Klematissläktet (Clematis)[1][2] är ett släkte i familjen ranunkelväxter[1] med cirka 300-350 arter. Det består av buskar, oftast klättrande, eller perenna örter. Klematisar finns i världens tempererade områden, men de arter som är vanligast som trädgårdsväxter kommer framför allt från Europa, Japan och Kina. Skogsklematis (Clematis vitalba) förekommer förvildad i Sverige. Klematis är vanliga trädgårdsväxter.

Klematissläktet
Clematis 'Nelly Moser'
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRanunkelordningen
Ranunculales
FamiljRanunkelväxter
Ranunculaceae
SläkteKlematissläktet
Clematis
Vetenskapligt namn
§ Clematis
AuktorL.
Arter
Synonymer
  • Archiclematis Tamura
  • Atragene L.
  • Växtsättet varierar från små låga perenner på bara några cm, till klättrare på över 10 m. Klättrande arter klättrar genom att vrida bladskaftsklängena runt någon form av stöd. Blommorna är klocklika eller utbredda och har 4 vita eller färgade foderblad och de egentliga kronbladen är vanligen små och tillbakabildade. Blommorna kan sitta ensamma eller i stora blomställningar. Fröställningarna består av nötter som ofta har långa, fjäderlika pistiller.

    Arterna är oftast lätta att odla. Några kräver kalkrik jord. De klättrande typerna bör planteras så att blad och blommor får sol och värme. Rötterna behöver sval och skuggig placering. En klematis som frusit ned under vintern kan vara mycket långsam på att växa upp igen, men ändå vara vid liv. Om man misstänker att en planta är död är det säkrast att inte gräva bort den förrän på sensommaren.

    Klematis är, liksom många andra ranunkelväxter, giftig. I hela växten förekommer ett ämne som irriterar hud och slemhinnor[3].

    Mängder med klematis-hybrider har korsats fram genom åren. Ofta är ursprunget komplext eller okänt. Dessa klematis-sorter delas in i grupper.

    Atrageneklematisar (Atragene-gruppen) - selektioner av, eller hybrider med arter inom undersläktet Atragene (t ex C. alpina, C. chiisanensis, C. fauriei, C. koreana, C. macropetala, C. ochotensis, C. sibirica och C. turkestanica).
    Flammulaklematisar (Flammula-gruppen) - selektioner av, eller hybrider med arter inom sektion Flammula (t ex C. angustifolia, C. flammula, C. recta eller C. terniflora).
    Fosteriklematisar (Fosteri-gruppen) - selektioner av, eller hybrider med arter i Clematissektionen Novae-zeelandiae, t ex C. forsteri, C. marmoraria och C. petriei.
    Heracleifoliaklematisar (Heracleifolia-gruppen) - selektioner av, eller hybrider med arter inom undersläktet Tubulosa (t ex C.heracleifolia, C. stans och C. tubulosa.
    Integrifoliaklematisar (Integrifolia-gruppen) - selektioner av och hybrider med Clematis integrifolia.
    Montanaklematisar (Montana-gruppen) - selektioner av och hybrider med arter i sektion Montanae( t ex C. chrysocoma och C. montana)
    Sena storblommiga klematisar (Sena Storblommiga Gruppen) - innefattar sorter med enkla, sällan fyllda, 10–20 cm vida blommor. Dessa produceras på årsskotten under sommar och höst.
    Tanguticaklematisar (Tangutica-gruppen) - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Meclatis (t ex C. intricata, C. orientalis, C. serratifolia, C. tangutica och C. tibetana).
    Texensisklematisar (Texensis-gruppen) - hybrider mellan C. texensis och storblommiga sorter.
    Tidiga storblommiga klematisar (Tidiga Storblommiga Gruppen) - omfattar sorter med cirka 10–20 cm vida, enkla till fyllda blommor. Dessa produceras ofta både på fjolårsskotten och på årsskotten, vilket ger två blomningsperioder.
    Viornaklematisar (Viorna-gruppen) - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Viorna ( t ex C. crispa, C. fusca, C. ianthina, C. pitcheri, C. reticulata, C. texensis och C. viorna. Gäller ej hybrider med C. integrifolia och sorter som ingår i Texensis-Gruppen.
    Viticellaklematisar (Viticella-gruppen) - hybrider med och selektioner av Clematis viticella.
    Vitalbaklematisar (Vitalba-gruppen) - selektioner av eller hybrider med arter i sektion Clematis (C. ligusticifolia, C. potaninii, C. vitalba och C. virginiana).

    Dottertaxa till klematissläktet, i alfabetisk ordning[1]

    redigera

    Bildgalleri

    redigera

    Källor

    redigera
    1. ^ [a b c] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (20 december 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17272146. Läst 26 maj 2014. 
    2. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Clematis L. - Klematissläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 24 maj 2015
    3. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 nr 88, sid 52
    4. ^ Brandenburg W. A. (1989) The European Garden Flora, Vol III, pp 357-364, Cambridge University Press, ISBN 0-521-36171-0

    Se även

    redigera

    Externa länkar

    redigera
      NODES
    INTERN 1