Julius Mägiste
Julius Mägiste, till 1922 Julius Mälson[5] född i Kudina i Estland 19 december 1900,[6] död i Lund 11 mars 1978[7] var en estnisk språkforskare som efter andra världskriget var verksam i Sverige.
| Julius Mägiste | |
 Julius Mägiste 1900–1978 | |
| Född | 19 december 1900[1][2] Palamuse vald, Estland |
|---|---|
| Död | 11 mars 1978[1][3] (77 år) Lund[3] |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund[3] |
| Medborgare i | Estland |
| Utbildad vid | Tartu universitet[2]  |
| Sysselsättning | Språkvetare[4], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Tartu universitet[2] Lunds universitet |
| Redigera Wikidata | |
Verksamhet i Estland
redigeraJulius Mägiste deltog i Estniska frihetskriget 1919.[7] Han studerade vid Tartu universitet från 1919, avlade examen i östersjöfinska språk 1923, och var stipendiat vid Tartu universitet 1923–1926.[7] Mägiste disputerade för filosofie doktorsgraden 1928 med avhandlingen oi-, ei-deminutiivid läänemeresoome keelis (oi-, ei-diminutiver i östersjöfinska språk).[7] Från 1929 var han tillförordnad professor och 1932–1944 professor i östersjöfinska språk vid Tartu universitet.[7] Vid Sovjetunionens andra ockupation av Estland 1944 blev han flykting först i Tyskland och sedan i Sverige.[7]
Verksamhet i Sverige
redigeraI maj 1946 kom Julius Mägiste till Lund.[7] 1947 satte han igång undervisning i finsk‐ugriska språk vid universitetet.[8][9] På Mägistes initiativ bildades ett finsk-ugriskt seminarium med tillhörande bibliotek,[7] vilket i sinom tid utvecklades till en fullvärdig universitetsinstitution, Finsk-ugriska institutionen vid Lunds universitet 1977.[8][9] Från 1950 till pensionen 1967[7] (enligt annan källa 1969[5]) var han docent i finsk‐ugriska språk i Lund.[7] 1970 tilläts han, ehuru exilest, att vara hedersgäst vid Internationella finsk-ugriska kongressen i det ockuperade Reval.
Verk
redigeraJulius Mägiste författade mer än 450 vetenskapliga arbeten.[5] Hans största verk torde vara:
- Estnisches etymologisches Wörterbuch, 12 band, Helsingfors 1983. (Postumt utgiven och färdigställd av professor Alo Raun.)
- Soome-eesti sõnaraamat (Finsk‐estnisk ordbok), Dorpat 1931.
Bibliografier över Julius Mägistes verk
redigera- Pentti Soutkari, Julius Mägisten julkaisut vuosina 1922–1960: Veröffentlichungen von Julius Mägiste 1922–1960. Helsingfors 1961.
- Penttti Soutkari, "Julius Mägisten julkaisut vuosina 1961–1975: Veröffentlichungen von Julius Mägiste 1961–1975" i Finsk‐ugriska småskrifter 3. Lund 1975.
Referenser
redigera- ^ [a b] Eesti biograafiline andmebaas ISIK, Eesti biograafiline andmebaas-ID: 2188, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Åke Davidsson (red.), MÄGISTE, JULIUS, fil dr, docent, Vem är Vem? : Skåne, Halland, Blekinge, 1966, läs onlineläs online, läst: 6 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Svenskagravar.se, läs online, läst: 6 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 18 mars 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Paul Alvre (2000). ”Julius Mägiste 1900 bis 1978” (på tyska). Linguistica Uralica 36 (4): sid. 291–294. Läst 19 april 2017.
- ^ Eva Saar (2015). ”Julius Mägiste Eesti Ingeri läänemeresoome murrete uurijana” (på estniska). Keel ja Kirjandus 12 (1): sid. 859–868. ISSN 0131-1441. https://www.researchgate.net/publication/291834871_Julius_Magiste_Eesti_Ingeri_laanemeresoome_murrete_uurijana. Läst 19 april 2017.
- ^ [a b c d e f g h i j] Valve-Liivi Kingisepp, red (2000). Juliu Mägiste 100 : Tartu Ülikooli Eesti keele õppetoole toimetised 15. Tartu. ISBN 9789949803798. http://dspace.ut.ee/handle/10062/54440?show=full&locale-attribute=en
- ^ [a b] Finsk‐ugriska institutionen, Lunds universitet (1999). 50 år med finsk‐ugriska studier i Lund 1947–1997. Lund. Libris 2889577
- ^ [a b] ”Regeringens skrivelse 1994/95:1 – Finska språkets ställning i Sverige”. http://data.riksdagen.se/dokument/GI031. Läst 3 oktober 2016.