Kapitalkostnad
Kapitalkostnad utgörs av kostnaden för förfogande och förbrukning av en kapitalresurs. Kostnaden för förfogande består typiskt sett av finansieringskostnader, medan kostnaden för förbrukning uppstår när en anläggningstillgång minskar i värde till följd av förslitning.
I företagsekonomiska sammanhang handlar kostnaden för förfogande huvudsakligen om två olika finansieringskällor, lån och aktier. För lånekapital består kapitalkostnaden vanligen av lånekostnader (räntor, avgifter m.m.) och amorteringar. För aktiekapital och eget kapital består den av en uppskattning av marknadens avkastningskrav eller ett kalkylmässigt avkastningsmål.[1] [2]
Kapitalkostnad kan även avse bokföringsmässiga avskrivningar, som antingen kan vara periodisering över tid av en ofta schabloniserad värdeminskning för en kapitalresurs, eller förändringen i en kapitalresurs kalkylmässiga eller observerbara marknadsvärde.[3] Avskrivningars syfte är att i resultaträkningen spegla förbrukningen av en kapitalresurs.
Notera att kapital är ett betydligt vidare begrepp än pengar, som exempelvis i kapitalvaror och kapitalbindning.
Se även
redigeraKällor
redigera- Energimarknadsinspektionen - Vad är kapitalkostnad och WACC, läst 15 november 2022
- SOU 1991:20
- Kapitalkostnader och resultat i jord- och skogsbruk År 1996-2020, Jordbruksverket.
- Föreningens kapitalkostnader, Boverket
- Björn Lundén
Noter
redigera- ^ ”Kapitalstruktur - den optimala mixen av eget och lånat kapital”. Aktiespararna. Unga Aktiesparare. 16 januari 2003. https://www.aktiespararna.se/Artikelarkiv/Repotage/2003/januari/Kapitalstruktur---den-optimala-mixen-av-eget-och-lanat-kapital. Läst 26 december 2022.
- ^ ”Finansieringsmöjligheter för tillväxtföretag” (pdf). Connect Sverige. 2005. https://giasweden.com/files/2016/03/finansieringsmojligheter.pdf. Läst 26 december 2022.
- ^ ”Redovisning av affärsverksamhet”. Rådet för kommunal redovisning. 2006. http://www.rkr.se/wp-content/uploads/2014/03/radet_inlaga_13mars1.pdf. Läst 26 december 2022.