Fredrik Karl av Preussen (tyska: Friedrich Karl), född 20 mars 1828 i Berlin och död 15 juni 1885 på slottet Klein Glienicke utanför Potsdam, var en preussisk prins och generalfältmarskalk i Preussens armé.
Prins Fredrik Karl av Preussen | |
---|---|
Prins Fredrik Karl av Preussen (1828–1885) | |
Prins av Preussen
| |
Gemål | Maria Anna av Anhalt-Dessau |
Barn | Marie av Preussen Elisabet Anna av Preussen Luise av Preussen Fredrik Leopold av Preussen |
Personnamn | Friedrich Carl Nicolaus |
Ätt | Hohenzollern |
Far | Prins Karl av Preussen |
Mor | Marie av Sachsen-Weimar |
Född | 20 mars 1828 Berlin, Kungariket Preussen |
Yrke | Officer i Preussens armé (Generalfältmarskalk) |
Död | 15 juni 1885 (57 år) Potsdam, Kungariket Preussen |
Biografi
redigeraSon till prins Karl av Preussen och sonson till kung Fredrik Vilhelm III av Preussen). Brorson till kejsar Vilhelm I och kusin med kejsar Fredrik III. Hans mor Marie av Sachsen-Weimar var syster till kejsar Vilhelms gemål Augusta av Sachsen-Weimar.
Fredrik Karl inträdde 1845 i armén, deltog i 1848 års krig och blev 1857 fördelningschef, 1860 chef för 3:e armékåren, 1861 general av kavalleriet och 1870 generalfältmarkskalk. Under 1864 års krig mot Danmark förde Fredrik Karl befälet över den kombinerade preussiska armékåren och stormade med denna Dybbölställningen 18 april. I kriget mot Österrike 1866 var han chef för 1:a armén och besegrade österrikarna bland annat i slaget vid Gitschin 29 juni och inledde slaget vid Königgrätz, som han till en början fick leda ensam.
I 1870–71 års krig förde Fredrik Karl befälet över 2:a armén och tvingade efter segrarna vid Vionville och Gravelotte 16–18 augusti 1870 Metz att kapitulera 27 oktober samma år. Han vände sig därefter mot Loire-armén och besegrade denna i slaget vid Beaune-la Rolande 28 november 1870, intog Orléans 5 december och angrep därefter general Alfred Chanzy, som han i grund besegrade i slaget vid Le Mans 10–12 januari 1871. Efter fredsslutet var Fredrik Karl generalinspektör vid 3:e arméinspektionen.[1]
Familj
redigeraGift 1854 med Maria Anna av Anhalt-Dessau (1837–1906). Ett stormigt äktenskap, mycket till följd av Fredrik Karls häftiga temperament och tilltagande alkoholism.
Barn
redigera- Prinsessan Marie, (1855–1888), gift med 1) prins Henrik av Nederländerna, 2) Albrekt av Sachsen-Altenburg
- Prinsessan Elisabeth, (1857–1895), gift med storhertig Fredrik August II av Oldenburg
- Prinsessan Anna, (1858–1858)
- Prinsessan Luise, (1860–1917), gift med Prins Arthur, hertig av Connaught och Strathearn, mor till kronprinsessan Margareta av Sverige.
- Prins Fredrik Leopold, (1865–1931), gift med Luise av Schleswig-Holstein-Sonderburg-Augustenburg
Antavla
redigera
Utmärkelser
redigera- Riddare av Serafimerorden, 19 juli 1874.[2]
Referenser
redigera- Ponsonby, Frederick, Letters of the Empress Frederick, Macmillan & Co, London 1929
- Zeepvat, Charlotte, From Cradle to Crown: British Nannies and Governesses at the World's Royal Courts, 2006
Noter
redigera- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ ”378 (Sveriges statskalender / 1881)”. runeberg.org. Arkiverad från originalet den 11 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110611181811/https://runeberg.org/statskal/1881/0404.html. Läst 4 januari 2018.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Fredrik Karl av Preussen.