Kulturjournalistik är en journalistisk genre som bevakar, granskar och analyserar kulturella fenomen. Kulturområdet kommenteras och debatteras utifrån en bred förståelse, där både finkultur och populärkultur ingår. Traditionellt har litteratur- och konstkritik utgjort en stor del av kulturmaterialet. Med det nya och bredare kulturbegreppet har kritiken fått konkurrens av nöjesreportage, personporträtt, musik- och filmrecensioner samt kåserande kommentarer.[1]

Kulturjournalistikens syfte är att ge läsaren möjlighet att förstå och fördjupa kunskapen inom ett begränsat kulturellt område. Detta inbegriper ofta analys, jämförelser, överblick och ett personligt ställningstagande i texterna.[2]

Historik

redigera

Kulturjournalistiken uppstod i London i början av 1700-talet. Människor började samlas i stadens kaffehus för att utbyta tankar och idéer. En ny debattkultur föddes. I Sverige kunde man först i slutet av 1700-talet fritt uttala en åsikt och för första gången utsattes ett litterärt verk för offentlig kritik. Kåserier var vanligt i pressen på 1800-talet medan kolumnisterna klev in i de svenska tidningsspalterna först på 1960-talet.[3] Kultursidan kom på senare tid att slås ihop med nöje och kulturrecensioner blandades upp med populärkultur. Vid sekelskiftet 2000 började kultur och nöje att integreras alltmer.[4]

Kulturjournalistiska genrer

redigera
  • Recensionen: En kulturkritiker (kulturrecensent) bedömer konstnärliga verk, såsom musik, teater, litteratur, film och konst, på ett subjektivt sätt.[5]
  • Kåseriet: Ett kulturkåseri är en personlig och lättsamt skriven text som kan handla om vad som helst mellan himmel och jord.[6]
  • Kolumnen: Kolumnen beskrivs ofta som blandning av ett kåseri och en ledarartikel och behandlar en aktuell händelse på ett lättsamt och personligt sätt. Kolumnisten återkommer oftast samma dag varje vecka.[7] Kolumnen ersätter nu för tiden oftast kåseriet.[8]
  • Krönikan: Krönikan skrivs av kolumnisten eller krönikören och är precis som kolumnen en lättsam artikel om aktuella händelser.

Se även

redigera
  • Axel Liffner-stipendiet – pris instiftat 1984 av tidningen Aftonbladet, som delas ut årligen till "en kulturjournalist som i sin verksamhet kombinerar djup kunskap om konst och kultur med ett lyhört sinne för kulturjournalistikens språk och uttrycksmedel"
  • Björn Nilsson-priset – pris instiftat 1994 av tidningen Expressen, som delas ut årligen till en person "för god kulturjournalistik"

Källor

redigera
  1. ^ Forser, Tomas (2002), Kritik av kritiken: 1900-talets svenska litteraturkritik. Gråbo: Anthropos. ISBN 91-85722-2-35
  2. ^ Loman, Rikard, Sjöberg, Birthe och Vulovic, Jimmy (2007), kulturjournalistikens grunder. Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-01958-1
  3. ^ Nordenson, Magdalena (2008). Opinionsjournalistik: Att skriva ledare, kolumner och recensioner. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-00904-9
  4. ^ Forser (2002), sid 25
  5. ^ Nordenson (2008), sid 182, 191
  6. ^ Nordenson (2008), sid 161-162
  7. ^ Nordenson (2008), sid 154
  8. ^ Nordenson (2008, sid 161
  NODES