Gustaf Otto Stenbock

Gustaf Otto Stenbock
Gustaf Otto Stenbock
	Gustav Otto Stenbock; Porträtterad av David von Krafft
	Titlar
	Greve
Tidsperiod	1651–1685
	Rikstygmästare
Tidsperiod	1655–1657
Företrädare	Johan Lilliehöök
Efterträdare	Simon Grundel-Helmfelt
	Fältmarskalk
Tidsperiod	1656–1685
	Generalguvernör över Skåne, Halland och Blekinge
Tidsperiod	1658–1664
Efterträdare	Gustaf Persson Banér
	Lagman över Norrlands lagsaga
Tidsperiod	1660–1680
Företrädare	Erik Stenbock
Efterträdare	Carl Larsson Sparre
	Sveriges riksamiral
Tidsperiod	1664–1676
Företrädare	Carl Gustaf Wrangel
Efterträdare	Sig själv
	Sveriges översteamiral
Tidsperiod	1676–1685
Företrädare	Sig själv
Efterträdare	Hans Wachtmeister
	Kungligt råd
Tidsperiod	1682−1685
Andra titlar	Riksråd, universitetskansler, riksdagsledamot, överkommendant, guvernör, hovjunkare
	Militärtjänst
Tjänstetid	1631–1685
Grad	Fältmarskalk
Slag/krig	Trettioåriga kriget Slaget vid Nördlingen; Slaget vid Dömitz; Slaget vid Wittstock; Slaget vid Chemnitz; Slaget vid Leipzig; Torstensonska kriget; Karl X Gustavs polska krig Slaget vid Nowy Dwór; Slaget vid Filippovo; Slaget vid Memel; Karl X Gustavs första danska krig Slaget vid Kattarp; Karl X Gustavs andra danska krig Belägringen av Köpenhamn; Slaget vid Nyborg; Skånska kriget Slaget vid Uddevalla; Belägringen av Bohus fästning;
	Personfakta
Personnamn	Gustaf Otto Stenbock
Född	7 september 1614; Länghems församling, Älvsborgs län, Sverige
Nationalitet	Sverige
Död	24 september 1685 (71 år); Stockholm, Sverige
Begravd	Strängnäs domkyrka, Södermanlands län, Sverige
	Släkt
Frälse- eller adelsätt	Stenbock
Sätesgård	Hässelbyholm, Södermanland; Torpa, Västergötland; Ulvsunda slott och Huvudsta gård, Uppland; Vapnö slott, Halland
Far	Gustav Eriksson (Stenbock)
Mor	Beata Margareta Brahe
	Familj
Gift	22 juli 1645; Stockholm, Sverige
Make/maka	Brita Horn
	Gravvård i Strängnäs domkyrka

Gustaf Otto Stenbock, född 7 september 1614 i Torpa stenhus i Västergötland, död 24 september 1685 i Stockholm, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

Biografi

Gustaf Otto Stenbock var son till grevinnan Beata Margareta Brahe och riksrådet Gustav Eriksson (Stenbock). Som sjuttonårig gick han ut i det trettioåriga kriget och sårades vid Slaget vid Liepzig 1642. ^[1] Stenbock blev befodrad till generalmajor 1642.^[2] Han utnämndes till riksråd 1652 och fältmarskalk 1656 samt var generalguvernör för Skånska generalguvernementet 1658–64. Han utnämndes sedan av förmyndarregeringen till riksamiral 1664–1676 vilket var ett udda val då hans erfarenhet var från slag på land.^[2] 1666–1684 tjänstgjorde Stenbock somkansler för Lunds universitet.

