Kristian X av Danmark
Kristian X, (danska: Christian 10.; dopnamn: Christian Carl Frederik Albert Alexander Vilhelm), född 26 september 1870, död 20 april 1947, var Danmarks kung från den 14 maj 1912 till 20 april 1947 samt kung av Island från 1918 till 1944.
Kristian X | |
---|---|
Kung Kristian X (1925) | |
Regeringstid | 14 maj 1912–20 april 1947 (34 år och 341 dagar) |
Företrädare | Fredrik VIII |
Efterträdare | Fredrik IX |
Valspråk | Min Gud, mitt land, min ära |
Regeringstid | 1 december 1918–17 juni 1944 (25 år och 199 dagar) |
Företrädare | Sig själv (kung av Danmark) |
Efterträdare | Sveinn Björnsson (Islands president) |
Gemål | Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin |
Barn | Kung Fredrik IX Prins Knud |
Ätt | Glücksburgska ätten |
Far | Fredrik VIII |
Mor | Louise av Sverige |
Född | 26 september 1870 Charlottenlunds slott utanför Köpenhamn |
Namnteckning | |
Död | 20 april 1947 (76 år och 206 dagar) Amalienborg i Köpenhamn |
Begravd | Roskilde domkyrka |
Han var äldste son till kung Fredrik VIII och drottning Louise samt bror till kung Håkon VII av Norge. Kristian X var vidare kusin till kung Georg V av Storbritannien och tsar Nikolaj II samt kusinbarn till kung Gustaf V av Sverige.
Kristian X:s valspråk var: Min Gud, mit land, min ære.
Barndom och uppväxt
redigeraPrins Kristian föddes den 26 september 1870 på sina föräldrars sommarresidens, Charlottenlunds slott, beläget vid stranden av Öresund 10 kilometer norr om Köpenhamn på ön Själland i Danmark.[1] Han föddes som äldste son till kronprins Fredrik och kronprinsessan Louise (dotter till Karl XV av Sverige & Norge och Lovisa av Nederländerna).[1] Den danske författaren H.C. Andersen skrev dagen efter i sin dagbok: "Natten före 12 föddes en prins av kronprinsessan, hela staden flaggade idag i det vackra vädret."[2] Han döptes i slottskyrkan på Christiansborgs slott den 31 oktober 1870 av biskopen i Själlands stift Hans Lassen Martensen.[3]
Prins Kristian växte upp med sina syskon i föräldrarnas residenspalats, Frederik VIII:s palats på Amalienborg i Köpenhamn, och i familjens sommarresidens Charlottenlunds slott lite norr om Köpenhamn. I motsats till den vanliga praxis i den tid, där de kungliga barnen uppfostrades av guvernanter, uppfostrades barnen av kronprinsessan Louise själv. Prins Kristian och hans syskon fick en privat utbildning som präglades av kristen dominans, och var kännetecknad av stränghet, plikt och ordning. Kronprinsessan Louise beskrivs som en "god husmor av borgerlig typ" och ska ha varit sträng men omsorgsfull. Familjen levde ett tillbakadraget liv och hade tack vare arvet efter Louises morföräldrar mycket god ekonomi.[4]
Prins Kristian blev 1889 den förste danske prinsen som tog studentexamen.[1] Därefter tjänstgjorde han i Danmarks armé i vilken han utnämndes till löjtnant 1888, kapten 1898, överste 1906 och generalmajor 1908. Han hade ett stort militärintresse, och intresserade sig därutöver för idrott, jaktsegling, teater med mera. 1906 blev han kronprins efter sin farfars död, och besteg vid faderns död 14 maj 1912 Danmarks tron.[5]
Äktenskap
redigeraSom ung blev prins Christian kär i den franska prinsessan Marguerite av Orléans, som var yngre syster till prins Waldemars hustru prinsessan Marie av Orléans. Känslorna återgäldades dock inte och efter några år av olycklig förälskelse gifte hon sig 1896 med Marie-Armand-Patrice de Mac-Mahon, hertig av Magenta, son till den franske marskalken och presidenten Patrice de Mac-Mahon.[6]
Prins Kristian gifte sig 26 april 1898 i Cannes med hertiginnan Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin (1879–1952), dotter till framlidne Storhertig Fredrik Frans III av Mecklenburg-Schwerin (1851–1897) och Storfurstinnan Anastasia Michailovna av Ryssland (1860–1922).
Åren som kung
redigeraKristian X företog täta resor till Danmarks olika provinser under sin tid som kung; 1921 besökte han Grönland samt 1921, 1926 och 1930 Island.
