Wikipedia

Dagny Lind

svensk skådespelare

Dagny Lind, född Dagny Edit Dorotea Lindsten 7 november 1902 i Stockholm, död 13 januari 1992 i Malmö, var en svensk skådespelare.[1]

Dagny Lind
FöddDagny Edit Dorotea Lindsten
7 november 1902
Stockholm
Död13 januari 1992 (89 år)
Malmö
Aktiva år1915–1977
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Lind var dotter till revyartisten Hasse Lind. Hon debuterade 1915 på Skansen i John Bauers skådespel Mats och Petter och Prinsessan som fick trollögon. Under resterande delen av 1910-talet verkade hon vid olika Stockholmsscener som Folkets hus teater, Blancheteatern, Kristallsalongen och Södra Teatern. 1920 kom hon till Karl Gerhard och medverkade i dennes och Karl Ewerts revy Vassego – de' e' serverat på Folkteatern. Därefter verkade hon hos Ernst Eklund på Blancheteatern och Komediteatern parallellt med studier för Karin Swanström. Hon fortsatte med turnéer i landsorten med Carl Deurell, Folke Walder och Allan Ryding samt med engagemang på Lorensbergsteatern och Svenska Teatern i Vasa i Finland. Hon turnerade i Norge från 1939 och återkom till Sverige 1941 där hon ingick i Ingmar Bergmans ensemble på Medborgarteatern. 1943 medverkade hon i Bergmans uppsättning Värnlunds U-39 på Svenska Dramatikers Studio, vilket innebar ett genombrott. Hon följde med Bergman till Helsingborgs stadsteater 1945 och 1949–1951 var hon engagerad vid Norrköping-Linköping stadsteater. 1951–1957 var hon vid Uppsala Stadsteater och 1957–1972 på Malmö Stadsteater.[1]

Vid sidan av teatern var Lind också verksam på film. Hon debuterade 1923 i Bror Abellis Gamla gatans karneval. 1946 spelade hon den dödssjuka pianoläraren i Bergmans debutfilm Kris och hustrun till huvudpersonen Hellman i När ängarna blommar. 1953 medverkade i Vingslag i natten, där hon spelade en från början kylig prästhustru som utvecklas till frid och försoning. Hon gjorde sin sista filmroll 1977 i Ulla Isaksson-filmatiseringen Paradistorg.[1]

Lind var känd för sina vackra ögon och hennes filmroller kännetecknas inte sällan av godhet och blidhet. Bergman har kallat henne för en fin men blygsam och tillbakadragen aktris.[1]

