Knalle

Knallen var ursprungligen en gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden i Västergötland. I nutidens språkbruk avses med knalle en försäljare, oavsett härkomst, som säljer sina varor på årligen återkommande marknader som inte hålls vid hemorten.^[1]

Historik

Allmogen i Sjuhäradsbygden började vid 1500-talets mitt gå runt i bygderna för att sälja hemslöjd, trots att sådan mellanhand mellan produktion och kund enligt lag var förbehållen städernas köpmän, innan näringsfrihet infördes 1864. Dock hade befolkningen i Sjuhäradsbygden fått en särlagstiftning införd från 1680-talet, vilken tillät dem att bedriva handel på landsbygden. Från 1776 fick en person från varje hemman i Sjuhäradsbygden rätt att bedriva resehandel.

Flest knallar fanns runt år 1800, då årligen 1 000–1 500 bönder tog ut handelspass från Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Siffran sjönk 1820 till 800 och på 1840-talet till omkring 400. Handelsfärder gjordes som regel vid två tillfällen varje år, inom Sverige och även till Norge.

Denna knallehandel upphörde omkring år 1900.^[2]

Västgötaknallarna utvecklade ett eget språk, kallat månsing, från vilket vissa ord tagits till svensk slang såsom exempelvis fjälla (flicka) och tjacka (köpa).^[2]

Ordet "knalle" är belagt i svenska språket sedan 1842.^[1] Ordets ursprung är oklart men kan komma från "knalle" i betydelsen "ohyfsad person" eller vara en avledning av verbet "knalla" som i "gå sakta".^[2]

Bildgalleri

Västgötadräng. Kopparstick utfört av Nils Hufwedsson Dal i verket Boerosia (1719).
Knallen Vild-Hasse på en marknad i Strängnäs 2004.
Plansch ur Svenska folkets seder, bruk och klädedrägter (1863) av Anders Dahlström.
Arvid Knöppels staty i Borås föreställande Knallen

Källor

Lena A:son Palmqvist: Sjuhäradsbygdens bondefabrikörer i Bebyggelsehistorisk tidskrift 1988:16

Noter

^ [a b] ”knalle | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=139688&pz=7. Läst 20 mars 2022.
^ [a b c] ”knalle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/knalle. Läst 20 mars 2022. ^{[inloggning kan krävas]}

Se även

Forkörning

Litteratur

Svening Svenningson: Vackert svarvat – skönt målat. Folkkonst ur skålaknallen fässing under tre sekler. (De sju häradernas kulturhistoriska förening, årsbok 2011.)

[SO-1] [a b] ”knalle | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/?id=139688&pz=7. Läst 20 mars 2022.

[NE-2] [a b c] ”knalle - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/knalle. Läst 20 mars 2022. ^{[inloggning kan krävas]}

[1]

[2]