Lågskotska

	Lågskotska
	Scots
	Lågskotskans utbredning.
Talas i	Skottland, Nordirland och republiken Irland
Region	Skottland: Skotska låglandet, Caithness, Orkneyöarna, Shetlandsöarna.; Irland: Ulster.
Antal talare	Skottland: 1,5 miljon; Ulster: 30 000
Status	hotat
Språkfamilj	Indoeuropeiska språk Germanska språk Västgermanska språk Anglo-frisiska språk Engelska språk Lågskotska; ; ; ; ;
Officiell status
Officiellt språk i	ingen; Skottland: traditionellt språk, officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk; Irland: traditionellt språk
Språkmyndighet	Skottland: ingen; Dictionar o the Scots Leid är viktig.; Irland: Tha Boord o Ulstèr-Scotch
Språkkoder
ISO 639‐1	-
ISO 639‐2	sco
ISO 639‐3	sco
SIL	SCO

Ej att förväxla med skotsk engelska.

Lågskotska, eller scots,^[3] (Lallans, Lowland Scots) är ett västgermanskt språk talat i Skottland och i Ulster. Det går tillbaka till den nordengelska dialekten northumbriska och har påverkats av både lokala keltiska språk (främst skotsk gaeliska) och fornnordiska.

Lågskotska är ett sedan 1992 erkänt minoritetsspråk i Skottland och talas idag av drygt 1,5 miljoner invånare, de flesta i de skotska lågländerna. Det talas av långt fler i olika grad av blandning med (skotsk) engelska.

Utbredning och indelning

Lågskotskan är främst utbredd i Skottlands lågländer, längst i nordöst samt i delar av Ulster på nordligaste Irland. Ulster omfattar alla sex grevskapen i Nordirland och tre grevskap i Irländska republiken (Cavan, Donegal och Monaghan), och Ulster Scots-dialekten talas på båda sidorna av gränsen (till exempel i County Donegal i republiken).

Dialekter^[4]

Nordliga (Doric) - Caithness, Aberdeen, Dundee, nordöstra Skottland.
Centrala (Lallans): Fife, Perthshire, Edinburgh, Stirling, Glasgow, Lothian, Strathclyde och sydvästra Skottland.
Sydliga: längs gränsen mot England. Under medeltiden utvandrades landet.
Insulära: Orkneyöarna och Shetlandsöarna
Ulster Scots eller Ullans: Nordirland och County Donegal i Irland (vissa akademiker anser att Ulster Scots ska klassificeras tillsammans med de centrala dialekterna).
Storstäderna Edinburgh, Dundee och Glasgow har lokala stadsvarianter av de centrala dialekterna blandat med skotsk engelska, men i Aberdeen talar man Mid Northern Scots, en nordlig dialekt.

Historia, definition och status

Språket går tillbaka till den fornengelska dialekten northumbriska. Släktträdet för språket har definierats enligt följande:^[5]

Indoeuropeiska
- germanska språk
  - västgermanska språk
    - fornengelska
      - angliska
        northumbriska
        lågskotska

I övergången från northumbriska till lågskotska tog språket stort intryck av det anglo-danska språket,^[5] det språk som utvecklades i delar av det medeltida Storbritannien under danskt herravälde (se Danelagen).

Karta över ön Storbritannien år 878. I kungadömet Northumberland i norr talades den fornengelska dialekten/språket northumbriska – en direkt föregångare till lågskotska.

Fram till Skottlands union med England 1603 (vilken på 1700-talet ersattes av den mer centraliserade staten Storbritannien) hade lågskotska status som nationalspråk i Skottland. Det hade då ett välutvecklat skriftspråk och en stor litterär tradition. Detta är också en av orsakerna till att många skottar hävdar lågskotskans identitet som eget språk;^[3] andra framlagda argument för detta är skillnaderna mellan skotsk och engelsk ljuduppsättning, grammatik och ordförråd.