Stenbock deltog i det andra danska kriget (1658-1660) som befäl över infanteri. Hans styrka blev besegrad av en överlägsen styrka av danska, tyska och holländska trupper men Stenbock själv lyckades ta sig undan.^[2]

Under skånska krigets första år förde Stenbock befälet över en flotta på runt 58 krigsfartyg samt ett antal mindre fartyg. Hans uppgift var att transportera män, utrustning och förråd till dom svenska garnisonerna i Tyskland och att senare söka upp den Danska-Nederländska flottorna och förgöra dom. Stenbock lyckades ej med detta och en kommissorialrätt avsatte Stenbock som riksamiral år 1676, efter att han ansetts ha misslyckas i sitt uppdrag.^[3] Reduktionen och förmyndarräfsten drabbade honom hårt. Han blev beordrad att betala 300 000 daler silvermynt för arbetskostnaden på hans hus i Blasieholmen vars bygge han använt kronans båtsmän för att bygga. Stenbock lyckades få ner beloppet till 100 000 daler silvermynt, men hans ekonomi var körd i botten och all hans egendom auktionerades bort. ^[4]^[5]^[6]

Familj

Stenbock var först gift med friherrinnan Brita Horn af Åminne, och sedan gift med Christina Catharina De la Gardie (1632–1704), som var dotter till Jakob De la Gardie. Med Brita Horn af Åminne fick han barnen

Gustaf Stenbock (1646-1672),
Christina Catharina Stenbock (1649–1719),
Magdalena Catharina Stenbock
Carl Otto Stenbock.

Med Christina Catharina fick han barnen

Birgitta Stenbock,
Beata Margareta Stenbock,
Erik Gustaf Stenbock,
Jakob Stenbock,
Hedvig Eleonora Stenbock (1664-1729),
Magnus Stenbock
Charlotta Maria Stenbock.

Stenbock är begravd i det inre av Strängnäs domkyrka.^[7]

Se även

Referenser

Adelsvapen
Johansson, Björn Axel (1985). Regalskeppet Kronan. Höganäs: Bra Böcker

Noter

^ Englund, Peter (2000). Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 305. ISBN 978-91-7486-999-6. Läst 15 februari 2024
^ [a b c] Höjer 1985, sid. 62.
^ Isacson, Claes-Göran (2000). Skånska kriget 1675-1679. Historiska media ; Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 12. ISBN 978-91-85873-73-9. Läst 20 oktober 2024
^ Bra Böckers lexikon, 1979.
^ Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 273. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 8 oktober 2024
^ Eriksson, Ingvar (2007). Karolinen Magnus Eriksson. Atlantis. sid. 18-19. ISBN 978-91-7353-158-0. Läst 25 oktober 2024
^ ”Stockholm den 3 May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 3 maj 1686.

Vidare läsning

Dahlgren, Stellan: Gustaf Otto Stenbock i Svenskt biografiskt lexikon (2007-2011)
Stenbock, 8. Gustaf Otto Gustafsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Otto Stenbock.
Bilder & media

Företrädare: Carl Gustaf Wrangel	Sveriges riksamiral 1664–1676	Efterträdare: Sig själv Sveriges översteamiral
Företrädare: Ingen tidigare innehavare	Kansler för Lunds universitet 1666–1684	Efterträdare: Claes Fleming
Företrädare: Sig själv Sveriges riksamiral	Sveriges översteamiral 1676–1685	Efterträdare: Hans Wachtmeister Sveriges generalamiral

[1] Englund, Peter (2000). Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt. Atlantis. sid. 305. ISBN 978-91-7486-999-6. Läst 15 februari 2024

[FOOTNOTEHöjer198562-2] [a b c] Höjer 1985, sid. 62.

[3] Isacson, Claes-Göran (2000). Skånska kriget 1675-1679. Historiska media ; Svenskt militärhistoriskt bibliotek. sid. 12. ISBN 978-91-85873-73-9. Läst 20 oktober 2024

[4] Bra Böckers lexikon, 1979.

[5] Lindqvist, Herman (2014). När Finland var Sverige: historien om de 700 åren innan riket sprängdes (Ny utg.). Bonnier. sid. 273. ISBN 978-91-0-014277-3. Läst 8 oktober 2024

[6] Eriksson, Ingvar (2007). Karolinen Magnus Eriksson. Atlantis. sid. 18-19. ISBN 978-91-7353-158-0. Läst 25 oktober 2024

[7] ”Stockholm den 3 May”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 3 maj 1686.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]