Danmarks regering
Danmarks regering utför de exekutiva funktionerna i Danmark. Det är monarkens uppgift att utnämna en statsminister baserat på de folkvalda representanterna i Folketinget. Monarken utser i praktiken alltid den som har bredast stöd i parlamentet till statsminister, vilket bekräftas genom en så kallad støtteerklæring (förtroendeomröstning) i Folketinget.
Danmarks statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie | |
Grundlag | |
---|---|
Danmarks rikes grundlag | |
Lagstiftande makt | |
Folketinget | |
Monarken | |
Verkställande makt | |
Monarken | |
Regeringen | |
Statsministern | |
Ministerier | |
Dömande makt | |
Domstolsväsen | |
Administrativ indelning | |
Regioner | |
Kommuner |
Liksom i andra parlamentariska system är den verkställande makten – alltså regeringen – direkt ansvarig inför Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism, det vill säga regeringen kan inte sitta kvar om en majoritet av församlingen i Folketinget motsätter sig regeringen. Det är en av orsakerna till att Danmark ofta haft minoritetsregeringar.
Ministerier
redigeraI Danmark är den verkställande makten fördelat mellan ett antal regeringsdepartiment kallat ministerier. Antalet departiment är inte fastställt i lag. Varje ministerium har en minister som är enskilt ansvarig och fungerar som dess chef. Antalet ministrar regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Ministrarna är i teorin likställda och får inte fatta beslut inom andra ministrars ansvarsområden, däremot åtnjuter statsministern en särställning: han är primus inter pares (”främst bland likar”). Statsministern är den som leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Danmark har ingen tradition av viceministrar eller andra underordnade ministrar.
Tillsättning och regeringstyper
redigeraStatsministern utses av Folketinget på förslag av monarken. Statsråden utses av statsministern, därefter underställs regeringen i sin helhet för godkännande av Folketinget genom støtteerklæring (förtroendeomröstning). För att hitta statsministerkandidaten bedömer monarken vilken kandidat som har bredast stöd i den parlamentariska församlingen.[1] Ministrarna i den kommande regeringen har i regel en parlamentarisk förankring men det finns inget som tvingar statsministern att välja bland Folketingets ledamöter. Varje minister är enskilt ansvarig och fungerar som chef inom respektive ministerium uppdraget avser.[2]
Regeringen är direkt underställd Folketinget. Danmark tillämpar principen om negativ parlamentarism: I det fall en majoritet av parlamentet motsätter sig regeringen kan inte regeringen sitta kvar. Principen är en av orsakerna varför Danmark ofta haft minoritetsregeringar.[3] För att bli invald i Folketinget krävs endast 2 procent av valmanskårens avlagda röster, vilket har medfört att det i Danmarks parlament finns väldigt många småpartier. Konsekvenserna av detta är att det varit svårt att blida majoritetsregeringar och därför har regeringshistorien präglats av koalitionsregeringar, minoritetsparlamentarism och täta regeringsskiften.[4]
Om regeringen består av ett eller flera partier (koalitionsregering) som tillsammans har 90 eller fler folketingsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen alltid behöver stöd för sina propositioner i Folketinget, behöver en minoritetsregering alltid stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Danmark hade en samlingsregering var under Andra världskriget när Danmark var ockuperat av Nazityskland. Till skillnad från Sverige ingick Danmarks kommunistiska parti i regeringsunderlaget medan Sveriges kommunistiska parti hölls utanför.
Nuvarande regering
redigeraRegeringen Frederiksen II är Danmarks nuvarande regering, och leds av statsminister Mette Frederiksen. Det är en koalitionsregering bestående av Socialdemokratiet, Venstre och nybildade Moderaterne.
Ministären
redigeraSedan augusti 2024 ingår totalt 25 ministrar i regeringen,[5] varav elva från Socialdemokratiet, åtta från Venstre och sex från Moderaterne. Detta är fler ministrar än någon gång tidigare i dansk politisk historia.
Ämbete | Minister | Tillträdde | Avgick | Parti | |
---|---|---|---|---|---|
Statsminister | Mette Frederiksen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Vice statsminister (inte separat ministerpost) | Jakob Ellemann-Jensen | 15 december 2022 | 6 februari 2023 | Venstre | |
Troels Lund Poulsen | 6 februari 2023 | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 1 augusti 2023 | 23 oktober 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 23 oktober 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Försvarsminister | Jakob Ellemann-Jensen | 15 december 2022 | 6 februari 2023 | Venstre | |
Troels Lund Poulsen[n 1] | 6 februari 2023[6] | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 1 augusti 2023 | 22 augusti 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 22 augusti 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Utrikesminister | Lars Løkke Rasmussen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Finansminister | Nicolai Wammen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Ekonomiminister | Troels Lund Poulsen | 15 december 2022 | 9 mars 2023 | Venstre | |
Stephanie Lose[n 2] | 9 mars 2023[7] | 1 augusti 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 1 augusti 2023 | 22 augusti 2023 | Venstre | ||
Jakob Ellemann-Jensen | 22 augusti 2023 | 23 oktober 2023 | Venstre | ||
Troels Lund Poulsen | 23 oktober 2023 | 23 november 2023 | Venstre | ||
Stephanie Lose | 23 november 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Inrikes- och hälsominister | Sophie Løhde | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Justitieminister | Peter Hummelgaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Kulturminister | Jakob Engel-Schmidt | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Näringsminister | Morten Bødskov | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Minister för utvecklingssamarbete och global klimatpolitik | Dan Jørgensen | 15 december 2022 | 29 augusti 2024 | Socialdemokratiet | |
