Kystredningstjenesten
Kystredningstjenesten är en dansk statlig sjöräddningstjänst under Søværnets 3. Eskadre, som har sin bas på Flådestation Frederikshavn i Frederikshavn.[1] Kystredningstjenesten leds av Marinestaben i Århus, där också landets sjö- och flygräddningscentral, JRCC Danmark, finns.
Historik
redigeraDen danska statliga sjöräddningsorganisationen inrättades 1852 som Det Nørrejydske Redningsvæsen och Det Bornholmske Redningsvæsen, på initiativ av framför allt Christopher Berent Claudi, med verksamhet i två enheter, dels längs Nordsjökusten i Jylland och dels på Bornholm. De låg först under Indenrigsministeriet och från 1896 under Landbrugsministeriet. År 1996 flyttades de till Marineministeriet. År 1926 slogs enheterna samman till den centrala organisationen Redningsvæsenet med placering i Köpenhamn, från 1950 sorterat under Forsvarsministeriet.
År 1973 bildades Farvandsvæsenet av flera myndigheter. Redningstjenstenen ingick som en del, nu omdöpt till Kysteredningstjenesten. I samband med detta skedde en större förändring med en nedskärning av antalet räddningsstationer till 26 och färre anställda på nya och snabbare räddningsfarkoster. Modernisering avstannade dock under ett antal år på 1980-talet efter förlisningen av RF2 utanför Hirtshals i december 1981.[2]
Farvandsvæsenet upplöstes 2012, varvid sjöräddningen övergick till Søværnets 1. Eskadre. År 2019 flyttades Kystredningstjenesten över till den nyinrättade 3. Eskadre.
Sjöräddningsstationer
redigeraKystredningstjenesten har 21 räddningsstationer med omkring 200 sjöräddare, varav ungefär hälften heltidsanställda och hälften deltidsanställda.[1]
Sjöräddningsfarkoster
redigeraFram till 1914 användes roddbåtar, i första hand med tio roddare, som räddningsbåtar. Dessa var osänkbara och självlänsande. De fraktades från räddningsstationerna på hästdragna vagnar. Motorbåtar togs i bruk 1914 i Skagen, 1916 på Klitmøller Redningsstation och 1920 på Nørre Vorupør Redningsstation. År 1965 introducerades med MRB 34 på Hvide Sande Redningsstation och MRB 35 i Thyborøn ny typ av räddningsfartyg, som var självrätande.
Som typer av farkoster används numera:[5]
- 10 motorredningsbåder (MRB), 16-23 meter långa täckta sjöräddningsfartyg: fyra 16,73 meters Mathis MRB, fyra 23,30 meters Kategatbåder och två 20 meters Nordsøbåder, alla försedda med två motorer
- 4 lette redningsbåder (LRB) av Canada-typ, 9-10 meter långa öppna sjöräddningsbåtar, försedda med två motorer på tillsammans på 630 hk och vattenjetdrift, med en hastighet på upp till 35 knop och möjliga att sjösättas från stranden.[2]
- 13 Fast Rescue Boats (FRB), 10,7 meter långa snabbgående öppna sjöräddningsbåtar i aluminium av typ Alusafe 1070 från Marine Partner i Ålesund i Norge
- 7 ribbåtar (RHIB), 7,5–8,5 meter långa
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ [a b] 3. Eskadres opgaver og enheder på Forsvarets webbplats, läst den 16 september 2022
- ^ [a b] Redningsmændene vil: Ud af Farvandsvæsenet på www.livredning.dk, 1999
- ^ ”Alusafe 1070 på [[Marine Partner]]s webbplats”. Arkiverad från originalet den 15 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200215064834/http://maritime-partner.com/docs/default-source/default-document-library/alusafe-1070-frb.pdf?sfvrsn=0. Läst 21 september 2022.
- ^ Klintholm Havn Redningsstation på Facebook, den 14 maj 2022, som också indikerar att stationen ska kompletteras med en ribbåt
- ^ Kystredningsfartøjer på Forsvarets webbplats den 30 augusti 2020, läst den 16 september 2022
Vidare läsning
redigera- Robert Svalgaard: Redningsvæsenet – 125 år, 1977, ISBN 87-980556-0-7
Externa länkar
redigera- Forsvaret.dk: Kystredning Arkiverad 14. oktober 2018