Kalākaua
Kalākaua, David La‘amea Kamanakapu‘u Mahinulani Nalaiaehuokalani Lumialani Kalākaua, född 16 november 1836, död 20 januari 1891, var kungariket Hawaiis siste kung (dock inte sista regent då han efterträddes av sin syster Liliʻuokalani). Han regerade öriket från 1874 till 1891.[1]
| Kalākaua | |
|---|---|
| |
| Kalākaua fotograferad år 1882 | |
| Regeringstid | 12 feb 1874 – 20 jan 1891 |
| Företrädare | Lunalilo |
| Efterträdare | Liliʻuokalani |
| Gemål | Kapi'olani (1863–1891) |
| Far | Caesar Kapaʻakea |
| Mor | Analea Keohokālole |
| Född | 16 november 1836 Honolulu, Hawaii
|
| Död | 20 januari 1891 (54 år och 65 dagar)  San Francisco, Kalifornien, USA
|
| Begravd | Mauna ʻAla |
| |
Bakgrund
redigeraKalākaua föddes år 1836 och fick namnet David. Hans far hette Caesar Kapaʻakea och hans mor Analea Keohokālole. Både var hövdingar med hög status, och på sin mors sida var Kalākaua besläktad med Keaweaheulu. Keaweaheulu var en närstående vän till Kamehameha den Store som hade hjälpt till honom att erövra hawaiiska öarna i början av 1800-talet. Enligt kungen Kamehameha III var Kalākaua och hans syskon var berättigade tronföljare på grund av sin bakgrund.[1]
Regeringstid
redigeraEfter kungen Lunalilo avled Hawaiis ledande politiker samlades för att rösta in en ny monark. De två möjliga kandidater var Kalākaua och änkedrottningen Emma varav Kalākaua blev invald. Emmas sympatisörer började demonstrera och demonstrationer slogs ned med hjälp av amerikanska och brittiska soldater.[2]
Kungen accepterade inte missionärernas försök att kväva den hawaiiska kulturen utan försökte lyfta dess profil genom att låta skriva ned dem muntliga traditioner.[3] Kalākaua lät utge det muntligt traderade mytologiska kvädet Kumulipo 1889. Kumulipo är en av de viktigaste källorna till hawaiiansk religion.[4] Kalākaua fick titeln munter monark (engelska: The Merrie Monarch).[1][5] Kalākaua skrev texten till sången Hawaiʻi Ponoʻī som blev först kungariket och sedan delstatens nationalsång.[6] År 1877 öppnade Kalākaua en park i Honolulu där fanns hans personliga samling av fåglar. Senare grundades Honolulu zoo på platsen.[7]
Kalākaua var den förste sittande hawaiiske monark som reste till Washington där han undertecknade ett handelsavtal mellan Hawaii och USA. År 1881 började han sin jordenruntresa som tog två år. Han blev den första statschef som hade rest världen runt. Efter sin resa började Kalākaua byggandet av ‘Iolani-palatset.[2][8][9]
År 1887 tvingades Kalākaua att acceptera en ny grundlag. På grund av detta kallas den för bajonettgrundlagen (engelska: Bayonet Constitution). Gruppen som hette Honolulu Riffles tvingade kungen att underteckna den nya grundlagen, och gruppen bestådde mestadels av vita invandrare som krävde att kungen skulle överföra den största delen av den politiska makten från kronan till parlamentet som var nära de vita invandrarnas och plantageägarnas intresse.[10] Den nya grundlagen gjorde att Hawaiis ursprungsfolk förlorade mark och ökade de vita invandrarnas politiska makt.[11]
År 1890 drabbade kungen samman med parlamentet. Därefter reste han på semester till Kalifornien. Kungen avled på hotellet Palace Hotel i San Francisco den 20 januari 1891.[2] Han är begravd i mausoleet Mauna ‘Ala tillsammans med andra Hawaiis regenter.[12] Kalākauas syster Lili'uokalani blev hans tronföljare.[13]
Familj och succession
redigeraKalākaua var gift med Kapiolani. Paret fick aldrig egna barn, så Kalākaua nämnde sin bror Leleiohoku som tronföljare. Han hann dock dö före Kalākaua, så den nya tronarvingen blev Lili'uokalani som redan hade fungerat som regent under Kalākauas jordenruntresa.[2]
Utmärkelser
redigera
Kungliga orden av Kamehameha I (Hawaii, 1867)
Kungliga orden av Kalākaua (Hawaii, 1874, grundare)[14]
Kungliga orden av Kapi‘olani (Hawaii, 1880, grundare)[15]
Kungliga orden av Oceaniens stjärna (Hawaii, 1886, grundare)[16]
Kungliga Vasaorden (Sverige-Norge, 18 februari 1881)[17]
Frans Josefsorden (Österrike-Ungern, 1874)[18]
Röda örns orden (Tyskland, 1878)[19]
Dannebrogorden (Danmark, 1880)[20]
Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (Storbritannien, 1881)[21]
Krysantemumorden (Japan, 1881)[22]
Galleri
redigera-
Kalākauas jordenruntresa -
Kalākauas porträtt av William Cogswell -
Kalākauas begravningsprocession
Referenser
redigera- ^ [a b c] ”Hauʻoli Lā Hānau iā Mōʻī Kalākaua” (på engelska). ʻĀina Momona. 15 november 2021. https://www.kaainamomona.org/post/david-kalakaua. Läst 27 juni 2022.
