Ella Viola Hillbäck, gift Hillbäck-Sjöstrand 1949–1974, född 6 maj 1914 i Örgryte församling, Göteborg, död 29 april 1979 i Sofia församling, Stockholm,[1] var en svensk författare och litteraturkritiker.[2]

Ella Hillbäck
FöddElla Viola Hillbäck
6 maj 1914
Örgryte församling, Göteborg
Död29 april 1979 (64 år)
Sofia församling, Stockholm
YrkeFörfattare, litteraturkritiker
NationalitetSverige Svensk
SpråkSvenska
Verksam19391980
GenrerLyrik, prosa
PriserEckersteinska litteraturpriset (1953)
Zornpriset (1977)
Make/makaÖsten Sjöstrand (g. 1949–1974; skilda)

Biografi

redigera

Ella Hillbäck debuterade som lyriker i en mer konventionell poetisk stil med Hos en poet i kjol (1939). Från och med Världsbild (1947) utvecklades hennes lyriska stil i en personlig och modernistisk riktning, omfattande sensuella samt religiösa och mystiska motiv.[3] I sitt efterföljande poetiska författarskap närmade hon sig en normal diktion, och kom att infoga en mängd tecken och symboler ur poesihistorien.[4] År 1943 debuterade Hillbäck som romanförfattare med Albatross, som med inspiration från den egna uppväxten skildrar en göteborgsk arbetarmiljö i en ömsom vardagsrealistisk och sagoartad stil. Hon kom totalt att skriva fem romaner, däribland kärleksromanen Gullhöna, flyg! (1955) och äktenskapsskildringen Det tvåfaldiga livet (1964).[4] Hillbäck var även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Ny Tid och Morgon-Tidningen.[5]

I sina verk bearbetade Hillbäck det mänskliga ansvaret med att ”vara Gud i världen”. Hon var en tid katolik, och i prosasviten Swedenborgvisioner (1973), där de mystisk-visionära dragen framträder som starkast,[3] väljer mystikern Emanuel Swedenborg en sentida adoptivdotter till att föra hans uppdrag vidare.

Privatliv

redigera

Ella Hillbäck var fosterdotter till textilarbetaren Johannes Johansson och Hilda Holmgren.[6] Hon gifte sig, då hennes sjätte bok kommit ut, med Östen Sjöstrand 1949, och de var gifta till 1974. Under några år bodde makarna i Mariefred, där Hillbäck skrev Tolv blickar på verkligheten (1972).[2]

Ella Hillbäck är begravd på Katolska kyrkogården i Stockholm.[7]

Bibliografi

redigera
  • Hos en poet i kjol: dikter (Stockholm: Bonnier, 1939)
  • En gång i maj (Stockholm: Bonnier, 1941)
  • Albatross: roman (Stockholm: Bonnier, 1943)
  • Världsbild: dikter (Stockholm: Bonnier, 1947)
  • Klämtande sommar (Stockholm: Bonnier, 1948)
  • Poesi (Stockholm: Bonnier, 1949)
  • I denna skog: dikter (Stockholm: Bonnier, 1953)
  • Gullhöna, flyg! (Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi, 1955)
  • Det älskansvärda: dikter (Stockholm: Bonnier, 1956)
  • Cirkusvagnen: roman (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1959)
  • Vägar, rastställen: dikter (Stockholm: Bonnier, 1960)
  • Lovsångens fält: dikter (Stockholm: Bonnier, 1962)
  • Det tvåfaldiga livet: roman (Stockholm: Bonnier, 1964)
  • Skapelsesånger: dikter i urval 1947–1962 (Stockholm: Bonnier, 1964)
  • Förgäves – men ej förgäves: dikter (Stockholm: Bonnier, 1966)
  • En mörk blå redovisning (Stockholm: Bonnier, 1969)
  • 12 blickar på verkligheten: åren 1968–1972 (Stockholm: Bonnier, 1972)
  • Swedenborgvisioner: en prosasvit i sju avsnitt (Stockholm: Bonnier, 1973)
  • Ljusets vägar: dikter (Stockholm: Bonnier, 1976)
  • Dikter i mitt ljus (Stockholm: Bonnier, 1980)

Priser och utmärkelser

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hillbäck-Sjöstrand, Ella Viola
  2. ^ [a b] Röster i Sörmland : en antologi. En bok för alla. 1996. sid. 245-246. ISBN 91-7448-901-1. OCLC 55497100. https://www.worldcat.org/oclc/55497100. Läst 17 januari 2022 
  3. ^ [a b] ”Ella Hillbäck”, Nationalencyklopedin. Läst 5 september 2023.
  4. ^ [a b] Jonas Ellerström, ”Ella Hillbäck”, Litteraturbanken. Läst 5 september 2023.
  5. ^ Emma Tornborg, ”Ella Viola Hillbäck”, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 8 mars 2018. Läst 5 september 2023.
  6. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok 1977 (Stockholm: Norstedt, 1977), s. 457. Läst 5 september 2023.
  7. ^ ”Ella Viola Hillbäck - Sjöstrand”, Gravar.se. Läst 5 september 2023.

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
  NODES
inspiration 1
Note 2