Kolingen
Kolingen är en skämtfigur skapad av den svenske tecknaren och författaren Albert Engström. Han är en alkoholiserad trashank från Södermalm som kännetecknas av sin parodiska elegans och sina respektlösa humoristiska repliker. Figuren förekom ofta i Engströms tidskrift Strix, men även i revyer och i några stumfilmer. Engströms figur Kolingen bodde i en av de fattiga träkåkarna i hörnet Åsögatan / Skeppargränd på Södermalm.
Tillkomst
redigeraLitteraturvetaren Helmer Lång kartlade i sin doktorsavhandling Kolingen och hans fäder (1966) Kolingens förebilder i amerikansk skämtpress och plats i en vagabondkomisk tradition som går att följa tillbaka till det antika Grekland.[1] Namnet Kolingen började enligt Engström som ett öknamn han gav åt en försupen men hygglig hamnarbetare under sin skoltid i Norrköping.[2] Det förekom i tryck första gången i Strix den 20 maj 1897.[3] Figurens exponering ledde till att ordet koling togs upp i svenska språket och började användas allmänt om sjåare och luffare.[2]
Filmografi
redigera- Kolingen – vördsamt tillägnad mänskligheten (1908), okänd skådespelare, förlorad film
- Kolingens galoscher – den stora världsomseglingen eller Hvad skall Engström säga? (1912), spelad av Victor Arfvidson
- Gamla gatans karneval (1923), spelad av Sven Quick
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Ramklint, Lars (9 november 1998). ”DN gratulerar: Färsing med grymt blod”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/familj/dn-gratulerar-farsing-med-grymt-blod/. Läst 9 april 2018.
- ^ [a b] ”Koling”. Svenska Akademiens ordbok. https://www.saob.se/artikel/?unik=K_1761-0210.dGwm. Läst 9 april 2018.
- ^ ”Kolingen”. NE.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kolingen. Läst 9 april 2018.
Vidare läsning
redigera- Engström, Albert (1902). Mitt första sammanträffande med Kolingen och Bobban på Projekt Runeberg
- Lång, Helmer (1966). Kolingen och hans fäder: om internationell vagabondkomik och Albert Engström. Lund: Gleerup. Libris 8072863
- Borgström, Marianne (1996). ”Kolingen är sannolikt göteborgare”. Årsbok (Grisslehamn: Albert Engström-sällskapet): sid. 68–69. ISSN 0280-6037. Libris 2313800