- ^ [a b c d] ”David Kalakaua” (på engelska). Hawaii History. 2022. Arkiverad från originalet den 16 september 2021. https://web.archive.org/web/20210916095855/http://www.hawaiihistory.org/index.cfm?fuseaction=ig.page&PageID=404. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”About King Kalākaua” (på engelska). merriemonarch.com. 2022. https://www.merriemonarch.com/history/. Läst 27 juni 2022.
- ^ Martha Warren Beckwith, The Kumulipo: A Hawaiian Creation Chant. Chicago 1951 och Honolulu 1972.
- ^ ”First Merrie Monarch hula competition” (på engelska). Hawaii History. 2022. Arkiverad från originalet den 23 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220523153314/http://www.hawaiihistory.org/index.cfm?PageID=346. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Hawaiian Kingdom - National Anthem - Hawai'i Pono'i” (på engelska). hawaiiankingdom.org. 2022. https://www.hawaiiankingdom.org/national-anthem.shtml. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”About” (på engelska). Honolulu Zoo Society. 2022. https://www.honoluluzoo.org/about/. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”King David Kalākaua: The Original Most Interesting Man In The World” (på engelska). wbur.org. 2022. https://www.wbur.org/endlessthread/2018/08/10/david-kalakaua. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Iolani Palace Brings Monarchy Era to Life on Google Arts and Culture” (på engelska). Iolani Palace. 2022. https://www.iolanipalace.org/2021/05/07/google-arts-culture/. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Jul 6, 1887 CE: Bayonet Constitution” (på engelska). National Geographic Society. 2022. https://education.nationalgeographic.org/resource/bayonet-constitution. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”‘Bayonet Constitution’ takes Native Hawaiians’ rights” (på engelska). Native Voices. 2022. https://www.nlm.nih.gov/nativevoices/timeline/372.html. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Royal Mausoleum Of Hawaii Mauna Ala - Activities On Oahu Honolulu, Hawaii” (på engelska). lookintohawaii.com. 2022. https://lookintohawaii.com/hawaii/42286/royal-mausoleum-of-hawaii-mauna-ala-activities-oahu-honolulu-hi. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Kalakaua | king of Hawaii” (på engelska). Encyclopædia Britannica. 2022. https://www.britannica.com/biography/Kalakaua. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Royal Order of Kalakaua” (på engelska). Royal Family of Hawaii Official Website. 2022. Arkiverad från originalet den 28 februari 2023. https://web.archive.org/web/20230228013521/https://www.crownofhawaii.com/order-of-kalakaua. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Royal Order of Kapi`olani” (på engelska). Royal Family of Hawaii Official Website. 2022. Arkiverad från originalet den 26 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220526225137/https://www.crownofhawaii.com/order-of-kapiolani. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Royal Order of the Star of Oceania” (på engelska). Royal Family of Hawaii Official Website. 2022. Arkiverad från originalet den 22 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220522083157/https://www.crownofhawaii.com/order-of-the-star-of-oceania. Läst 27 juni 2022.
- ^ Sveriges statskalender för år 1890. P. A. Norstedt & Söner. 1889. sid. 469. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/60988. Läst 27 juni 2022
- ^ ”Ritter-Orden: Kaiserlich-Österreichischer Fran Joseph-orden” (på tyska). ÖNB-ALEX - Staatshandbuch. 2022. https://alex.onb.ac.at/cgi-content/alex?aid=shb&datum=1891&page=385&size=45. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Königlich preussische Ordensliste. 1886 pt.1.” (på tyska). HathiTrust. 2022. https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015049878831&view=1up&seq=5&skin=2021. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Statshaandbog for Kongeriget Danmark for Aaret 1890” (på danska) (PDF). Kongelig Dansk Hof- og Statskalender. 1890. https://slaegtsbibliotek.dk/908077.pdf#page=39. Läst 27 juni 2022.
- ^ Shaw, William Arthur (1906) (på engelska). The knights of England; a complete record from the earliest time to the present day of the knights of all the orders of chivalry in England, Scotland, and Ireland, and of knights bachelors. Central chancery of the orders of knighthood. http://archive.org/details/cu31924092537418. Läst 27 juni 2022
- ^ (på engelska) King Kalakaua's Tour Round the World: A Sketch of Incidents of Travel, with a Map of the .... 1881. http://archive.org/details/kingkalakauasto00unkngoog. Läst 27 juni 2022