Ivan IV (ryska: Иван Васильевич Ivan Vasiljevitj, ursprungligen Іѡа́ннъ Васи́лїевичъ Ioann Vasilijevitj), Ivan den förskräcklige (ryska: Иван Грозный Ivan Groznyj), född 25 augusti 1530 i Kolomenskoje, död 28 mars 1584 i Moskva, blev den förste regenten i Moskvafurstendömet som tog sig titeln tsar 1547.[9][10][11]
| Ivan IV av Ryssland | |
 | |
| Född | Иван Васильевич 25 augusti (enligt n.s.; 15 augusti enligt g.s.) 1530 Kolomenskoje |
|---|---|
| Död | 28 mars (enligt n.s.; 18 mars enligt g.s.) 1584 (53 år) Moskva |
| Begravd | Ärkeängelskatedralen |
| Medborgare i | Moskvariket och Tsarryssland |
| Sysselsättning | Politiker, raspevschik |
| Befattning | |
| Storfurste av hela Rus (1533–1547) Rysslands tsar (1547–1584) | |
| Maka | Anastasia Romanovna (g. 1547–1560)[1] Maria Temrjukovna (g. 1561–1569)[1] Marfa Sobakina (g. 1571–1571)[1] Anna Koltovskaja (g. 1572–1575, upplösning av äktenskap)[2][3][4] Anna Vasiljikova (g. 1575–1576)[1] Vasilisa Melentjeva (g. 1576–1577)[1][5] Maria Dolgorukaja (g. 1577–1577) Maria Nagaja (g. 1580–1584)[1] |
| Barn | Vasilij Ioannovitj[6] Anna Ivanovna (f. 1549) Dmitrij Ivanovitsj (f. 1552) Ivan Ivanovitj av Ryssland (f. 1554) Fjodor I av Ryssland (f. 1557) Dmitrij Ivanovitj (f. 1582) |
| Föräldrar | Vasilij III av Moskva[7][8] Jelena Glinskaja[7] |
| Släktingar | Jurij av Uglitj (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraIvan besteg tronen vid tre års ålder. När han var 16 år tog han sig titeln tsar, och blev den förste moskovitiske härskaren som officiellt benämnde sig så. Han omformade lagstiftning, rustade en modern armé med eldvapen (streltserna) och strävade efter att skapa ett mer enhetligt rike. På tvärs med denna strävan gick dock opritjnina, en stat i staten som sköttes av opritjniki, som dessutom fungerade som hans livvakt. För att befästa sin makt underkuvade han också den ortodoxa kyrkan till staten. Ivan IV erövrade de försvagade khanaten Kazan och Astrachan mellan 1552 och 1556 och expanderade genom detta sitt rike markant. Han försökte även få en del av den sönderfallande livländska ordens territorier för att nå fram till Östersjön, men blev diplomatiskt isolerad och fick nöja sig med området kring Nevas utlopp.
Ivan strävade, trots alla sina vansinnesdåd, efter Kievrikets härskarideal bland annat genom sin önskan att bli munk, sitt uppträdande som dåre i Kristus och sina kompositioner av kyrkomusik.[12]
Under Ivans regeringstid upptäckte engelska sjöfarare vägen runt Norge fram till Vita havet och Archangelsk, och diplomatiska kontakter med Elisabeth I av England inleddes.
Under sin regentperiods andra hälft ökade Ivan sin kontroll över jordägarna. Hans beteende och metoder har i historieskrivningen ofta tolkats som utslag av förföljelsemani, och han lät avrätta flera bojarer, liksom delar av Novgorods befolkning. Stora områden av de nordliga landsdelarna kom att avfolkas. I den sovjetiska historieskrivningen, som ofta följde de marxistiska historieteorierna, sågs Ivans hårdhänta metoder som försök att tillsammans med lågadeln bryta bojarernas maktställning, en syn som senare har ifrågasatts, men man bör väga in att de efterföljande Romanoverna liksom Rysslands västliga grannar Polen och Sverige hade ett intresse av att svärta ned Ivans eftermäle. Strävan efter att stärka härskarmakten mot högadeln var en genomgående faktor i hela Europa under 1500- och 1600-talen.[13][14][15][16]
Familj
redigeraIvan blev faderlös vid tre års ålder; när han var åtta dog även hans mor. Han uppfostrades tillsammans med sin dövstumme bror Jurij under kontroll av ett råd av bojarer.
