Ella Hillbäck
Ella Viola Hillbäck, gift Hillbäck-Sjöstrand 1949–1974, född 6 maj 1914 i Örgryte församling, Göteborg, död 29 april 1979 i Sofia församling, Stockholm,[1] var en svensk författare och litteraturkritiker.[2]
| Ella Hillbäck | |
 | |
| Född | Ella Viola Hillbäck 6 maj 1914 Örgryte församling, Göteborg |
|---|---|
| Död | 29 april 1979 (64 år) Sofia församling, Stockholm |
| Yrke | Författare, litteraturkritiker |
| Nationalitet |  Svensk |
| Språk | Svenska |
| Verksam | 1939–1980 |
| Genrer | Lyrik, prosa |
| Priser | Eckersteinska litteraturpriset (1953) Zornpriset (1977) |
| Make/maka | Östen Sjöstrand (g. 1949–1974; skilda) |
Biografi
redigeraElla Hillbäck debuterade som lyriker i en mer konventionell poetisk stil med Hos en poet i kjol (1939). Från och med Världsbild (1947) utvecklades hennes lyriska stil i en personlig och modernistisk riktning, omfattande sensuella samt religiösa och mystiska motiv.[3] I sitt efterföljande poetiska författarskap närmade hon sig en normal diktion, och kom att infoga en mängd tecken och symboler ur poesihistorien.[4] År 1943 debuterade Hillbäck som romanförfattare med Albatross, som med inspiration från den egna uppväxten skildrar en göteborgsk arbetarmiljö i en ömsom vardagsrealistisk och sagoartad stil. Hon kom totalt att skriva fem romaner, däribland kärleksromanen Gullhöna, flyg! (1955) och äktenskapsskildringen Det tvåfaldiga livet (1964).[4] Hillbäck var även verksam som litteraturkritiker, bland annat i Ny Tid och Morgon-Tidningen.[5]
I sina verk bearbetade Hillbäck det mänskliga ansvaret med att ”vara Gud i världen”. Hon var en tid katolik, och i prosasviten Swedenborgvisioner (1973), där de mystisk-visionära dragen framträder som starkast,[3] väljer mystikern Emanuel Swedenborg en sentida adoptivdotter till att föra hans uppdrag vidare.
Privatliv
redigeraElla Hillbäck var fosterdotter till textilarbetaren Johannes Johansson och Hilda Holmgren.[6] Hon gifte sig, då hennes sjätte bok kommit ut, med Östen Sjöstrand 1949, och de var gifta till 1974. Under några år bodde makarna i Mariefred, där Hillbäck skrev Tolv blickar på verkligheten (1972).[2]
Ella Hillbäck är begravd på Katolska kyrkogården i Stockholm.[7]
Bibliografi
redigera- Hos en poet i kjol: dikter (Stockholm: Bonnier, 1939)
- En gång i maj (Stockholm: Bonnier, 1941)
- Albatross: roman (Stockholm: Bonnier, 1943)
- Världsbild: dikter (Stockholm: Bonnier, 1947)
- Klämtande sommar (Stockholm: Bonnier, 1948)
- Poesi (Stockholm: Bonnier, 1949)
- I denna skog: dikter (Stockholm: Bonnier, 1953)
- Gullhöna, flyg! (Stockholm: Rabén & Sjögren/Vi, 1955)
- Det älskansvärda: dikter (Stockholm: Bonnier, 1956)
- Cirkusvagnen: roman (Stockholm: Rabén & Sjögren, 1959)
- Vägar, rastställen: dikter (Stockholm: Bonnier, 1960)
- Lovsångens fält: dikter (Stockholm: Bonnier, 1962)
- Det tvåfaldiga livet: roman (Stockholm: Bonnier, 1964)
- Skapelsesånger: dikter i urval 1947–1962 (Stockholm: Bonnier, 1964)
- Förgäves – men ej förgäves: dikter (Stockholm: Bonnier, 1966)
- En mörk blå redovisning (Stockholm: Bonnier, 1969)
- 12 blickar på verkligheten: åren 1968–1972 (Stockholm: Bonnier, 1972)
- Swedenborgvisioner: en prosasvit i sju avsnitt (Stockholm: Bonnier, 1973)
- Ljusets vägar: dikter (Stockholm: Bonnier, 1976)
- Dikter i mitt ljus (Stockholm: Bonnier, 1980)
Priser och utmärkelser
redigeraKällor
redigeraNoter
redigera- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Hillbäck-Sjöstrand, Ella Viola
- ^ [a b] Röster i Sörmland : en antologi. En bok för alla. 1996. sid. 245-246. ISBN 91-7448-901-1. OCLC 55497100. https://www.worldcat.org/oclc/55497100. Läst 17 januari 2022
- ^ [a b] ”Ella Hillbäck”, Nationalencyklopedin. Läst 5 september 2023.
- ^ [a b] Jonas Ellerström, ”Ella Hillbäck”, Litteraturbanken. Läst 5 september 2023.
- ^ Emma Tornborg, ”Ella Viola Hillbäck”, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon 8 mars 2018. Läst 5 september 2023.
- ^ Vem är det: svensk biografisk handbok 1977 (Stockholm: Norstedt, 1977), s. 457. Läst 5 september 2023.
- ^ ”Ella Viola Hillbäck - Sjöstrand”, Gravar.se. Läst 5 september 2023.
Vidare läsning
redigera- Jenny Björklund, Hoppets lyrik: tre diktare och en ny bild av fyrtiotalismen. Ella Hillbäck, Rut Hillarp, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg (Eslöv: Symposion, 2004)
- Anne Nilsson Brügge, ”Jag är Apollons träd: Eros betydelse för en kvinnlig lyrikergeneration”, i Elisabet Møller Jensen (red.), Nordisk kvinnolitteraturhistoria band 3 (Höganäs: Bra Böcker, 1996), s. 454–456