Filmografi

redigera

Teater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1921 Medverkande Vart ska vi annars gå, revy
Karl Gerhard		 Folkteatern
Flyttad till Mosebacketeatern[2]
1923 Sylvia Knox Öster om Suez
W. Somerset Maugham		 Ernst Eklund Komediteatern[3]
Anette Strand Sten Stensson Stéen från Eslöf
John Wigforss		 Elis Ellis Blancheteatern[4]
Matilda Rika morbror
August Blanche		 Albert Ståhl Blancheteatern[5]
1924 Julie Grevinnan Lolotte
Leopold Lipschütz		 Ernst Eklund Blancheteatern[6]
Josette Odygdens belöning
Félix Gandéra och Claude Gevel		 Karin Swanström Blancheteatern[7]
Genevieve Portiern på Maxim
Yves Mirande, Gustave Quinson och Henri Geroule		 Ernst Eklund Blancheteatern[8]
1930 Maj-Britt Söderkåkar
Gideon Wahlberg		 Hugo Jacobson Tantolundens friluftsteater[9]
1933 Hela havet stormar
Ronald Mackenzie		 Gustaf Linden Skådebanan[10]
Den store hädangångne
René Fauchois		 Helge Wahlgren Skådebanan[11]
1936 Medverkande Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Turné[12]
1937 Lilly Grangård Fredrik och försynen
Henning Ege		 Siegfried Fischer Mosebacketeatern[13]
1941 Laura Fadren
August Strindberg		 Ingmar Bergman Folke Walders turné[14]
Mumien En spöksonat
August Strindberg		 Ingmar Bergman Medborgarteatern[15]
1943 Modern U39
Rudolf Värnlund		 Ingmar Bergman Dramatikerstudion[16]
Gertrud Niels Ebbesen
Kaj Munk		 Ingmar Bergman Dramatikerstudion[17]
Birdie De små rävarna
Lillian Hellman		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[18]
1944 Dunjasja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[19]
Aurore Granat Aschebergskan på Widtskövle
Brita von Horn och Elsa Collin		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[20]
Mitt barn är mitt
Leck Fischer		 Ingrid Luterkort Helsingborgs stadsteater
Fan ger ett anbud
Carl Erik Soya		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[21]
Spåkvinnan Macbeth
William Shakespeare		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[22]
1945 Augusta Kriss-Krass-Filibom, revy
Rune Moberg och Sture Ericson		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[23]
Pelikanen
August Strindberg		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Sagan
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[24]
Ann Whitman Murray Älskling jag ger mig
Mark Reed		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Ex-hustrun Reducera moralen
Sune Bergström		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[25]
Mme Bouffier Jacobowsky och översten
Franz Werfel		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[26]
Mrs Brown Claudia
Rose Franken		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Moster Rabies
Olle Hedberg		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[27]
Fru Fredriksson Ett puzzlespel
Kaj Munk		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1946 Karin Rekviem
Björn-Erik Höijer		 Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[28]
Friherrinnan Sinclair Av hjärtans lust
Karl Ragnar Gierow		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Fru Ushia Oy Eklöv och lavendel
Seán O'Casey		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Sickan Krigsmans erinran
Herbert Grevenius		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Ingenjörens fru Den ljusnande tid
Alf Henrikson		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1947 Fru Strömman Melodi på lergök
Lars-Levi Læstadius		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Modern Romeo och Jeanette
Jean Anouilh		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Lily Miller Ljuva ungdomstid
Eugene O’Neill		 Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Camille Höst
Bengt Blomgren		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Medverkande Fängslande men flyktigt, revy
Gunnar Ekström
Sture Ericson
Lars-Levi Læstadius		 Helsingborgs stadsteater
1948 Erica Efteråt
Carl Erik Soya		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Mrs. Hedges Född i går
Garson Kanin		 Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Borgmästarinnan Revisorn
Nikolaj Gogol		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Ingeborg Kamma noll
Ingmar Bergman		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Medverkande Titt in på Tittut, revy
Rune Moberg och Tylle Herlin		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
1949 Kristin Fröken Julie
August Strindberg		 Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
Madame Pernelle Tartuffe
Molière		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
En främmande kvinna Längtans spårvagn
Tennessee Williams		 Lars-Levi Læstadius Helsingborgs stadsteater
Edwards barn
Marc-Gilbert Sauvajon, Frederick J. Jackson och Roland Bottomley		 Stig Roland Norrköping-Linköping stadsteater
Cæsar och Cleopatra
George Bernard Shaw		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
En handelsresandes död
Arthur Miller		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1950 Utanför dörren
Wolfgang Borchert		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Modern U39
Rudolf Värnlund		 Gunnar Skoglund Norrköping-Linköping stadsteater
En vildfågel
Jean Anouilh		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Tjuvarnas paradis
Jacques Deval		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Modern Edward, min son
Robert Morley och Noel Langley		 Gösta Folke Riksteatern[29]
Fru Gillis Mannen
Mel Dinelli		 Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
De rättrådiga
Albert Camus		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
Lucy Allerton Drömflickan
Elmer Rice		 Per Gerhard Norrköping-Linköping stadsteater
1951 Blodsbröllop
Federico García Lorca		 Johan Falck Norrköping-Linköping stadsteater
1955 Judas (Un nommé Judas)
Claude-André Puget och Pierre Bost		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[30]
1956 Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[31]
Fru Angelica Skuggan av Mart
Stig Dagerman		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[32]
1957 Hans excellens betjänten
Ladislaus Bus-Fekete		 Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[33]
1958 Månfåglarna
Marcel Aymé		 Yngve Nordwall Malmö stadsteater
Överstinnan Sagan
Hjalmar Bergman		 Ingmar Bergman Malmö stadsteater[34]
Lisa Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel		 Ingmar Bergman Malmö stadsteater[35]
1959 Mrs Higgins My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[36]
1962 Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Gösta Folke Malmö stadsteater
1964 Bernardas hus
Federico García Lorca		 Eva Sköld Malmö stadsteater
1965 Karmelitersystrarna
Georges Bernanos		 Andris Blekte Malmö stadsteater
1966 Det blåser i sassafrasträdet eller Rödskinn och råskinn och Det lilla praktskjutet
René de Obaldia		 Malmö stadsteater
1967 Snobben
Carl Sternheim		 Lennart Olsson Malmö stadsteater
1968 Kvinnorna från Shanghai eller Ett fall av hjärntvätt
Tore Zetterholm		 Per Siwe Malmö stadsteater
Tango
Sławomir Mrożek		 Kurt-Olof Sundström Malmö stadsteater
Spelman på taket
Joseph Stein, Jerry Bock och Sheldon Harnick		 Pierre Fränckel Malmö stadsteater[37]

