Diskussion:Politik i Tyskland
Markerad som bra artikel
redigeraKällförsedd, välskriven, fyllig, illustrerad. Definitivt en bra artikel. --Ace90 28 augusti 2008 kl. 20.34 (CEST)
Källmall
redigera@Adville: *stön* Förstår inte vad källmallen gör där. Artikeln ger en högst konventionell behandling av Tysklands politiska system. Om det finns tveksamma uppgifter kan man lägga in en mall efter påståendet i fråga (en önskan som allt som oftast leder till att artikeln trasas sönder av en massa faktamallar kring fullkomligt triviala uppgifter).--ボスニア (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.35 (CET)
- Du missförstod mig, Bothnia. artikeln har många källor, men mallen säger att noter saknas. Jag skulle gärna se att denna kunde tas upp för nominering igen, men det går inte utan noter, och det finns inte en enda not i artikeln utan en drös med källor som man ej vet vad de bekräftar. Visst är det ett litet hästarbete, men när det är klart så kan vi ha en utmärkt artikel igen, och slipper massa störande mallar i texten (vilket jag inte vill ha). MVH Adville (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.45 (CET)
- Det är bättre att åtgärda artikeln själv än att be "någon annan"® att göra det genom att lägga upp en källmall som kommer ligga kvar minst lika många år som den förra. Jag gjorde i alla fall mitt bidrag.--ボスニア (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
- Jag tror at det behövs flera för att lyckas med detta... men skall lägga denna i min todo-lista för ensamma hotellnätter (dvs när jag jobbar borta) MVH Adville (diskussion) 3 mars 2017 kl. 16.29 (CET)
- Det är bättre att åtgärda artikeln själv än att be "någon annan"® att göra det genom att lägga upp en källmall som kommer ligga kvar minst lika många år som den förra. Jag gjorde i alla fall mitt bidrag.--ボスニア (diskussion) 3 mars 2017 kl. 15.49 (CET)
Namnbyte
redigeraJag flyttade tillbaka från "Tysklands politiska system" till "Politik i Tyskland" därför att andra liknade artiklar oftast har uppslag enligt formen "Politik i ..." eller "... politik"/"... statskick", medan "... politiska system" verkar ovanligt som huvuduppslag (omdirigeringar), samt att kategorin heter så. Jag tycker det finns värde i konsekvens så att man känner igen sig i uppslagsverket. Därför menar jag att man bör fundera på varför en artikel ska ha ett avvikande uppslag innan man byter namn? Att politik i Tyskland är för mycket talspråk tror jag inte, det verkar för mig mer vara ett enklare uppslag, något som många kanske skulle skriva vid en sökning. Höstblomma (diskussion) 27 augusti 2022 kl. 10.44 (CEST)
- "Politik i Tyskland" låter väldigt brett. "Politik i Tyskland" skulle kunna handla om allt möjligt som har med tysk politik att göra. Tittar man i artikeln så ser man dock att den handlar om just Tysklands politiska system (författning, valsystem, osv.). Man kan även kolla hur olika standardverk har namngetts, t ex Rutger Lindahls bok "Utländska politiska system", vilket också talar för en rubrik som "xyz:s politiska system". Historiefantast (diskussion) 27 augusti 2022 kl. 11.31 (CEST)
- Det är för att det är ett brett uppslag som det fungerar bra för en fördjupningsartikel i första led. Denna artikel innehåller mycket om system, det stämmer, men det finns ju även ett avsnitt om politiska partier (längst ned). Sedan tänkte jag på att det är standaren för namngivning av Wikipedia-artiklar som uppslaget borde förhålla sig till. Mvh Höstblomma (diskussion) 27 augusti 2022 kl. 11.54 (CEST)
Val till förbundsdagen
redigeraNu var det ett antal år sedan jag bodde i Tyskland och intresserade mig för valsystemet, men om jag inte missminner mig så är den nuvarande formuleringen om antalet mandat till Förbundsdagen också felaktig (även om den väldigt uttalat pekar ut andra publikationer som överdrivet förenklade).
Så här har jag förstått det:
- Erststimme i de 299 valkretsarna avgör vilken kandidat i en valkrets som blir direktvald. Denna röst är ett individuellt direktmandat och kandidaten som får flest röster i valkretsen på detta sätt blir alltid vald, även om kandidatens parti inte klarar femprocentsspärren i hela landet.
- Zweitstimme fördelas proportionerligt enligt partilistor från förbundsländerna upp till 598 mandat, för alla partier som uppnått femprocentsspärren. Partier under spärren räknas bort vid mandatfördelningen. Mandat som tillfallit partiet genom Erststimme räknas bort vid tilldelningen, så att de största partierna har många direktvalda ledamöter och små partier nästan uteslutande erhåller mandat från Zweitstimme.
- I detta fall kan det inträffa att partier som är största parti i många valkretsar (till exempel CDU eller SPD) redan har erhållit fler mandat via Erststimme än vad de har rätt till vid en strikt proportionerlig tilldelning från Zweitstimme. Detta kallas överhängsmandat.
- Om 299 mandat från Zweitstimme inte räcker för att göra representationen proportionerlig, utökas det totala antalet mandat för alla partier till dess att proportionerlig representation är möjlig, genom så kallade utjämningsmandat. Ett domslut i Bundesvervassungsgericht som förbjöd alla ditinills använda fördelningsprinciper för mandat som skulle kunna leda till att vissa röster på marginalen får negativ vikt, ledde till att man sedan 2013 års vallag inte har någon bortre gräns för utjämningsmandat - således kan vissa valresultat leda till ett betydligt högre antal ledamöter i förbundsdagen. Innevarande Förbundsdag har totalt 736 mandat. --Hovastro (diskussion) 27 november 2022 kl. 17.50 (CET)
- Jag tycker man ska fokusera på det väsentliga, och det väsentliga är att Zweitstimme avgör partiets storlek i Förbundsdagen. Erststimme avgör framförallt VEM som garanterat får en plats i Förbundsdagen. Som du skriver fanns de här "Überhangmandate" när antalet vunna valkretsar var större än antal mandat som partiet hade fått via Zweitstimme. Men, precis som du skriver, så gäller detta inte längre sedan 2013 och blir på så sätt mer av en teknikalitet utan någon större praktisk relevans för styrkeförhållandena i Förbundsdagen. Min poäng är: det du skriver är korrekt, men man borde fokusera på att förklara valsystemet på ett förståeligt sätt. Och om man går in på för många, visserligen korrekta, detaljer är risken att det väsentliga hamnar i skymundan. Historiefantast (diskussion) 30 november 2022 kl. 20.13 (CET)