Miljöminister Från 29 augusti 2024 också jämställdhetsminister | Magnus Heunicke | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Arbetsmarknadsminister | Ane Halsboe-Jørgensen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Barn- och utbildningsminister | Mattias Tesfaye | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Minister för invandring och integration | Kaare Dybvad Bek | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Skatteminister | Jeppe Bruus Christensen | 15 december 2022 | 29 augusti 2024 | Socialdemokratiet | |
Rasmus Stoklund | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | ||
Livsmedels-, jordbruks- samt fiskeminister | Jacob Jensen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Kyrkominister, landsbygdsminister och minister för nordiskt samarbete | Louise Schack Elholm | 15 december 2022 | 23 november 2023 | Venstre | |
Morten Dahlin | 23 november 2023 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | ||
Transportminister | Thomas Danielsen | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Minister för forskning och högre utbildning | Christina Egelund | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Social- och bostadsminister | Pernille Rosenkrantz-Theil | 15 december 2022 | 29 augusti 2024 | Socialdemokratiet | |
Sophie Hæstorp Andersen | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | ||
Digitaliseringsminister Till 29 augusti 2024 också jämställdhetsminister | Marie Bjerre | 15 december 2022 | 23 november 2023 | Venstre | |
Mia Wagner | 23 november 2023 | 7 december 2023 | Venstre | ||
Marie Bjerre | 7 december 2023 | 29 augusti 2024 | Venstre | ||
Caroline Stage Olsen | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | ||
Äldreminister | Mette Kierkgaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Minister för klimat-, energi- och försörjning | Lars Aagaard | 15 december 2022 | innehar fortfarande ämbetet | Moderaterne | |
Minister för ”Grøn Trepart” | Jeppe Bruus Christensen | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Socialdemokratiet | |
Europaminister | Marie Bjerre | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre | |
Minister för samhällsskydd och beredskap | Torsten Schack Pedersen | 29 augusti 2024 | innehar fortfarande ämbetet | Venstre |
Ministärer och regeringar
redigeraRegeringar från 1848 till idag
redigeraI diagrammet nedan framställs regeringsperioderna från 1848 till idag för de olika regeringsbildarna (diagrammet visar alltså inte varje enskild regeringsbildning). Uppdelningen är efter ideologisk färg där konservativa regeringar (i olika varianter) har mörkblå färg, liberala ljusblå, socialistiska/socialdemokratiska röd och socialliberala grön. I det fall ideologisk riktning är okänd eller politiskt parti inte är vid makten anges färgen som gul.
Officiella regeringar
redigeraDanmarks regeringar namnges enligt regeringsbildarens namn. Mellan åren 1848 till 1941 kallades regeringarna för ministärer men efter 1942 används termen regering. När regeringarnas namn består av akronymer kommer regeringsbildarens partis beteckning först följt av varje parti efter storleksordning.
Färgkoder: | Center-vänster: Socialistisk / Socialdemokratisk | Center: Socialliberal | Center: Liberal / De Nationalliberale | Center-höger: Konservativ / moderat | Obunden / oklart |
---|---|---|---|---|---|
Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet. |
Inofficiella regeringar
redigeraScavenius regering slutade sitt arbete 29 augusti 1943 men var formellt regering fram till 5 maj 1945. I praktiken sköttes rikets förvaltning av ministeriernas chefer medan Frihedsrådet allt mer kom att framträda som en alternativ regering.
"Regering" | Period | Parti(er) | Notering | |||
Departementschefstyret | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Ämbetsmannaledd | ||||
Danmarks frihedsråd | 29 augusti 1943 – 5 maj 1945 | Danmarks Kommunistiske Parti, Dansk Samling, diverse motståndsorganisationer | Frihedsrådet |
Referenser
redigera- Fotnoter
- ^ ”Regering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Jura/Danmarks_statsforfatning/regering?highlight=regeringer. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Minister” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Mindretalsregering” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Moderne_demokrati_og_konstitutionelt_monarki/mindretalsregering. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Danmarks Historia”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/danmark/historia?i_h_word=majoritetsregering. Läst 5 november 2010.[död länk]
- ^ Rue Honoré, David (29 augusti 2024). ”Kæmpe rokade på plads – se listen her” (på danska). TV 2. https://nyheder.tv2.dk/politik/2024-08-29-kaempe-rokade-paa-plads-se-listen-her. Läst 5 september 2024.
- ^ ”Danmarks försvarsminister Jakob Ellemann-Jensen är sjukskriven”. https://www.newsoresund.se/danmarks-forsvarsminister-jakob-ellemann-jensen-ar-sjukskriven/. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Stephanie Lose bliver ny minister”. https://nyheder.tv2.dk/politik/2023-03-09-stephanie-lose-bliver-ny-minister. Läst 2 maj 2023.
- ^ ”Regeringer siden 1848” (på danska). Statsministeriet. http://www.stm.dk/_a_1620.html. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Påskekrisen”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/p%C3%A5skekrisen. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Påskekrisen” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_historie/Danmark_1849-1945/P%C3%A5skekrisen_1920. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Det røde kabinet” (på danska). Den store danske. http://www.denstoredanske.dk/Danmarks_geografi_og_historie/Danmarks_historie/Danmark_efter_1945/det_r%C3%B8de_kabinet. Läst 5 november 2010.
- ^ ”Det røde kabinet” (på danska). Venstres Webbskola. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070807192446/http://skoleweb.venstre.dk/index.php?id=1991. Läst 5 november 2010.
- Tryckta källor
- Poul, Dam (1997) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem snart 150 år (3). Århus: Aros. Libris 7532972. ISBN 87-7003-553-9
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. ISBN 87-7003-204-1
- Knud, Tågholt; Poul Dam (1971) (på danska). Hvem var minister. Dansk politik gennem mere end 100 år (1). Århus: Aros. Libris 446946. ISBN 87-7003-204-1