Radioteater

redigera

Roller

redigera
År Roll Produktion Regi
1965 Elsa Karlén, husföreståndarinna Den försvunne disponenten
Folke Mellvig		 Lennart Olsson[38]
1967 Gustav Eklunds mor Efter fem år
Folke Mellvig		 Lennart Olsson[39]

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c d] ”Dagny Lind”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=58440&iv=OVERVIEW. Läst 9 juli 2014. 
  2. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  3. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-08-28/232/6. Läst 26 juli 2015. 
  4. ^ ”Sten Stensson Steen från Eslöf”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22159&pos=18. Läst 4 april 2016. 
  5. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 24 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-24/350/6. Läst 26 juli 2015. 
  6. ^ ”Grevinnan Lolotte”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22161&pos=20. Läst 4 april 2016. 
  7. ^ ”Odygdens belöning”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22162&pos=21. Läst 5 april 2016. 
  8. ^ ”Portiern på Maxim”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22164&pos=23. Läst 5 april 2016. 
  9. ^ ”Teater, Musik och Film”. Dagens Nyheter: s. 11f. 8 juni 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-06-08/153/11. Läst 2 januari 2016. 
  10. ^ ”Teater Musik Film: Skådebanans turné”. Dagens Nyheter: s. 10. 8 oktober 1933. https://arkivet.dn.se/tidning/1933-10-08/273/10. Läst 24 januari 2021. 
  11. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 10. 11 oktober 1933. https://arkivet.dn.se/tidning/1933-10-11/276/10. Läst 24 januari 2021. 
  12. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 12. 27 december 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-12-27/352/12. Läst 27 december 2015. 
  13. ^ ”Teater Musik Film: Mosebacke teater”. Dagens Nyheter: s. 10. 2 oktober 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-10-02/267/10. Läst 19 september 2016. 
  14. ^ ”Fadren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fadren. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”En spöksonat”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-sp%C3%B6ksonat. Läst 15 oktober 2015. 
  16. ^ ”U39”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/u39. Läst 16 oktober 2015. 
  17. ^ ”Niels Ebbesen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/niels-ebbesen. Läst 16 oktober 2015. 
  18. ^ ”De små rävarna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22221&pos=126. Läst 22 april 2016. 
  19. ^ ”Körsbärsträdgården”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18889&pos=128. Läst 22 april 2016. 
  20. ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015. 
  21. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  22. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015. 
  23. ^ ”Kriss-Krass-Filibom”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kriss-krass-filibom. Läst 16 oktober 2015. 
  24. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan. Läst 16 oktober 2015. 
  25. ^ ”Reducera moralen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/reducera-moralen. Läst 16 oktober 2015. 
  26. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  27. ^ ”Rabies”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rabies-0. Läst 16 oktober 2015. 
  28. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  29. ^ ”Thalias vagabonder klara”. Dagens Nyheter: s. 15. 26 maj 1950. http://arkivet.dn.se/tidning/1950-05-26/139/15. Läst 15 mars 2017. 
  30. ^ ”'Judas' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 13. 7 december 1955. https://arkivet.dn.se/tidning/1955-12-07/332/13. Läst 29 januari 2022. 
  31. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  32. ^ S. B-l (2 november 1956). ”'Skuggan av Mart' på bygdeteater”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-11-02/299/14. Läst 29 januari 2022. 
  33. ^ Ellson (17 januari 1957). ”'Hans excellens betjänsten' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 12. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-01-17/16/12. Läst 29 januari 2022. 
  34. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  35. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  36. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  37. ^ Barbro Hähnel (29 december 1968). ”Annorlunda 'Spelman' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-12-29/353/10. Läst 4 augusti 2018. 
  38. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 39. 22 maj 1965. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-05-22/137/39. Läst 19 december 2021. 
  39. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 39. 20 maj 1967. https://arkivet.dn.se/tidning/1967-05-20/133/39. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Dagny_Lind&oldid=54874719”
  NODES
Done 1
eth 3
orte 1
see 1