Guldbjörnen
Guldbjörnen (tyska: Goldener Bär) är ett filmpris som delas ut vid den årliga filmfestivalen i Berlin.
| Guldbjörnen (Goldener Bär) | |
| Beskrivning | Pris till årets bästa film |
|---|---|
| Utdelare | Berlins filmfestival |
| Plats | Berlin |
| Land |  Tyskland |
| Första utdelning | 1951 |
| Återkommande | Årligen |
| Tidpunkt | Februari |
| Webbplats | Berlins filmfestival |
Guldbjörnen är det finaste priset som delas ut vid filmfestivalen i Berlin och har delats ut sedan starten 1951. Priset delas ut av en internationell jury (sedan 1956). Prisets utformning har med staden Berlin att göra, som har en björn som symbol.
Skulpturen skapades av Renée Sintenis.[1]
Vinnare
redigeraBästa långfilm (Bester Langfilm)
redigera- Tysk jury
| År | Kategori | Svensk titel | Originaltitel | Regissör | Land |
|---|---|---|---|---|---|
| 1951 | Bästa drama | 4 i en jeep | Die Vier im Jeep | Leopold Lindtberg |  Schweiz
|
| Bästa komedi | Ensam flicka i Paris | ...Sans laisser d'adresse | Jean-Paul Le Chanois |  Frankrike
| |
| Bästa dokumentär | Bäverdalen | In Beaver Valley | James Algar |  USA
| |
| Bästa thriller/äventyr | Rättvisa har skipats | Justice est faite | André Cayatte | Frankrike
| |
| Bästa musikfilm | Askungen | Cinderella | Wilfred Jackson | USA
|
- Röstning av publiken
| År | Svensk titel | Originaltitel | Regissör | Land |
|---|---|---|---|---|
| 1952 | Hon dansade en sommar | Hon dansade en sommar | Arne Mattsson |  Sverige
|
| 1953 | Fruktans lön | Le Salaire de la peur | Henri-Georges Clouzot | Frankrike
|
| 1954 | Vad kvinnan vill | Hobson's Choice | David Lean |  Storbritannien
|
| 1955 | Råttorna | Die Ratten | Robert Siodmak | Västtyskland
|
- Internationell jury
Bästa kortfilm (Bester Kurzfilm)
redigera
Hederspris (Goldener Ehrenbär, "Gyllene hedersbjörnen")
redigera| År | Vinnare |
|---|---|
| 1982 | James Stewart |
| 1988 | Alec Guinness |
| 1989 | Dustin Hoffman |
| 1990 | Oliver Stone |
| 1993 | Gregory Peck och Billy Wilder |
| 1994 | Sophia Loren |
| 1995 | Alain Delon |
| 1996 | Elia Kazan och Jack Lemmon |
| 1997 | Kim Novak |
| 1998 | Catherine Deneuve |
| 1999 | Shirley MacLaine |
| 2000 | Jeanne Moreau |
| 2001 | Kirk Douglas |
| 2002 | Robert Altman och Claudia Cardinale |
| 2003 | Anouk Aimée |
| 2004 | Fernando Solanas |
| 2005 | Im Kwon-taek och Fernando Fernán Gómez |
| 2006 | Andrzej Wajda och Ian McKellen |
| 2007 | Arthur Penn |
| 2008 | Francesco Rosi |
| 2009 | Maurice Jarre |
| 2010 | Wolfgang Kohlhaase och Hanna Schygulla |
| 2011 | Armin Mueller-Stahl |
| 2012 | Meryl Streep |
| 2013 | Claude Lanzmann |
| 2014 | Ken Loach |
| 2015 | Wim Wenders |
| 2016 | Michael Ballhaus |
| 2017 | Milena Canonero |
| 2018 | Willem Dafoe |
| 2019 | Charlotte Rampling |
| 2020 | Helen Mirren |
| 2021 | Inställt pga covid-19-pandemin |
| 2022 | Isabelle Huppert |
| 2023 | Steven Spielberg |
| 2024 | Martin Scorsese |
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ ”Renée Sintenis” (på tyska). 20 Biografien erzählen Geschichte. Stiftung Stadtmuseum Berlin. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191029133020/https://www.stadtmuseum.de/renee-sintenis. Läst 8 mars 2018.
- ^ ”Guldbjörn till Fuocoammare”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-1040735. Läst 25 februari 2024.