Vid 17 års ålder gifte han sig med Anastasia Romanovna, medlem i en mäktig bojarfamilj. Tillsammans fick de flera barn, men bara två, Ivan Ivanovitj av Ryssland och Fjodor, nådde vuxen ålder. Anastasia avled 7 augusti 1560, 29 år gammal, djupt sörjd av Ivan. Han började snart söka en ny hustru, och ögonen föll bland annat på Katarina Jagellonica, men hans propåer avvisades av hennes bror Sigismund August. Ivan gifte sig istället med Maria Temrjukovna, av kabardisk härkomst. Hon har föreslagits som den som inspirerade till opritjnikji. De fick en son, Vasilij, som dog som spädbarn. Maria dog i september 1569. Därefter kom Ivan att gifta sig ytterligare fyra gånger, men inget av äktenskapen blev långvarigt. Hans sjunde och sista giftermål stod med Maria Nagaja, som gav honom sonen Dmitrij Ivanovitj.
År 1581 misshandlade Ivan sin son Ivans gravida hustru Jelena Sjeremeteva då han ansåg att hon uppträtt alltför lättklädd; slaget skall senare lett till att hon fick missfall. Intermezzot ledde dessutom, enligt legenden, till ett upphetsat gräl mellan far och son, varvid fadern slog ihjäl sin son.
Se även
redigeraReferenser
redigera- de Madariaga, Isabel (2008). Ivan den förskräcklige. Stockholm: Prisma. ISBN 978-91-518-4713-9
Noter
redigera- ^ [a b c d e f] Darryl Roger Lundy, Ivan IV 'the Terrible', Tsar of Russia, The Peerage (på engelska), The Peerage person-ID: p11488.htm#i114875, läs online, läst: 7 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ unknown value, Колтовская, Анна Ивановна, vol. XVa, Entsiklopeditjeskij slovar', 1895.[källa från Wikidata]
- ^ Sergej Trubatjov, Анна Алексеевна, Russkij biografitjeskij slovar', 1900.[källa från Wikidata]
- ^ Dmitrij Jazykov, Анна Алексеевна, vol. 2, Entisklopeditjeskij leksikon, 1835.[källa från Wikidata]
- ^ Василиса Мелентьева, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 9.[källa från Wikidata]
- ^ Andrej Ekzempljarskij, Василий Иоаннович, vol. Va, Entsiklopeditjeskij slovar', 1892.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sergej Seredonin, Иоанн IV Васильевич Грозный, vol. 8, Russkij biografitjeskij slovar', 1897.[källa från Wikidata]
- ^ Василий, имена великих московских князей, Stora sovjetiska encyklopedin, volym 9.[källa från Wikidata]
- ^ ”Ivan IV - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ivan-iv. Läst 18 augusti 2017.
- ^ France-Presse, Agence (14 oktober 2016). ”Russia's first monument to Ivan the Terrible inaugurated” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/world/2016/oct/14/russias-first-monument-to-ivan-the-terrible-inaugurated. Läst 18 augusti 2017.
- ^ ”Controversy as Russian town unveils first statue of Ivan the Terrible” (på brittisk engelska). The Telegraph. http://www.telegraph.co.uk/news/2016/10/14/controversy-as-russian-town-unveils-first-statue-of-ivan-the-ter/. Läst 18 augusti 2017.
- ^ Bodin, Per-Arne (2001). Ryssland idéer och identiteter. sid. 72. Läst 22 november 2017
- ^ ”Ivan IV | tsar of Russia” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/biography/Ivan-the-Terrible. Läst 18 augusti 2017.
- ^ ”Ivan the Terrible” (på engelska). History TV. 21 april 2017. http://www.history.co.uk/biographies/ivan-the-terrible. Läst 18 augusti 2017.
- ^ dhwty. ”The Search for the Lost Library of Ivan the Terrible: Page 2 of 2” (på engelska). Ancient Origins. http://www.ancient-origins.net/history/search-lost-library-ivan-terrible-002598/page/0/1. Läst 18 augusti 2017.
- ^ ”Kazan Falls to Ivan the Terrible | History Today”. www.historytoday.com. http://www.historytoday.com/richard-cavendish/kazan-falls-ivan-terrible. Läst 18 augusti 2017.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Ivan IV av Ryssland.