Östlig falknäbb[2] (Falcunculus frontatus) är en av tre fågelarter i familjen falknäbbar inom ordningen tättingar.[3]
| Östlig falknäbb Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Falknäbbar Falcunculidae |
| Släkte | Falcunculus |
| Art | Östlig falknäbb F. frontatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Falcunculus frontatus | |
| Auktor | (Latham, 1801) |
Kännetecken
redigeraUtseende
redigeraÖstlig falknäbb är en 15–19 cm lång fågel med kraftig näbb, gult bröst och svartvitt huvud försedd med en tofs. Ryggen är olivgrön och strupen är svart hos hanen, grön hos honan. Den har vidare gul buk och grå vingpennor. Liknande västlig falknäbb har vit buk och nordlig falknäbb har gulkantade vingpennor.[4]
Läte
redigeraFalknäbben är en ljudlig fågel som låter höra ett skrockande läte, återgett på engelska som "knock at the door jack". Andra läten är visslande "pit-you" i öster och "poo-wee-e" i väster.[4]
Utbredning och systematik
redigeraÖstlig falknäbben förekommer i sydöstra Australien (centrala Queensland till södra Victoria och sydöstra Australien. Östlig, västlig (F. leucogaster) och nordlig falknäbb (F. whitei) behandlades tidigare som en och samma art, falknäbb (F. frontatus). Falknäbben delades dock 2016 upp i tre av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements och 2023 av International Ornithological Congress.[3][5]
Familjetillhörighet
redigeraFalknäbbarna placerades länge i familjen visslare (Pachycephalidae) under namnet tofsvisslare men har av olika auktoriteter istället föreslagits vara nära släkt med familjerna Cinclosomatidae, Psophodidae eller Eulacestomatidae. Genetiska studier visar dock att den utgör en egen utvecklingslinje, varför de numera placeras i en egen familj, Falcunculidae.
Levnadssätt
redigeraÖstlig falknäbb återfinns i skog och skogslandskap. Den använder sin kraftiga näbb för att slita bort bark på grenar på jakt efter ryggradslösa djur. Den bygger en djup boskål av bark och spindelväv som sätts fast på upprätta pinnar nära toppen av ett träd. Däri lägger den två till tre vita, fläckiga ägg.[4]
Status och hot
redigeraArten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
redigera- ^ [a b c] Birdlife International 2011 Falcunculus frontatus . Från: IUCN 2011. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2011.2. Läst 1 februari 2012.
- ^ ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – februari 2023”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 22 februari 2023.
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
- ^ [a b c] ”The Slater Field Guide to Australian Birds - 2nd Edition”. New Holland. 30 september 2009. Arkiverad från originalet den 1 september 2014. https://web.archive.org/web/20140901011926/http://www.newholland.com.au/product.php?isbn=9781877069635. Läst 8 mars 2016.
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör östlig falknäbb.
Wikispecies har information om Falcunculus frontatus.- Läten på xeno-canto.org