Diskussion:Lukasgillen

Jag förstår, inte, varför artikeln skulle vara irrelevant. Lukasgillen har funnits i Europa sedan medeltiden och så gott som alla kända konstnärer i äldre tid var medlemmar. En artikel om ett sådant begrepp som Lukasgillet är av såväl historiskt som allmänbildande intresse. Lukasgillet i Lund har existerat i över 100 år, det är aktivt och utåtriktat. För att fira dess 100-åriga tillvaro utgavs 1998 en praktfull, rikt illustrerad jubileumsskrift, redigerad av Anders Mårtensson, fd museichef på Kulturen. Boken är antikvariskt eftersökt. Utöver skriften Finn, som har getts ut oregelbundet, har gillet givit ut förnämliga samlingsvolymer 1928 och 1955. Det är möjligt, att gillets stadgar är omoderna, eller kanske rent av saknar politisk korrekthet; gillet har tydligen inga kvinnliga ledamöter, men detta skall väl inte förhindra publiceringen av uppgifter om gillet i Wikipedia.

Diskussionssidan, som hänvisas till, är tom och bland Wikipedias relevanskriterier finner jag inte någon adekvat information om varför artikeln skulle raderas.TAx-N 25 mars 2007 kl. 20.22 (CEST)

---

Tillägg TAx-N 21 april 2008 kl. 23.54 (CEST)

Självklart är det viktigt att skriva om konstnärsgillen, de har haft oerhört stor historisk betydelse som kreativa centrum. Det ger ju dessutom ytterligare en intressant förklaring till det ringa antalet judiska och kvinnliga konstnärer.

Jag har lagt till diverse historisk fakta främst från den engelskspråkiga sidan. Jag har även rättat direkta faktafel, skrivfel och språkfel. Lukasgillet i Lund skiljer sig ganska mycket från ursprungliga Lukasgillen (skråväsendet med dess monopol är som ni vet upplöst) därför lade jag det under en separat rubrik. Jag avlägsnade även samtliga värdeomdömen som "gemytlig", "praktfull", "rikt" som jag har förstått inte är praxis på Wikipedia och troligen lagts till av någon entusiastisk ordensmedlem.

Fråga: Bör det kanske läggas till att det numera inte finns hinder för judar att väljas in?

Fråga: Är det öht korrekt att säga att de gamla konstnärsgillena kallades Lukasgillen? Borde de inte snarare kallas Sankt Lukasgillen med en mer korrekt översättning?

Jag kan nog under alla omständigheter kan vara lämpligt att dela upp det hela på två olika artiklar: en om de medeltida gillena och en om det nutida specifika gillet i Lund (vilket, namnet till trots, ju inte är något gille i ursprunglig bemärkelse utan en ideel förening). /FredrikT 16 december 2010 kl. 11.06 (CET)

I sådana fall föreslår jag en separat artikel: Sankt Lukas-gillen, vad jag vet har det aldrig funnits något äkta gille i Sverige kallat Lukasgille över huvudtaget så att använda det namnet blir ologiskt. Jag har förgäves sökt information om det överhuvudtaget funnits konstnärsgillen i dess ursrpungliga form i Sverige.

Nordisk familjebok har artiklar om både de medeltida gillena och det moderna i Lund. /FredrikT 16 december 2010 kl. 14.06 (CET)

Jag har sett den. Delar av den tidigare artikeln i Wikipedia plockade meningar nästan ordagrant från Ugglan. Men den är skriven efter att Lukasgillet i Lund bildades, frågan är om uttrycket Lukasgille hade historisk relevans i Sverige före det. Redaktörer har ju en tendens att skriva in sina egna organisationer och långa artiklar om närstående i uppslagsverk. Artikeln här är i alla fall redigerad till mer tydlighet nu även om det givetvis hade varit relevant med mer information om konstnärsgillenas historiska betydelse.

Nu är jag inte riktigt med här. Menar Du att Du tror att NF:s artikelförfattare skulle ha ljugit ihop de historiska Lukasgillena för att deras glans skulle smitta av sig på gillet i Lund? Du skriver f ö om "historisk relevans i Sverige", men huruvida Sverige eller inte är involverat spelar ingen roll eftersom Wikipedia - oavsett vilken språkversion det är - tillämpar principen om globalt perspektiv. F ö får Du väldigt gärna signera Dina inlägg på diskussionssidor som dena; det görs med fyra stycken s k tilde-tecken. /FredrikT 16 december 2010 kl. 15.04 (CET)

Även NE har f ö en artikel om de historiska Lukasgillena, i vart fall i sin nätupplaga:

Lukasgille, alltifrån medeltiden benämning på den fackliga organisation som inom skråsystemet motsvarade yrkesskrå för fullärda bildkonstnärer. Varje verkstad företräddes av sin ägare som också var mästare. Gillena reglerade villkoren för konstutövningen inom sitt område, och kunde - som ibland i 1600-talets Nederländerna - svara för konsthandeln. De hade också religiösa och sociala uppgifter. Från 1700-talet förlorade de alltmer sin betydelse.

/FredrikT 16 december 2010 kl. 15.30 (CET)

Nej, det var absolut inte så jag menade. Förlåt, jag uttrycket mig slarvigt och svårbegripligt. Men jag menar att den starka kopplingen mellan de ursprungliga gillena och det i Lund i Ugglan kan ha berott på en aning önsketänkande. De lyriska ordalagen i NF tycks ha inspirerat den ursprunglige artikelförfattaren (som jag misstänker har anknyting) här till en liknande sammanslagning och positiva värdeomdömen vilket gav ett oseriöst intryck eftersom Wikipedia använder en mer opartisk stil. Det var för övrigt just den europeiska historien jag efterlyste ovan. Och när jag skriver om historisk relevans i Sverige menar jag om ORDET Lukasgille har relevans och därför bör användas istället för den mer exakta översättningen "Sankt Lukas-gille" MVH,Justdet178.31.204.10 16 december 2010 kl. 17.01 (CET)

Ok, då förstår jag. Vad gäller namngivningen av själva artikeln brukar vi i fall där flera tänkbara varianter finns gå rätt mycket på hur andra uppslagsverk skriver, och eftersom både NF och NE har valt att ha uppslagsordet under L (utan "Sankt") tycker jag nog att vi också bör ha det (det blir även konsekvent med artikeln Knutsgillen som ligger under K och inte under "Sankt Knutsgillen"). /FredrikT 16 december 2010 kl. 17.05 (CET)

Låter som bästa alternativet även om nuvarande utformning inte är optimal. MVH, Puck178.31.204.10 16 december 2010 kl. 17.30 (CET)

Delning/flytt

I likhet med FredrikT ovan tycker jag att Lukasgillet i Lund gott kan få en egen artikel, just för att skilja dem åt. Riggwelter 7 januari 2011 kl. 22.16 (CET)