Hjälmpärlhöna[2] (Numida meleagris) är en flocklevande hönsfågel, som förekommer över stora delar av Afrika söder om Sahara och som domesticerad i stora delar av västvärlden, i synnerhet Frankrike.[3]

Hjälmpärlhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljPärlhöns
Numididae
SläkteNumida
Linné, 1766
ArtHjälmpärlhöna
N. meleagris
Vetenskapligt namn
§ Numida meleagris
AuktorLinné, 1758
Utbredning

Utseende

redigera

Hjälmpärlhönan är en stor och kraftig hönsfågel som mäter 53–58 centimeter och väger omkring 1,3 kilogram. Den har en rund kropp och ett litet huvud. Fjäderdräkten är gråsvart med små fina vita prickar. Den har obefjädrade ben, en mörkgul eller rödaktig benkam på huvudet som är fjäderlöst och skinnet är rött och blått vilket sträcker sig ned på halsen. Den har korta rundade vingar och kort stjärt. Underarterna skiljer sig i storlek, proportioner, och färg på benkammen och i ansiktet.

Hjälmpärlhönans läten är omusikaliska, skrovliga och varierande. Bland annat hörs tvåstaviga "ka-back" från honan, hårda "teck-teck-teck..." ibland uppblandade med rullande ljud samt klagande "tje-tjih, tje-tjih,...".[4]

Utbredning och taxonomi

redigera

Hjälmpärlhönan delas upp i fem grupper av nio underarter med följande utbredning:[3]

Arten har inplanterats till en rad platser runt om i världen, bland annat södra Frankrike, Saudiarabien, Australien, Kap Verde, Västindien, Komorerna och Hawaii.[5]

Ekologi

redigera

Hjälmpärlhönan är en flockfågel som ofta lever i familjegrupper eller i större flockar. Den föredrar varma, ganska torra och öppna häckningshabitat med enstaka buskar och träd, som savann eller odlingsbyggd. Den lägger i genomsnitt åtta till tolv ägg direkt på marken i en grund gropp och honan ruvar dem i 27-28 dagar.[5]

Hjälmpärlhönan och människan

redigera

Pärlhönsen har fått sitt namn på grund av fjäderdräktens mönstring. Hjälmpärlhönan föds upp för köttets skull, i synnerhet i Frankrike, där dess något mörkare, fasanlika kött uppskattas och ofta förekommer i festligare recept.

Status och hot

redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

Bildgalleri

redigera

Externa länkar

redigera
  1. ^ [a b c] BirdLife International 2016 Numida meleagris . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2017.3. Läst 7 december 2017.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 58. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom
  NODES
see 2