I grunden var Kristian X en konstitutionell monark, men han hävdade flera gånger sina egna ståndpunkter, såsom under grundlagsstriden 1914 och 1920, då han djupt engagerad i frågan om Mellanslesvig den 29 mars avskedade Carl Theodor Zahles regering, vilket utlöste "påskekrisen" i vilken kungen till slut fick backa. varefter danska monarker avstått från att öppet ta politisk ställning emot landets statsminister. I juli 1920 då Danmark fick tillbaka delar av södra Jylland red Kristian X över den gamla dansk-tyska gränsen på sin vita häst Jubilee.[7]
Under den tyska ockupationen 1940-1945 blev kung Kristian X en samlingsgestalt för det danska folket. Han fortsatte sin dagliga ridtur genom Köpenhamn under ockupationen. I oktober 1942 kastades han av sin häst Jubilee, skadades allvarligt och återhämtade sig aldrig helt. Kristian X dog på Amalienborg den 20 april 1947, till följd av skadorna efter ridolyckan.
Barn
redigera- Fredrik IX av Danmark (1899–1972), gift med Ingrid av Sverige.
- Prins Knud av Danmark (1900–1976), gift med sin kusin Caroline-Mathilde av Danmark, dotter till Prins Harald av Danmark och Helene av Schleswig-Holstein.
Anfäder
redigera
Galleri
redigeraUtmärkelser
redigeraOrdnar
redigera- Riddare av Elefantorden[8]
- Storkommendör av Dannebrogsorden[8]
- Grundare av Isländska falkorden (1921)
- Leopoldsorden (1897)
- Finlands vita ros (1919)
- Hederslegionen
- Grekiska Frälsarens orden
- Annunziataorden
- Krysantemumorden
- Nederländska Lejonorden
- Sankt Olavs Orden
- Preussiska Svarta örns orden
- Preussiska Röda örns orden
- Sankt Andreas orden
- Alexander Nevskijorden
- Chakriorden
- Gyllene skinnets orden
- Strumpebandsorden (1914)
- Hedersriddare med Stora Korset av Bathorden
- Riddare med Stora Korset av Victoriaorden (1901)[9]
- Mottagare av Victoriakedjan
- Riddare med kedja av Serafimerorden (1888)[10]
- Riddare av Carl XIII:s orden (1912)[11]
Militära hedersbetygelser
redigera- Hedersgeneral i Svenska armén, 1912.[12]
Källor
redigera- Bramsen, Bo (1992) (på danska). Huset Glücksborg. Europas svigerfader og hans efterslægt. (2). Köpenhamn: Bokförlaget Forum. ISBN 87-553-1843-6.
- Fabricius Møller, Jes (2013) (på danska). Dynastiet Glücksborg, en Danmarkshistorie. Köpenhamn: Gad. ISBN 978-87-12-04841-1.
- Jespersen, Knud J.V. (2007) (på danska). Rytterkongen. Et portræt af Christian 10.. Köpenhamn: Gyldendal. ISBN 978-87-02-04135-4.
- Lerche, Anna; Mandal, Marcus (2003) (på danska). En Kongelig Familie : historien om Christian 9. og hans europæiske efterslægt. Köpenhamn: Aschehoug. ISBN 8715106845.
- Scocozza, Benito (1997) (på danska). Politikens bog om danske monarker. Köpenhamn: Politikens Forlag. ISBN 87-567-5772-7.
- Thorsøe, Alexander (1889). ”Christian” (på danska). Dansk biografisk Lexikon, tillige omfattende Norge for tidsrummet 1537-1814 (Köpenhamn: Gyldendals forlag) 3: sid. 529. https://runeberg.org/dbl/3/0531.html.
- Händelser man minns - en krönika 1920–1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Nationalencyklopedin, 2007
Noter
redigera- ^ [a b c] Thorsøe 1889, sid. 529.
- ^ ”H.C. Andersens dagbøger”. H.C. Andersens dagbøger. Kungliga biblioteket, Danmark. 30 September 2006. http://base.kb.dk/hca_pub/cv/main/Page.xsql?nnoc=hca_pub&p_VolNo=8&p_PageNo=416&p_mode=facsimile.
- ^ Allerh. approb. Program for høitidelige Daabshandling i Christiansborg Slotskirke d. 31. Oct 1870. Köpenhamn. 1870.
- ^ Bramsen 1992, sid. 274.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 50–51
- ^ Jespersen 2007, sid. 71-76.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 51
- ^ [a b] Bille-Hansen, A. C.; Holck, Harald, reds (1912) (på danska) (PDF). Statshaandbog for Kongeriget Danmark for Aaret 1912. Kongelig Dansk Hof- og Statskalender. Copenhagen: J.H. Schultz A.-S. Universitetsbogtrykkeri. Sid. 4. https://dis-danmark.dk/bibliotek/918019.pdf. Läst 16 september 2019.
- ^ Mall:LondonGazette
- ^ Kungl. Serafimerorden i Sveriges statskalender 1925
- ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1940bih
- ^ ”201 (Sveriges statskalender / 1915)”. runeberg.org. https://runeberg.org/statskal/1915/0201.html. Läst 6 januari 2018.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Kristian X av Danmark.