Bojar
En bojar var en högt uppsatt medlem i den traditionella ryska, bulgariska och rumänska ärftliga feodaladeln från 900-talet fram till 1600-talet.
De ryska bojarerna delas traditionellt i tre kategorier:
- De rurikiska furstar som levde i Moskva sedan deras riken hade annekteras till Moskvariket (ätterna Sjujskij, Vorotynskij och Repnin med flera)
- Främmande furstar från Litauen och den Gyllene horden som påstås härstamma från Djinghis khan (ätterna Belskoch Mstilavskij med flera)
- Den urgamla moskovitiska adeln som hade betjänat storfurstarna sedan 1300-talet (ätterna Romanov, Godunov och Sjeremetev med flera)
Bojarerna fick under medeltiden allt större makt bland annat genom den så kallade bojarduman.[1]
Bojarerna motarbetades och deras egentliga makt krossades av Ivan III och Ivan IV "den förskräcklige". "De sju bojarerna" låg dock bakom tillsättandet av en ny härskare under Stora oredan 1603-1613. Denne blev Mikael Romanov.
Peter den store avskaffade bojarduman, som då sedan länge hade varit ur funktion. Under 1700-talet försvann även själva bojartiteln.[1]
Se även
redigeraKällor
redigera- Bojar i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
Noter
redigera- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1938 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 369