Likheterna mellan lågskotska gör att andra mer ser språket som en särpräglad variant av engelska. Det är dock skillnad mellan den normaliserade lågskotskan och den lokala dialekten av engelska (skotsk engelska, Scottish Standard English). Gränsen mot den senare är dock mindre klar, genom den dialektala rikedomen både hos lågskotska och skotsk engelska.^[3]

Lågskotska skall inte heller förväxlas med skotsk gaeliska. Detta är ett keltiskt språk som numera främst är spritt längst i nordväst i Skottland.

Nutida status

Lågskotska är enligt 1992 års Europarådskonvention om landsdelsspråk och minoritetsspråk (godkänd av Storbritanniens parlament) erkänt som ett officiellt landsdelsspråk eller minoritetsspråk. Detta är det tillsammans med fem keltiska språk: manx, iriska, skotsk gaeliska, kymriska (walesiska) och korniska. Lågskotska och skotsk gaeliska betecknas av skotska parlamentet som traditionella språk.

Ulster Scots-dialektens status erkändes i Nordirland i fredsavtalet Långfredagsavtalet 1998. Enligt avtalet är Ulster Scots part of the cultural wealth of the island of Ireland (en del av ön Irlands kulturella rikedom). Genomförandet av avtalet skapade lågskotska språkets enda officiella myndighet - Tha Boord o Ulstèr Scotch - Ulster-Scots Agency.

Efter det allmänna valet 2003 utlovade Skottlands regering i koalitionsöverenskommelsen (Partnership for a Better Scotland) en ny nationell språkstrategi (National Language Strategy) för att ge stöd till Skottlands språk: We will develop a plan to support our traditional and other languages (Vi kommer att utveckla en plan för att stödja våra traditionella och andra språk).

Utformning

Ordförråd

Det finns många samband mellan lågskotskan och de nordiska språken. Dessa likheter härstammar från kontakter med urnordiskan och även från det senare handelsutbytet under medeltiden.

Svenska	Norska	Skotska	Engelska
att flytta	å flytte	tae flit	to move
att gråta (gråter, grät, gråtit)	å gråte	tae greet (greet, grat, grutten)	to cry, to weep (weep, wept, wept)
karta	kart	cairt	map
kyrka	kirke	kirk	church
barn	barn	bairn (dialekter på ostkusten) (wean på västkusten)	child
ja	ja	aye	yes
att minnas	å huske	tae mynd	to remember
"Minns du?"	Husker du?	"Mynds du?" (Shetlandsdialekt)	"Do you remember?"
dis	dis	haar	sea mist
tråkig	kjedelig	dreich	dull
två	to	twa	two
kall	kald	cauld	cold
lång	lang	lang	long
rönn	rogn	rowan	mountain ash, rowan
björk	bjørk	birk	birch
ek	eik	aik	oak
backe	høyde	brae	hill
bäck	strøm	burn	stream
armhåla	armhule	oxter	armpit
damm	støv	stour	dust
tack	takk	ta	thanks
mycket	mye	gey (mycket), muckle (stor, mycket, många)	very
liten	liten	wee	little, small
bro	bro	brig	bridge

Språkexempel

Robert Burns är en av skotskans mest kända poeter. Nedan presenteras hans dikt "Scots Wha Hae".

Scots Wha Hae

'Scots, wha hae wi Wallace bled,

Scots, wham Bruce has aften led,

Welcome tae yer gory bed,

Or tae victorie

'Now's the day, an now's the hour:

See the front o battle lour,

See approach proud Edward's power -

Chains and Slaverie.

'Wha, for Scotland's king and law,

Freedom's sword will strongly draw,

Freeman stand, or Freeman fa,

Let him on wi me.

'By Oppression's woes and pains,

By your sons in servile chains!

We will drain our dearest veins,

But they shall be free.

'Lay the proud usurpers low,

Tyrants fall in every foe,

Liberty's in every blow! -

Let us do or dee.

