med alkaliskt vatten, eller i vattensamlingar som snabbt torkar ut.

Många arter har en mycket snabb livscykel och överlever torrperioder som tåliga ägg, vilka kan överleva utan vatten i många decennier för att snabbt kläckas vid ett regn. Vid torka klarar äggen från arter i släktet Artemia även flera månader av nedfrysning. Vissa grupper, som hinnkräftor, klarar sig bra i vanliga sjöar genom sin litenhet och snabba förökningstakt – under gynnsamma förhållanden kan det uppstå formliga populationsexplosioner av till exempel daphnier, vilka utgör en viktig föda för många vattenlevande djur.

Bladfotingar förökar sig ofta via partenogenes, men även könlig och hermafroditisk förökning förekommer. Ur äggen kläcks hos de flesta bladfotingarna en så kallad naupliuslarv (ibland kort och gott kallad nauplie), vilken genomgår ett antal hudömsningar och snabbt växer till vuxet stadium.

Systematik

redigera

Branchiopodernas systematik har ändrats många gånger och den skiljer sig ofta mellan olika källor. Den store kräftdjursforskaren W. T. Calman delade 1909 in branchiopoderna i fyra ordningar: Anostraca (gälbladfotingar, t.ex. salträkan Artemia), Conchostraca (musselräkor), Notostraca (sköldbladfotingar, t.ex. Triops) och Cladocera (hinnkräftor, t.ex. dafnier).

Senare visade det sig att Conchostraca och Notostraca står nära varandra, och t.ex. i Djurens värld delas branchiopoderna in i tre överordningar: Phyllopoda (med Conchostraca och Notostraca), Anostraca och Cladocera. [2]

I nu gällande systematik (ITIS, WoRMS) delas branchiopoderna in i två underklasser: Phyllopoda och Sarsostraca. Den senare innehåller endast ordningen Anostraca (gälbladfotingar). Phyllopoda innehåller alla övriga branchiopoder.[3][4]

Phyllopoda indelas i två ordningar: Diplostraca och Notostraca. Den senare innehåller endast sköldbladfotingarna. Diplostraca innehåller de gamla grupperna Conchostraca och Cladocera.

Enligt ITIS delas Diplostraca i 4 underordningar: Cladocera, Cyclestherida, Laevicaudata och Spinicaudata. Enda arten i Cyclestherida är Cyclestheria hislopi, som dock kan bestå av flera kryptiska arter.[5] Cyclestherida anges som systergrupp till Cladocera.[6]

Spinicaudata innehåller flertalet musselräkor fördelade på 9 familjer, bl.a. Limnadiidae med Limnadia. Laevicaudata innehåller bara en familj av musselräkor, fam Lynceidae.

En modern uppfattning av branchiopodernas systematik visas i nedanstående kladogram[7]:

Bladfotingar (Branchiopoda)  
  Phyllopoda  

 Sköldbladfotingar (Notostraca)


  Diplostraca  
 N.N. 

 Musselräkor (delvis), Spinicaudata


 N.N. 

 Cyclestheria hislopii


  Hinnkräftor (Cladocera)  

 Haplopoda (=Leptodora kindti)



 Ctenopoda



 Onychopoda



 Anomopoda






  Musselräkor (delvis), Laevicaudata




 Sarsostraca 

 Gälbladfotingar (Anostraca)



Referenser

redigera
  1. ^ Standard Report Page: Branchiopoda (på engelska). ITIS. 2004. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=83687. Läst 14 februari 2010. 
  2. ^ Hanström, B. (red.) Djurens värld, band 2, Förlagshuset Norden, Malmö, 1964.
  3. ^ Branchiopoda i ITIS
  4. ^ Branchiopoda i WoRMS
  5. ^ PubMed
  6. ^ Diplostraca i ITIS
  7. ^ Från "Kiemenfußkrebse" i tyska Wikipedia med följande ändringar: Namnet "Sarsostraca" är tillagt, och likaså "Diplostraca", som tycks vara synonymt till "Onychura" i ursprungsversionen.

Externa länkar

redigera
  NODES
todo 1