Lasse Brandeby
Lars Thorsten "Lasse" Brandeby, född 27 april 1945 i Karl Johans församling i Majorna i Göteborg, död 20 november 2011[4] i Göteborg (skriven i Släps församling i Kungsbacka), var en svensk journalist, skådespelare och komiker. Han var mest känd för de två komiska rollfigurerna Kurt Olsson och Rolf Allan Mjunstedt. Kurt Olsson föddes 1979 och syntes inte minst åren 1987–1992 i TV och andra medier, medan Mjunstedt hade en egen TV-serie 1994–1998.
| Lasse Brandeby | |
 Brandeby som Kurt Olsson, 2003. | |
| Född | Lars Thorsten Brandeby 27 april 1945 Karl Johans församling, Majorna, Göteborg, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 november 2011 (66 år) Göteborg (skriven i Släps församling i Kungsbacka) |
| Begravd | Västra kyrkogården, Göteborg[1][2][3] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Journalist, skådespelare, komiker |
| Känd för | Kurt Olsson Rolf Allan Mjunstedt |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraUppväxt och tidiga år
redigeraLars Brandeby föddes 1945 i Majorna i Göteborg. Han växte upp vid Gråberget i stadsdelen 1:a roten i Majorna och var son till kamrer Torsten Brandeby (1908–2001) och Annie Brandeby (1906–1984),[5] född Karlsson. Som barn tillbringade han somrarna i föräldrarnas sommarstuga vid Önnereds brygga.[6] Han var anställd på Sandgren & Ström ingenjörsbyrå i Göteborg 1960–1971 som VVS-ingenjör,[7] var obs-lärare på högstadiet i Kungsbacka 1971–1975, fritidsgårdsföreståndare i Göteborg 1975–1977 och lärare vid högstadiet i Skene 1979–1980. Han jobbade även ett tag på Sätilaskolan. Han läste vid journalisthögskolan 1980–1981, men hoppade av sista terminen,[8] och arbetade som journalist på Radio Sjuhärad i Borås 1981–1985.
Brandeby började intressera sig för musik redan som 12-åring och ville först spela trumpet, men det blev istället klarinett med Sidney Bechet och Acker Bilk som idoler. Åren 1961–1966 spelade han tenorsax i popbandet High Notes, vilket han startat som Hasse Brandys orkester.[9] Han debuterade 1985 som skådespelare i Nationalteatern i Göteborg.
Kurt Olsson
redigeraLasse Brandeby var mest känd för rollen som Kurt Olsson, en excentrisk man i 60-talsfrisyr och rutig kavaj. Figuren Kurt Olsson föddes på en stor konferens när Brandeby var fritidsledare, och då han skulle redogöra för ekonomin på ett blädderblock.[10] Fortsättning följde i lokalradion 1979, men han blev rikskänd genom TV-serien Kurt Olssons Television (1987). Kurt återkom i TV med Fådda blommor, Kurt Olssons sommartelevision, Kurt Olssons julkalender och Hemma hos Olssons, alltid i sällskap med sin hunsade assistent Arne, spelad av Hans Wiktorsson, och Damorkestern med Gudrun (Anki Rahlskog) på triangel. Brandeby gestaltade även Kurt Olsson på scen, bland annat i en krogshow på Trägårn i Göteborg med Siw Malmkvist.
I rollen som Kurt Olssons vildsinte far i filmen Kurt Olsson – filmen om mitt liv som mig själv, fick Brandeby beröm i USA: "Stundtals håller Lasse Brandeby samma klass som Peter Sellers och John Cleese" skrev tidningen Variety i sin recension av filmen.[11]
Rena rama Rolf
redigeraLasse Brandeby gestaltade Rolf Allan Mjunstedt i Rena rama Rolf 1994–1998 som spårvagnsförare hos Göteborgs Spårvägar. Mjunstedt är gift med Elisabet "Bettan" Mjunstedt, gestaltad av Carina Boberg. De bor grannar med Nils "Nisse" och Ina Lind som gestaltas av Robert Gustafsson och Karolina Rahm. Men i säsong 4 och 5 medverkade inte Robert Gustafsson och Karolina Rahm utan Rolf och Bettan fick nya grannar, Conny och Monica Raberud, som gestaltades av Jojje Jönsson och Mi Ridell.
Övriga roller
redigeraBrandeby medverkade även i en rad andra sammanhang. Han spelade fars hos Hagge Geigert på Lisebergsteatern, folklustspel med Eva Rydberg på Fredriksdalsteatern, revy med Kent Andersson på Teater Aftonstjärnan och sommarteater på Gunnebo slott där han bland annat gjorde Orgon i Tartuffe. Han ersatte Magnus Härenstam som Njegus i operetten Glada änkan på Galateatern i Malmö. Under två år gjorde han managern i musikalen I hetaste laget på Cirkus i Stockholm.
