Diskussion:Mantalsskrivning

Årtal utan källor

@FBQ, Joakim Löfkvist: Ni har lagt in årtalen 1620-talet, 1652 och 1946. Går det att hitta bra källa för dem? Två av årtalen nämns också i andra wikier och bloggar, men de kanske har hämtat dem härifrån: https://wiki.rotter.se/index.php?title=Mantalsskrivning och https://blogg.slaktingar.se/slaktforskningsskolan-att-forska-i-mantalslangder/ Tomastvivlaren (diskussion) 28 februari 2024 kl. 17.23 (CET)

1620-talet omtalas redan i artikeln om Kvarntull och där finns ju källa. Nu har jag själv inte sett någon längd som fungerat som mantalslängd så tidigt som 1627, jag har sett en kvarntullslängd från 1627 men den var skadad och listade bara kvarnar, den äldsta längd som kallas mantalslängd jag sett är från [1]. Annars har jag ju hittat belägg på att den togs ut tidigare, som en släkting som beklagade sig över att en annan släkting var blind men ändå tagits upp i mantalet 1628, så jag utgår i från att uppgifterna i den artikeln stämmer. Sedan sägs den ju första kallats femmarkshjälpen. Sökning på femmarkshjälpen omdirigerar till skattelängder för boskapshjälpen, markhjälpen och kvarntull. De äldre skattelängder av det slaget jag hittar har varit boskaps- och utsädeslängder[2], som dock även kallas mantalslängder. I de jag tittat på har jag dock inte hittat något mantal upptaget, bara just boskap och utsäde. Men det kan ju handla om att de i vissa regioner inte bevarats.FBQ (diskussion) 28 februari 2024 kl. 18.12 (CET)

Det var ett bra inlägg som stöd för 1620-talet. Ugglanutgåvan är bättre än ingen källa tänker jag. Låter årtalen 1652 och 1946 rimliga? Jag kan inte hitta dem i någon källa.Tomastvivlaren (diskussion) 29 februari 2024 kl. 18.43 (CET)

Det låter rimligt, jag kan dock heller hitta någon källa, funderar lite vad jag skulle kunna ha. Tittade vad svensk uppslagsbok sade, de nämner i stället att mantalspengarna går tillbaka på en skatt i städerna på 1 öre person mellan 16 och 60 år, som infördes redan 1605. Det är ju något man faktiskt skulle ha med i artikeln. Men att man 1652 fastslagit att skatten omfattade vuxna mellan 16 och 63 är ju inte alls orimligt (ofärdiga var ju undantagna, liksom andra grupper som adelns tjänare, soldater med mera - prästerna betalade inte för sig själva men däremot för andra i hushållet med mera, men, det är ju något för en framtida utvidgning). Jag har för mig att jag haft någon bok om skatternas utveckling i Sverige, men det är nog decennier sedan jag såg den, skall dock försöka komma ihåg den här artikeln om den dyker upp.FBQ (diskussion) 1 mars 2024 kl. 09.18 (CET)

Referensen jag just la in säger 1634 för införandet av mantalslängd, men Ugglan nämner försöksverksamhet 1633–1634. Jag är inte tillräckligt insatt i ämnet för att väga dem mot varandra så jag lämnar dem här. //Essin (diskussion) 1 mars 2024 kl. 11.14 (CET)

Bra! Jag tänker att denna artikel egentligen handlar om mantalslängden=mantalsskrivningen, som finns på landsarkriv sedan 1642 enligt källan från Landsarkivet i Uppsala som jag la in. Detaljer om själva beskattningen kan passa bättre i artikeln mantalspenning. Kan beskattningen verkligen ha påbörjats några år innan mantalsskrivningen? Jag har tagit bort att Älvsborgs lösen var en mantalspenning, den var bara en föregångare. Källorna säger emot varandra gällande om kvarnstullen var en mantalspenning eller en föregångare. Tomastvivlaren (diskussion) 1 mars 2024 kl. 23.16 (CET)