Kommentarer

^ Enligt det skotska parlamentet.
^ Enligt Storbritanniens parlament.
^ Enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999

Referenser

Noter

^ Dictionar o the Scots Leid Arkiverad 20 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ Tha Boord o Ulstèr-Scotch
^ [a b c] ”Skottland – språk”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skottland#spr%C3%A5k. Läst 10 januari 2018.
^ ”Pronunciation” (på engelska). www.scots-online.org. http://www.scots-online.org/grammar/pronunciation.asp. Läst 10 januari 2018.
^ [a b] ”Dictionary of the Scots Language :: History of Scots to 1700” (på engelska). dsl.ac.uk. http://www.dsl.ac.uk/about-scots/history-of-scots/. Läst 10 januari 2018.

Källor

Aitken, A.J. (1977) How to Pronounce Older Scots in Bards and Makars. Glasgow, Glasgow University Press.
Aitken, A. J. (1987) The Nuttis Schell: Essays on the Scots Language. Aberdeen, Aberdeen University Press. ISBN 0-08-034530-1
Caldwell, S.J.G. (1974) The Pronoun in Early Scots. Helsinki, Société Néophilique.
Corbett, John; McClure, Derrick; Stuart-Smith, Jane (Editors) (2003) The Edinburgh Companion to Scots. Edinburgh, Edinburgh University Press. ISBN 0-7486-1596-2
Eagle, Andy (2005) Wir Ain Leid. Scots-Online. Available in full at https://web.archive.org/web/20080626053426/http://www.scots-online.org/airticles/WirAinLeid.pdf
Jones, Charles (1997) The Edinburgh History of the Scots Language. Edinburgh, University of Edinburgh Press. ISBN 0-7486-0754-4
Jones, Charles (1995) A Language Suppressed: The pronunciation of the Scots language in the 18th century. Edinburgh, John Donald. ISBN 0-85976-427-3
Kingsmore, Rona K. (1995) Ulster Scots Speech: A Sociolinguistic Study. University of Alabama Press. ISBN 0-8173-0711-7
McClure, J. Derrick (1997) Why Scots Matters. Edinburgh, Saltire Society. ISBN 0-85411-071-2
Niven, Liz; Jackson, Robin (Eds.) (1998) The Scots Language: its place in education. Watergaw Publications. ISBN 0-9529978-5-1
Robertson, T.A.; Graham, J.J. (1991) Grammar and Use of the Shetland Dialect. Lerwick, The Shetland Times Ltd.
Ross, David; Smith, Gavin D. (Editors) (1999) Scots-English, English-Scots Practical Dictionary. New York, Hippocrene Books. ISBN 0-7818-0779-4
Scottish National Dictionary Association (1999) Concise Scots Dictionary . Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-01-0
Scottish National Dictionary Association (1999) Scots Thesaurus. Edinburgh, Polygon. ISBN 1-902930-03-7
Warrack, Alexander (Editor) (1911) Chambers Scots Dictionary. Chambers.
Yound, C.P.L. (2004) Scots Grammar. Scotsgate. Finns i fulltext på https://web.archive.org/web/20050911120142/http://www.scotsgate.com/scotsgate01.pdf

Externa länkar

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga på Lågskotska.

[1] Enligt det skotska parlamentet.

[2] Enligt Storbritanniens parlament.

[3] Enligt North/South Co-operation (Implementation Bodies) Northern Ireland Order 1999

[4] Dictionar o the Scots Leid Arkiverad 20 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[5] Tha Boord o Ulstèr-Scotch

[:0-6] [a b c] ”Skottland – språk”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/skottland#spr%C3%A5k. Läst 10 januari 2018.

[7] ”Pronunciation” (på engelska). www.scots-online.org. http://www.scots-online.org/grammar/pronunciation.asp. Läst 10 januari 2018.

[:1-8] [a b] ”Dictionary of the Scots Language :: History of Scots to 1700” (på engelska). dsl.ac.uk. http://www.dsl.ac.uk/about-scots/history-of-scots/. Läst 10 januari 2018.

[3]

[a]

[b]

[c]

[1]

[2]

[4]

[5]