Han medverkade också i underhållningsprogrammet Let's Dance på TV4 2007, där han uppträdde med Ann Lähdet. 2007 spelade han Kurt i Strindbergs Dödsdansen på Teater Aftonstjärnan (2007). De sista åren medverkade han i turnerande farser av producerade av Dröse & Norberg: Pengarna eller livet (2009) och Liket som visste för mycket (2010–2011).
Brandeby drev det egna filmproduktionsbolaget Bertil & Bertil Kulmakarna Nöjes KB. Brandebys sista roll var som Sven Andersson i thriller-serien om Irene Huss.
Sjukdom och död
redigeraLasse Brandebys sista år i livet präglades av ohälsa. År 2007 drabbades han av en svår lunginflammation och i mars 2008 fick han två hjärnblödningar i samband med en revyföreställning.[12] Under inspelningarna av Fångarna på fortet 2011 insjuknade han återigen och vid hemkomsten konstaterades njursvikt och Brandeby låg på sjukhus stora delar av sommaren och hösten. Sjukdomen tvingade honom att ställa in flera framträdanden.[13] Brandeby avled på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg den 20 november 2011.[14] Han hade då i nästan fyra års tid lidit av obotlig prostatacancer.[15] Den 12 december samma år begravdes Brandeby i Masthuggskyrkan i Göteborg. Han är gravsatt i familjegraven på Västra kyrkogården i Göteborg.[16][17][18]
Familj
redigeraBrandeby var gift med adjunkt Unni Brandeby (ogift Petterson, född 1946) från 1966[19] till 1993. Parets dotter Anna Brandeby Harström (född 1968) är verksam inom filmbranschen. Brandeby var vid sin död sambo med scriptan Ninnie Fjelkegård.[4]
Politiskt engagemang
redigeraPolitiskt befann sig Brandeby på vänsterkanten, dock utan att vara medlem i ett politiskt parti. Ett spektakulärt tillfälle var när han och Janne Josefsson år 1983 i radioprogrammet Elfte timmen försökte ringa Chiles diktator Augusto Pinochet i Santiago, för att spela upp en sång av Víctor Jara.[20] Samtalet kopplades aldrig fram till Pinochet, men Jaras Canto Libre spelades upp för mottagaren i Monedapalatset.[21]
Brandeby uppträdde flera gånger för Kommunistiska Partiet vid valmöten, galor och liknande.[22]
Filmografi (urval)
redigera- 1987 – Kurt Olssons television (TV-serie)
- 1988 – Fådda blommor (TV-serie)
- 1989 – Kurt Olssons Sommartelevision (TV-serie)
- 1990 – Kurt Olsson – filmen om mitt liv som mig själv
- 1990 – Kurt Olssons julkalender (TV-serie)
- 1990 – Bulan
- 1994–1998 – Rena rama Rolf (TV-serie)
- 1996 – Polisen och pyromanen (TV-serie)
- 1996 – Snacka om nyheter (TV-serie)
- 1996 – En fyra för tre (TV-serie)
- 1997 – Skallgång (film)
- 1997 – Hemma hos Olssons (TV-serie)
- 1997 – Hitler och vi på Klamparegatan
- 1999 – Blåsningen (TV-serie)
- 2000 – Flykten från hönsgården
- 2000 – Pettson och Findus – Kattonauten
- 2002 – Dieselråttor & sjömansmöss (TV-serie)
- 2006 – Fridtjofs jul
- 2007 – Irene Huss (filmer)
- 2007 – Tatuerad torso
- 2007 – Den krossade tanghästen
- 2007 – Sing a long (TV-serie)
- 2008 – Nattrond
- 2008 – Glasdjävulen
- 2008 – Eldsdansen
- 2008 – Guldkalven
- 2011 – Den som vakar i mörkret
- 2011 – Det lömska nätet
- 2011 – En man med litet ansikte
- 2011 – Tystnadens cirkel
- 2011 – I skydd av skuggorna
- 2011 – Jagat vittne
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraKällor
redigera- Moen, Ann (huvudred.) (2006). Vem är det 2007: svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 88. ISBN 91-975132-7-X (inb.); ISBN 978-91-975132-7-2 Libris 10171521
Noter
redigera- ^ Västra kyrkogården: Lasse Brandeby, Kulturgravar, YouTube-videoidentifikator: 8WH4kby3o3o, läs online, läst: 17 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 30 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen: 445379?pid=4, läst: 7 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] HN-TT-Spektra (20 november 2011). ”Lasse Brandeby är död”. Hallands Nyheter. Arkiverad från originalet den 10 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150610223848/http://hn.se/nojekultur/scen/1.1437652-lasse-brandeby-ar-dod?m=print. Läst 22 november 2011.