Jag tror inte att landsarkivet listar mantalslängderna från 1642 i sin beskrivning separat har någon annan orsak än att de sorterats annorlunda från 1642 och därför finns samlade, möjligen att de sorterats om senare. Fram till 1630 finns skattelängderna vanligen i landskapshandlingarna. I fråga om skattelängderna gjordes de ju i två exemplar, ett som gick till respektive länsresidens och ett som gick till kungliga slottet. Länsresidensens exemplar har hamnat på landsarkiven, medan slottets hamnat på riksarkivet. Sedan ser det ju lite olika ut hur de bevarats. En hel del av riksarkivets material som bevarats är ju delvis brandskadat från slottsbranden 1697. Men det ser ju olika ut hur väl materialet i länen bevarats. Mantalslängderna från 1631 är ju just mantalslängder i att de listar antalet mantalsskattskyldiga i respektive hushåll. Sedan är de inte detaljerade som senare längder. Men det är först 1653 som jag har hittat detaljerade längder som anger de mantalsskrivna i kategorier som bonde, hustru, son, sonhustru, dotter, måg, dräng, piga och inhyses. Så ser mantalslängderna ut alla fall ännu under första hälften av 1700-talet. Jag har inte tittat så mycket på modernare mantalslängder så jag vet inte när de börjar se ut som den i artikeln från 1860.FBQ (diskussion) 2 mars 2024 kl. 00.39 (CET)

Ser ju nu att din källa tar upp hur de olika exemplaren hanterades, de gjordes stor del av tiden i tre exemplar, ett även till kronofogden och senare häradsskrivaren (tror de mera sällan är bevarade). Men källan säger ju ingenstans att mantalslängder infördes 1642. Men möjligen skedde registreringen annorlunda. Jag kan dock inte se någon skillnad på mantalslängder från 1631 och 1641 eller 1650. Den här från 1642 [3] i den serie du visade på är ju i stort sett identisk med den här från 1631 [4].FBQ (diskussion) 2 mars 2024 kl. 00.52 (CET)

Passade på att titta lite, 1820 är längden fortfarande i stort sett oförändrad, lite fler anteckningar, som bland annat husbondens ålder [5] - enstaka noteringar av det slaget går att hitta redan i de äldsta längderna.

Jag passade på att leta efter mantalslängder före 1631, jag har ju gjort det förr och det är ju mycket arbete, men lite lättare när det mesta materialet finns över nätet, och hittade en längd över boskaps- m. fl. längder från 1626–1630. Mantalslängden (kvarntullen) över Våla härad från 1628 som skulle finnas där gick inte att hitta men väl över Sala stad och Möklinta socken [6]. Den är en längd över mantalspliktiga, men ingen upplysning om ingående skattskyldiga i hushållen, endast vissa angivna som betalandes delar av gälden, vilket antyder att upplägget var annorlunda första åren.FBQ (diskussion) 2 mars 2024 kl. 01.52 (CET)

@FBQ: Strålande! Jag bör vara mer försiktig - du är rätt person att korrigera detta. Varför inte länka in konkreta exempel i artikeln? Tomastvivlaren (diskussion) 3 mars 2024 kl. 02.35 (CET)

Det vore ju bra med illustrationer, jag är dock lite dålig på hur man bäst laddar ned bilder från riksarkivets onlinedatabas och om de i så fall får användas. Länkar i själva artikeltexten vet jag ju inte om det är bra. Kanske finns det bilder från annat håll att använda, jag är inte helt hemma på det. En utveckling av texten kunde onekligen vara bra, men det vi pratat om här känns lite som egenforskning. Jag vet att jag har haft en del skrivet i det här ämnet, problemet är att det var länge sedan jag läste och jag vet inte längre var jag har böckerna. Men jag kan ta och försöka leta lite se om jag hittar igen något.FBQ (diskussion) 3 mars 2024 kl. 10.41 (CET)