Gulbukig cettia

fågelart i familjen cettior
(Omdirigerad från Gulbukad sångare)

Gulbukig cettia[2] (Abroscopus superciliaris) är en mycket liten asiatisk fågel i familjen cettisångare inom ordningen tättingar.[3]

Gulbukig cettia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCettisångare
Cettiidae
SläkteAbroscopus
ArtGulbukig cettia
A. superciliaris
Vetenskapligt namn
§ Abroscopus superciliaris
Auktor(Blyth, 1859)
Synonymer
  • Gulbukad sångare

Kännetecken

redigera

Utseende

redigera

Gulbukig sångare är med en kroppslängd på endast nio centimeter mycket liten, slank fågel med rätt kraftig näbb. Den är som namnet avslöjar gul på buken, men vit på strupe och bröst. På huvudet syns en gråaktig hjässa och ett vitt ögonbrynsstreck. Den saknar både vingband och vitt i stjärten.[4][5]

 

Sången är en haltande sextonig ramsa av mycket ljusa genomträngande toner.[5]

Utbredning och systematik

redigera

Gulbukig cettia har en vid utbredning i södra och sydöstra Asien. Den delas upp i tio underarter med följande utbredning:[3]

  • Abroscopus superciliaris flaviventris – centrala Nepal till Sikkim, Bhutan, nordöstra Indien och Bangladesh
  • Abroscopus superciliaris superciliaris – södra Kina (Yunnan) till Myanmar, västra Thailand och nordvästra Laos
  • Abroscopus superciliaris drasticus – nordöstra Indien (Arunachal Pradesh) till norra Myanmar, övervintrar till sydvästra Thailand
  • Abroscopus superciliaris smythiesiMyanmar (mellersta Irrawaddy-dalen från Pakokkuu till Prome)
  • Abroscopus superciliaris euthymus – norra och centrala Vietnam
  • Abroscopus superciliaris bambusarum – södra Thailand (Kra-näset till Phangnga)
  • Abroscopus superciliaris sakaiorumMalackahalvön (södra Thailand till Negeri Sembilan)
  • Abroscopus superciliaris papilio – på Sumatra
  • Abroscopus superciliaris schwaneri – på Borneo
  • Abroscopus superciliaris vordemani – på Java

Underarten schwaneri på Borneo har avvikande sång och rekommenderas ytterligare studier medan populationen på norra delen av ön skiljer sig kraftigt i läten, från både andra underarter och fåglar på resten av Borneo, och tros utgöra en egen art.[6][5]

 
Utbredningsområde för gulbukig cettia.

Släktskap

redigera

De tre arterna i Abroscopus ansågs tidigare vara nära släkt med bambusångarna i Seicercus. DNA-studier[7] visar dock att de inte alls är nära släkt. Istället är Abroscopus-arterna en del av cettisångarna.

Levnadssätt

redigera

Gulbukig cettia påträffas i undervegetation i skog i låga bergstrakter, framför allt i bambu utmed vattendrag. Den lever nästan uteslutande av mycket små ryggradslösa djur som myggor och små spindlar. Fågeln häckar från början av april till juni i nordöstra Indien, från slutet av mars i norra Borneo. Boet, en kompakt liten skål, byggs av båda föräldrar. Arten är huvudsakligen stannfågel, men rör sig till lägre nivåer vintertid.[5]

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som lokalt ganska vanlig till ovanlig.[8]

Arten har tidigare kallats gulbukad sångare men blev tilldelad ett nytt namn efter genetiska studier som visade att den stod nära cettiorna.

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Abroscopus superciliaris Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 20 februari 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ [a b c d] Madge, S. (2018). Yellow-bellied Warbler (Abroscopus superciliaris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58926 22 september 2018).
  6. ^ Eaton, J.A., van Balen, B., Brickle, N.W. & Rheindt, F.E. (2016) Birds of the Indonesian Archipelago. Greater Sundas and Wallacea. Lynx Edicions, Barcelona.
  7. ^ Alström, P., S. Hohna, M. Gelang, P.G.P. Ericson, and U. Olsson (2011) Non-monophyly and intricate morphological evolution within the avian family Cettiidae revealed by multilocus analysis of a taxonomically densely sampled dataset, BMC Evol. Biol. 11:352.
  8. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 2000. Birds of Nepal. Christopher Helm, London.

Externa länkar

redigera
  NODES
INTERN 3