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 (korr.)
- ^ Expressen, 11 november 2007, s. 61
- ^ Roliga göteborgare - vits och humor i Göteborg, Sture Hegerfors & Bo A. Karlsson, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990 ISBN 91-7029-052-0, s. 89
- ^ Göteborgs-Posten, 27 april 2005, s. 28
- ^ 60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du, Hans Sidén, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1991 ISBN 91-7029-575-1, s. 362–370
- ^ Palm, Rikard (21 november 2011). ”"Bestörtning - men många ljusa minnen"”. SVT Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525092403/http://mobil.svt.se/2.27055/1.2609898/bestortning_-_men_manga_ljusa_minnen.
- ^ Expressen, 20 mars 1990
- ^ ”Lasse Brandeby drabbad av hjärnblödning”. Expressen.se. 23 mars 2008. Arkiverad från originalet den 27 april 2008. https://web.archive.org/web/20080427072012/http://www.expressen.se/nyheter/1.1094800/lasse-brandeby-drabbad-av-hjarnblodning. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Fortet knäckte Lasse Brandeby”. Expressen.se. 23 augusti 2011. http://www.expressen.se/noje/fortet-knackte-lasse-brandeby/. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Lasse Brandeby död”. Aftonbladet.se. 20 november 2011. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13962021.ab. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Ny Kurt Olsson-låt släpps inom kort”. SVD.se. 23 november 2011. http://www.svd.se/kultur/ny-kurt-olsson-lat-slapps-inom-kort_6656342.svd. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Lasse Brandeby förd till sista vilan”. Expressen.se. 12 december 2011. http://www.expressen.se/gt/lasse-brandeby-ford-till-sista-vilan/. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Här är prästens tal - ord för ord”. Expressen.se. 12 december 2011. http://www.expressen.se/nyheter/har-ar-prastens-tal---ord-for-ord/. Läst 24 augusti 2013.
- ^ ”Lasse förd till sista vilan”. Aftonbladet.se. 12 december 2011. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14068031.ab. Läst 24 augusti 2013.
- ^ Vem är det : svensk biografisk handbok : 1993. Norstedts. sid. 165. https://runeberg.org/vemardet/1993/0165.html
- ^ ”Janne Josefsson: "Lasse har haft ett jättebra liv"”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/janne-josefsson-lasse-har-haft-ett-jattebra-liv/. Läst 14 april 2014.
- ^ ”Lasse Brandeby och Janne Josefsson ringer Pinochet”. Radio Sjuhärad. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3591088. Läst 22 november 2011.[död länk]
- ^ (r)-arnas största hits, texthäftet.
- ^ ”Peter Pan, 1987”. Göteborgs Stadsmuseum. https://samlingar.goteborgsstadsmuseum.se/carlotta/web/object/805955.
- ^ ”I hetaste laget”. Chinateatern. Arkiverad från originalet den 23 september 2015. https://web.archive.org/web/20150923202850/http://www.chinateatern.se/show/i-hetaste-laget/. Läst 3 september 2015.
- ^ Rikard Loman (16 juni 1996). ”Stereotyp campingfars. Rydberg och Brandeby kan inte rädda torftigt manus”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/teater/stereotyp-campingfars-rydberg-och-brandeby-kan-inte-radda-torftigt-manus/. Läst 1 maj 2018.
- ^ ”Ladusprall, julshow 2003”. Povel Ramel-sällskapet. https://www.povelramelsallskapet.se/index.php?action=m2&id=1&tema1=OmSallskapet&tema2=EfterKnappuppLadusprall. Läst 11 juni 2022.
- ^ Jan-Olov Andersson (30 september 2004). ”Lustspelet har vässats på alla plan”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10490285.ab. Läst 28 april 2018.
- ^ Lis Hellström Sveningson (15 juli 2006). ”Kärleken segrar över girigheten”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/n%C3%B6je/kultur/k%C3%A4rleken-segrar-%C3%B6ver-girigheten-1.1193541. Läst 1 juli 2016.
Vidare läsning
redigera- Lind, Kalle (2018). ”Om Kurtan och Svullo”. Snedtänkt : boken som handlar om det inga andra böcker handlar om. Stockholm: Forum. sid. 164–188. Libris 22571426. ISBN 9789137151489
- Brandeby Harström, Anna; Råde Lasse (2022). Lasse Brandeby: vad gör jag nu då? : en biografi om pappan, komikern, journalisten och skådespelaren. Göteborg: Lindelöws bokförlag. Libris p42vd4wlmkfs91ct. ISBN 9789188753564